En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Länsstyrelsen i Skåne ville ha bättre översikt och skapa sig en bättre uppfattning om hur många hundpensionat och hunddagis som finns i länet idag. För att uppnå detta ville man genomföra en undersökning av hur det ser ut i dagsläget. Därför valde vi att göra en inventering av samtliga verksamheter inom området. För att djurskyddet ska hålla samma kvalitet över hela landet och för att inspektionen ska hålla en jämnare standard gick ansvaret för djurskydd över från att vara kommunernas ansvar till att bli länsstyrelsens den 1 januari 2009. Länsstyrelsen är idag den enhet som ansvarar för att tilldela tillstånd att bedriva verksamheter som till exempel hunddagis och hundpensionat och även se till att dessa verksamheter uppfyller kraven som ställs i Djurskyddslagen (1988:534) samt föreskriften Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2008:5). Om länsstyrelsen ska klara detta behövs en god kännedom om de verksamheter som finns och hur det bedriver sin verksamhet. För att inventera hunddagis och hundpensionat började vi med att ringa till Skånes 33 kommuner för att begära ut de tillstånd de hade utfärdat och godkänt innan ansvaret gick över till länsstyrelsen. Vi jämförde länsstyrelsens register med kommunernas och sorterade ut de verksamheter som inte länsstyrelsen fått in i sina diariesystem från kommunerna. Slutligen gjorde vi en genomsökning på sociala medier för att få fram de verksamhetsutövare som annonserade om sina tjänster på internet.     De hunddagis och hundpensionat som vi befarade bedrev sin verksamhet olagligt åkte vi, tillsammans med länsstyrelsen, ut och gjorde en inspektion på. I resultatet kan vi visa att det finns verksamheter som inte har tillstånd idag av olika anledningar och vi kan presentera alla verksamheter som bedrivs i Skåne idag samt kortfattat beskriva de verksamheter vi gjort en kontroll på.

Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemål uppfyllas. Detta ställer krav på att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebär krav på att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig på att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet väljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori består av logiker samt de tre systemen som är regulativa, normativa och kulturella system.

Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ?Avknoppning? är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse.

Inom stadsplaneringen har man förstått vikten av en blandad och varierad stad. Istället för att tänka skola här, bostäder här och jobb där, försöker man nu integrera allt till en helhet. Jag har i detta projekt undersökt vad händer om tänker byggnaden som en stad, som används av olika människor under dygnet, veckan och året. Det är en studie i hur olika verksamheter kan samverka inom en byggnad. Och på så sätt skapa en byggnad som utnyttjas effektiv, används dygnet runt och av olika människor och verksamheter.Projektet tar utgångspunkt i en existerande miljö.

BakgrundVilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestäms i stor utsträckning av lagar och regler, vilket gör det svårt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsättningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns såväl vad som i folkmun kallas för ?hårda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, så som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgång av vad begreppen hårt och mjukt innebär och hur detta påverkar styrningen av en verksamhet. Därför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lämpliga styrtyper givet olika förutsättningar.SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur hårda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras.

Det kommunala självstyret står under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner är idag fria att själva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte är att utjämna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvärdig service? för alla invånare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen väljer att fördela det kostnadsutjämnande statsbidraget på olika kommunala verksamheter.

Titel: Faktorer som orsakar budgetavvikelser, en fallstudie av Kungälvs och Skaraborgs sjukhusBudgeten har varierande funktion i olika organisationer, för vissa funkar det som ett styrmedel, förvissa är det en metod för utvärdera och för andra verksamheter kan den ha någon annan funktion. Iden här uppsatsen riktas fokus mot avvikelserna som uppstår i budgeten, vi undersöker faktorer somkan ligga bakom budgetavvikelser genom en fallstudie. Uppsatsen avgränsas till verksamheter utanvinstintresse. Arbetet inleds med en litteraturstudie som redovisas i tidigare skedet av uppsatsen. Vikartlägger sedan organisationsstrukturen, ekonomistyrningen, budgetprocessen ochbudgetavvikelserna för Kungälvs samt Skaraborgs sjukhus.

Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvärsnittsstudie på offentlig sektor i Kalmar Län har använts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med åtta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lämpliga kandidater till chefstjänster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvårigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner både operativa och strategiska åtgärderna.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat på att identifiera olika karaktärsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har även forskats om olika ledarstilar och vad som är ett bra respektive mindre bra ledarskap. Då vi idag strävar efter högre jämställdhet i vårt samhälle är det ingen hemlighet att kvinnliga ledare är ett kontroversiellt ämne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrån ett genus och makt perspektiv.Vårt resultat visar att dagens föreställningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stämmer väl överens med tidigare forskning. Vi har fått fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar på att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

Syftet med uppsatsen är att se hur läsglädje skapas i förskolorna och skolorna idag. I vår undersökning ingår sju verksamheter, varav tre förskolor och tre skolor i södra Skåne. Den sjunde verksamheten är Öjaby förskola som ligger i Växjö. Metoden som vi framför allt har använt oss av är observationer på dessa verksamheter. Vi har även gjort intervjuer med 16 barn och lämnat ut enkäter till sex pedagoger.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det ärfrämst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst..

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motåtgärder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillräckligt, så ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn får ägna sig åt är revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall även sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband är sådan verksamhet som ryms inom revisorns kärnkompetens.Trots att inga förbud längre finns i lagen, så är vissa verksamheter inte tillåtna.

Växjö kommun har ont om ledig mark vilket har medfört att en undersökning harpåbörjats, där förskolor kombineras med andra verksamheter i en och sammabyggnad. Syftet har varit att undersöka möjligheten med dessa kombinationer för attse vilka konsekvenser som uppstår.Undersökningen behandlar två tomter i Växjö som har olika förutsättningar gällandedess detaljplaner. Resultatet visar att en kombination mellan de olika verksamheternaär möjligt men att dagens regler och standardiseringar inte alltid går att ta hänsyn tillvid dessa kombinationer..

De senaste åren har visat på en kraftig ökning av IT-brott. Dåligt valda lösenord har varit en av anledningarna till att verksamheter har haft svårt att skydda sin information mot intrång av obehöriga personer. Undersökningen visade i vilken grad användare, system och systemansvariga uppfyllde teorins krav gällande lösenordskonstruktion och dess hantering. Vidare lyfte undersökningen fram de bakomliggande faktorer som har påverkat detta. Undersökningen genomfördes i tre verksamheter med hjälp av enkäter och intervjuer.