Medicinsk abort innebär avbrytande av graviditet på farmakologisk väg, det kan utföras tilloch med nionde graviditetsveckan. Hemabort innebär att kvinnor slutför en medicinsk abort isitt hem, det har varit tillåtet i Sverige sedan 2004. Tidigare studier visar att kvinnor uppleverhemabort som mer naturligt än abort utförd på sjukhus. Stöd kan ses utifrån fyra dimensioner;informativt, instrumentellt, emotionellt och bekräftade. Syftet med studien var att beskrivakvinnors upplevelse av stöd från barnmorskor i samband med medicinsk hemabort.

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angående smärtbedömning och behandling som finns att tillgå på olika akutmottagningar och sjukhus. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård i Sverige, därför ställer detta krav på sjukvårdens kompetens och tillgänglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vård som ges. En förfrågan om att få ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehållet delades därefter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smärta, Bedömning/ Skattning av smärta, Behandling, Mål, Utvärdering/ Dokumentation, Smärtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp.

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig när ett barn drabbas av cancer och hur omvårdnadspersonal kan hjälpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades på 15 vetenskapliga artiklar framtagna från Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det är en stor känslomässig påfrestning för de närmast anhöriga när ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev känslor som oro, rädsla, ångest och förtvivlan. Syskon kunde även känna sig åsidosatta, samtidigt som de kom närmare sitt sjuka syskon.

Patientnärmre vård är en relativt ny vårdmodell som förekommer på fler och fler avdelningar på sjukhus i Sverige. Modellens mål är att sjuksköterskans administrativa uppgifter ska minskas för att tiden istället ska tillbringas i patientens närhet. Denna närhet ska medföra en ökad omvårdnadskvalité samt förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbeta med Patientnärmre vård. Under datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk ansats användes för att analysera resultatet.

Bakgrund: Det är inte ovanligt att barn ligger på sjukhus för postoperativ vård. För sjuksköterskan är en viktig del i den postoperativa vården att försöka lindra den postoperativa smärtan. För att detta ska ske på ett säkert sätt utför sjuksköterskor smärtbedömningar. Det finns en del hjälpmedel att tillgå men det krävs också en viss erfarenhet och kunskap om hur barn uttrycker smärta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors smärtbedömning, med hjälp av smärtskattningshjälpmedel, hos barn med postoperativ smärta. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie där 8 vetenskapliga artiklar använts. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: De mest uttalade tillvägagångssätten som sjuksköterskor använder sig av i sin smärtbedömning redovisas i fyra kategorier; Bristande kontinuitet i smärtbedömningar, Förhållningssätt till smärtskattningshjälpmedel, Observation av smärtbeteende och Individuell tolkning av smärtbedömning. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor använder sig av olika tillvägagångssätt när de skulle bedöma barns postoperativa smärta.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

In the middle of the 19th century came an opposite reaction against the hospitals? treatment of their patients and a more human way was requested. A link between crowded housing, bad hygien and other bad conditions had been noticed and nature was considered to be healthy. Hospitals and sanatiories moved closer to nature due to influences from England, USA and Germany, and cities began building public parks. Employment was seen as calming and healthy for the patients.

Rätt utförd handhygien är en av de enklaste, mest betydelsefulla och minst kostsamma metoder för att minska spridning av vårdrelaterade infektioner, VRI. Trots omfattande kampanjer för förbättrad handhygien över hela världen för att förhindra VRI är det svårt att uppnå full följsamhet till rekommenderade riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av rekommenderade riktlinjer för handhygien på sjukhus. Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Artiklarna har granskats och kvalitetsbedömts utifrån Willman, Stolz och Bahtsevanis (2011) bedömningsmall.

Intensivvårdsmiljön innebär att patienter är i en utsatt situation där integritet och avskildhet kan bli åsidosatt. Därtill behandlas de med potenta sederande och analgetiska läkemedel som i sin tur ger ogynnsamma effekter. Det är därför av vikt att sträva efter att så låga doser som möjligt administreras. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i förbrukning av analgetiska och sedativa läkemedel mellan patienter som vårdats på en specialdesignad intensivvårdssal och patienter som vårdats på en ordinär intensivvårdssal på ett medelstort sjukhus i Västsverige. I studien ingick 149 patienter som vårdadats på en specialdesignad intensivvårdssal eller en ordinär intensivvårdssal.

