Sök:

Sökresultat:

5929 Uppsatser om Kundnära personal - Sida 50 av 396

En studie om personal anstÀllda pÄ bemanningsföretag pÄ temat tvetydigt medlemskap och organisatorisk identitet

Detta Àr en studie över hur det Àr att vara anstÀlld under förhÄllanden av en organisatorisk tvetydighet. Det Àr ett fenomen som kan förekomma i olika sammanhang men studien har fokuserat pÄ anstÀllda hos bemanningsföretag dÀr den anstÀllde har en arbetsgivare och ett inhyrande företag pÄ samma gÄng. Syftet med studien Àr att förstÄ hur personal anstÀllda av bemanningsföretag upplever att arbeta under förhÄllanden av tvetydig organisationstillhörighet inom ramen för teori om social identitet, organisatorisk identitet och organisatoriskt engagemang. Arbetets metodologiska profil Àr uppbyggd kring en hermeneutisk kunskapsteori, konstruktionism, den gyllene medelvÀgens angreppssÀtt och en kvalitativ forskningsstrategi.Teorin om social identitet handlar om hur individens identitet utvecklas inom grupper och i interaktion grupper emellan. Teori om organisatorisk identitet handlar om hur en person ser pÄ sin organisation som en social grupp och att personen har en identifikation till den.

Den personfixerade politiken : En innehÄllsanalys av Nagens Nyheters rapportering frÄn det amerikanska presidentvalrörelsen 2008

The purpose of this essay has been to describe and compare the personal qualities that the Swedish newspaper Dagens Nyheter (DN) tried to associate Barack Obama and John McCain with during the American presidential election campaign 2008. The main question to be answered is: What social and physical characters as well as what personal experiences, interest and resources did DN tried to emphasize regarding John McCain and Barack Obama during the American presidential election campaign 2008. The theoretical starting-point has been John B Thompson?s theory of the mediated publicity and John CornerÂŽs theory of political persona and spheres of action. Various DN news texts, in all 38 articles, have been examined by content analysis from 25th of august to the 4th of November.

Införande av Lean vid företag i byggvaruhandeln : Fallstudie vid Byggmax i GÀvle

Byggmax i GÀvle har haft problem med svinn som anses som en anledning till stora förluster vilket i sin tur pÄverkat anlÀggningens resultat. Kulturen pÄ Byggmax ger möjligheter till platscheferna vid de olika ByggmaxanlÀggningarna att pÄverka verksamheten. Vid anstÀllningen av den nya platschefen pÄ anlÀggningen i GÀvle pÄbörjades förÀndringsarbete inom Lean sedan januari 2010 med avsikten att eliminera svinn och förbÀttra flöden. Lean kommer ursprungligen frÄn Toyota Production System (TPS) som utvecklades inom biltillverkningsföretaget Toyota i Japan efter andra vÀrldskriget. Syftet med Lean Àr att öka produktionens effektivitet genom att eliminera slöseri. Under 90-talet började olika handelsföretag fÄ större intresse för att utforma sina flöden mer effektivt, vÀlja sina leverantörer med mer omsorg samt styra och planera med det tydliga mÄlet att skapa kundvÀrde och dÀrmed öka sin konkurrenskraft.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera införandet av Lean vid företag i byggvaruhandeln samt att ge rekommendationer till fallstudieföretaget Byggmax i GÀvle för vidare arbete med Lean.I detta examensarbete har litteraturstudier, intervjuer och observation anvÀnts som datainsamlingsmetod.

?Är alla lika?? : En kvalitativ undersökning av tvĂ„ ungdomsmottagningars frĂ€mjande kring ungdomars sexuella och reproduktiva hĂ€lsa

Vi ansÄg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet dÄ vi bÄda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen sÄg vi som det rÀtta stÀllet att göra vÄr uppsats pÄ. Syftet vi har med vÄr uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ tvÄ ungdomsmottagningars mÄl och riktlinjer för att frÀmja sexuell och reproduktiv hÀlsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mÄl och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori.

Lönediskriminering

Att skada sig sjÀlv Àr ofta ett medel för att uthÀrda ett lidande och för personer med sjÀlvskadebeteende kan mötet med vÄrden ocksÄ innebÀra stort lidande om denne bemöts pÄ ett felaktigt sÀtt. Personals omvÄrdnadshandlingar kan bÄde frÀmja hÀlsa och orsaka lidande för patienten OmvÄrdnaden pÄverkas sannolikt ocksÄ av personalens attityder gentemot personen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjukvÄrdpersonals attityder till personer med sjÀlvskadebeteende. Den utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka attityder har sjukvÄrdpersonal gentemot personer med sjÀlvskadebeteende samt vilka faktorer som pÄverkar attityder. I litteraturstudien analyserades 16 vetenskapliga artiklar.

AnvÀndning av sterila dubbla operationshandskar inom operationssjukvÄrd

För drygt tio Är sedan blev det allt vanligare pÄ operationsavdelningarna i Sverige att anvÀnda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, Àven i situationer dÄ patienten inte hade en kÀnd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriÀr mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa bÄda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för anvÀndning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för anvÀndning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden Àr en allmÀn litteraturstudie med beskrivande design.

Mötet mellan chef och medarbetare - mellanchefers perspektiv pÄ bemötande av medarbetare

Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhÄllande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal pÄverkas av deras egna erfarenheter frÄn privat- och arbetslivet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om mÀnniskans bemötande skiftar utifrÄn olika situationer och om detta sker beroende pÄ vilka som ingÄr i bemötandesituationen samt om för mÄnga olika roller att handskas med leder till ett tillstÄnd av kaos i bemötandet av andra. VÄr förhoppning med denna studie Àr att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och pÄ sÄ sÀtt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod dÀribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrÄn Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget.I vÄr huvudfrÄga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhÄllande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage.

"Familjelyftet fyller en mycket viktig funktion dÀr de erbjuder en möjlighet till stöd bÄde för hem och skola." : En utvÀrdering av Familjelyftet

Förskola och skola har en unik möjlighet att uppmÀrksamma barn som far illa. Enligt SocialtjÀnstlagen kapitel 14 paragraf 1 ska alla som arbetar med barn anmÀla till socialnÀmnden vid misstanke om att ett barn far illa. AnmÀlningsskyldigheten Àr ett livsnödvÀndigt skydd för barnen men trots detta anmÀls det alltför sÀllan och detta beror bland annat pÄ okunskap om anmÀlningsskyldigheten. Myndigheter har dessutom en lagstadgad skyldighet att samverka dÄ det gÀller barn som far illa. Familjelyftet grundades 2009 och har som en del i sitt uppdrag att besöka all personal i SÀvar rektorsomrÄde för att informera om anmÀlningsskyldigheten.

Personalen som pÄverkansfaktor : Vilken pÄverkan har personalen i en butik pÄ kunden?

The store manager can make great benefits of having an eye on how the staff works towards the customer, because the personnel is an important tool when competing with other stores. This paper is focusing on the part that relates to the staff in the store, which is one of the key tools in the competition for customers after the customer made it to the store. Many stores have guidelines which the staff should follow when they meet with customers. If the staff is too tightly controlled by these guidelines, customers can perceive the first encounter with the staff as artificial and as if the genuine friendliness does not exist. It is important that the staff looks at the individual customer and treat every customer in a personal way and that the staff can see the customer?s needs.

Vilka faktorer pÄverkar att en avvikelse rapporteras eller ej? : - en intervjustudie med sjuksköterskor

What affect if an incident is reported?- an interview study with nursesABSTRACTEveryday in health care, there are incidents which can harm patients. However, reporting these incidents is not always a positive experience. The number of incident reports which are documented are a lot fewer than the number of incidents that actually occur. The purpose of the present study was to describe factors that affect nurses? decisions on whether to report an incident or not.