Efter ett antal uppmärksammade arbetsplatsolyckor inom industrin har industriarbetarens arbetsmiljö hamnat i fokus. Även rätten att kunna känna sig säker på sin arbetsplats och att slippa känna oro om olyckan är framme.Rapporter har visat att industriarbetarna har några av de mest riskfyllda jobben. Många arbetare på Sveriges industrier arbetar dag som natt, varje dag i veckan. De vistas bland tunga maskiner och i farliga miljöer, ofta långt från närmaste sjukhus.Även om väntetiderna på ambulans vid en arbetsplatsolycka upplevs som lång av några av industrifackens regionala skyddsombud visar undersökningen en annan bild.Undersökningar har visat på skillnader i landet i hur länge man får vänta på en ambulans vid en olycka. Väntetiden på ambulans vid en arbetsplatsolycka på industrier har tidigare dock inte kartlagts.

Hospital Mergers have been proved to be troublesome, the most crucial ingredient is believed tobe the participation of members of the organization on all levels. When the hospital mergerbetween the hospital of Malmö and the hospital of Lund is a fact, it seems clear that knowledgeabout managing motivation is important. The knowledge could also lead to increased possibilitiesto improve support for motivation where needed at the hospital.I have through a literature review created a descriptive model of the theoretical view onmotivational factors for participation in change and their relationships. The theoretical modelwhere then tested in a empirical study in which additional data created a more true model of themotivation on participation at the hospital.The findings of the study show how the descriptive model illustrates how the twodifferent departments both work with a empowering philosophy that have built in properties thatenable the employees to gain more motivation. The model also underline the importance of thecommunication role to enlighten the employee in what, where, when and why the change takesplace.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom och ge en god livskvalitet till patientermed obotlig sjukdom. En av den palliativa vårdens fyra hörnstenar handlar om stöd tillnärstående, då en svår obotlig sjukdom inte bara drabbar patienten utan även familjen.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en vuxenfamiljemedlem som vårdas palliativt på sjukhus eller i hemmet.Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningargenomfördes i databaserna Amed, Cinahl och PsycINFO. I studien inkluderades 7 kvalitativaartiklar som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet sammanfattas i fem kategorier; Ett förändrat liv, Känslomässigareaktioner, Behov, Påfrestningar och Stöd. Dessa innefattar femton subkategorier.Slutsats: När en familjemedlem blir svårt sjuk förändras livet även för de närstående.

TitelVem är JanDirekt? ? en studie av en intranätbaserad funktion för kommunikation mellanmedarbetare och ledningFörfattareKristina Berg och Åse BergdahlUppdragsgivareInformationsavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU)KursExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet.TerminVårterminen 2009HandledareJosefine SternvikSidantal44SyfteSyftet med studien är att analysera funktionen JanDirekts utformning och användbarhet,samt dess effekter ur ett organisationsperspektiv.MetodKvantitativ enkätstudie utförd digitalt genom mejlutskick.MaterialResultat av en enkätundersökning, riktad till ett utsnitt av alla SU:s medarbetare samt demedarbetare som ställt frågor i JanDirekt.HuvudresultatUtifrån enkätsvaren kan vi med en relativt stor säkerhet säga att JanDirekt har påverkat deninformella kommunikationen mellan medarbetarna, i form av att diskussioner uppkommitkring frågor och svar i funktionen.I undersökningen kan ingen skillnad på känslan för samhörigheten och identifieringen medSU som ett enda stort sjukhus urskiljas mellan de som använder JanDirekt och de som integör det.Det finns inget som tyder på att JanDirekt har synliggjort ledningen och minskat avståendetmellan ledningen och medarbetarna i organisationen. Men de flesta är positivt inställda tillfunktionen och tycker att den behövs, vilket kan tyda på att den har potential att förbättrakommunikationen mellan ledningen och medarbetarna..

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

Background:Alzheimer's disease is a disease that primarily affects the elderly but also younger people. Alzheimer's disease is a type of dementia which means that you get changes in the cerebral cortex and cells gradually die. The disease causes memory loss and things that were obvious before will be difficult for the sufferer. Alzheimer's disease also affects next of kin to a large degree; they will have to take a great responsibility. The next of kin are entitled to support from healthcare.Aim:The aim was to highlight next of kin' experiences of healthcare to their family members with Alzheimer's disease.Method: The study was based on narratives, which in this case means analysis of autobiographies.