Socialisation och stÀmpling inom HVB för ensamkommande barn : en kvalitativ studie med personal pÄ kommunala HVB

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg anvÀnder personalen vid kommunala HVB (Hem för vÄrd eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda pÄ om personalen anvÀnder makt genom att stÀmpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgÄngspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stÀmplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bÀttre pÄ att socialisera barnen pÄ ett positivt sÀtt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) sprÄket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och vÀrderingar.

Ledarskapets roll för en vÀlmÄende personal samtett motiverande arbete

I dagens samhÀlle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krÀvs det mer bÄde utav anstÀllda och arbetsgivare nÀr det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgÄng inom mÄnga stora företag sÀgs vara kommunikation och samarbetsförmÄga. Mycket ansvar lÀggs pÄ den som leder gruppen med anstÀllda och ett företags framgÄng hÀnger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig frÄn förr i tiden, idag krÀvs det att anstÀllda och personalansvariga Àr mycket mer flexibla, har samarbetsförmÄga och Àr motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv förstÄ relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget.

AnvÀndning av hörselskydd i bullrig arbetsmiljö

Buller Àr ett stort arbetsmiljöproblem, som kan leda till ohÀlsa. Det Àr viktigt att personal som i sitt arbete löper risk för hörselskador anvÀnder hörselskydd. Studiens syfte var att beskriva och jÀmföra anvÀndning av hörselskydd bland personal som arbetar i bullrig arbetsmiljö inom verkstadsindustrin. Studien var en tvÀrsnittsstudie med en deskriptiv och komparativ design. Data samlades in med hjÀlp av en enkÀt.

ArbetslöshetsförsÀkringen och individen : en studie om krav, skyldigheter och hÀnsyn ur perspektivet geografisk rörlighet

This paper describes the rules of the Swedish unemployment insurance as regards the demands on the individual, the obligation posed on the individual based on these demands and the considerations taken by the law regarding the specific situation and personal circumstances of the individual. Special attention is paid to the demand to be available to the labour market and what is considered suitable employment from the viewpoint of geographical mobility. This paper treats ?Arbetslinjen? (Everyone able to work, thereby contributing to his/her own and others' support, shall have the opportunity to do so.), and the amendments of ALF, the law (1997:238) about unemployment insurance, that became active between 1/1 2007 and 1/1 2008, since many alterations were introduced in this period.The result illustrates the demands posed on the individual for him/her to be entitled to unemployment benefit, and the far-reaching demands posed on the unemployed for him/her to be considered available to the labour market from the viewpoint of geographical mobility. The result also shows some of the specific situations and personal circumstances of the individual taken into consideration, but since the amendments are as recent as 1.5 years, the list can not be considered complete, as practice is limited in this field.This paper also treats the Official Employment Agency's monitoring function of the unemployed's willingness to work, and the effect of the regulations not being followed as strictly as per the letter of the law by the Employment Agency officers, leading to insecurity regarding the rights of the individual..

Utvecklingssamtalet i förskolan ? En studie om förÀldrars erfarenheter och förvÀntningar

I förskolans utvecklingssamtal skall personal och förÀldrar diskutera barnets utveckling ochlÀrande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Detfinns inga mÄl barnet skall uppnÄ, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt.Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lÀrande, men det Àr inte detsammasom att bedöma barnet utifrÄn faststÀllda kriterier och normer (Prop.2004/05:11).SYFTE:VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar förvÀntar sig av utvecklingssamtal iförskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av self report som metod till vÄr studie. En self report Àr enskriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vÄr studie Àr detförÀldrar som skrivit ner berÀttelser utifrÄn frÄgestÀllningar om utvecklingssamtal iförskolan.RESULTAT:Resultatet visar att förÀldrar vill veta hur barnet har det pÄ förskolan. FörÀldrarna villframförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->