Marknaden för köpcentrer har i många år ökat och en rad olika handelsplatser etablerar sigrunt om i landet. Konkurrensen mellan de olika affärshusen är stor vilket har gjort det viktigtatt sticka ut i mängden. Historien visar att många handelsplatser och köpcentrer är väldigt likavarandra i upplägg och utformning, vilket gör konkurrensen ännu mer påtaglig. Kritikermenar att även marknadskommunikationen har varit likvärdig mellan olika köpcentrer ochenligt konsumenternas mening är den bristfällig. En del menar att det krävs en förbättring i sinmarknadskommunikation med konsumenterna för att skapa positiva känslor till respektiveköpcenter.

Sverige anses vara en av världens mest avancerade IT-nationer, där användningen av IT ökar inom både den offentliga och privata sektorn. Företag inom IT branschen expanderar i en starkt föränderlig bransch. En rad olika faktorer har varit grunden till Sveriges position som IT-nation, bland annat en ingenjörs- och innovationstradition över en lång tid, även faktorer som den utbreda användningen av IT i samhället och en snabbhet att implementera nya innovationer. IT-branschen i Sverige utgör 4 % av de sysselsatta i Sverige där omsättning, såväl som antalet anställda, faktiskt ökat även under konjunktursvackor.Syftet med studien är att undersöka om svenska nyhetsmedier i större utsträckning publicerat nyheter om Apple än om deras konkurrenter på smartphone marknaden. For att lättare kunna genomföra studien ska dessa frågeställningar besvaras: Hur har Apple lyckats bygga upp en hajp kring sitt varumärke i Sverige? Har Apple exponerats mer i svenska nyhetsmedier än konkurrenterna på smartphone marknaden? På vilket sätt påverkar svensk nyhetsmedia bilden av Apple? De teorier som används i studien är innovationsteorin, dagordningsteorin samt konsumentbeteendeteorin.

Många service-företag börjar att i, allt högre grad, mäta Kundlojalitet som ett mått på lönsamhet. Samtidigt kommer rapporter om att kundnöjdheten minskar inom många branscher. Ett sätt att öka kundernas lojalitet är genom service recovery, då företag aktivt jobbar med att ta emot och hitta klagomål för att kunna åtgärda dem. Detta eftersom att de på så sätt kan omvända missnöjda kunder till lojala sådana. För att kunna utföra service recovery måste dock klagomålen först och främst komma företagen till känna, vilket har visat sig vara ett problem.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 1980-talet uppkom stark kritik mot den dåvarandeekonomistyrningen. Detta renderade i att större vikt började läggas vid icke-finansiella måttoch att kunden hamnade allt mer i fokus. I takt med detta har intäktsdrivare, det vill sägafaktorer som påverkar intäkter, fått mer uppmärksamhet. I dagens hårt konkurrensutsattamarknader blir det för företagen viktigt att förstå intäktsdrivarnas roll, dess påverkan påintäkter och att kunna dra nytta av detta i sin verksamhet. Tidigare studier har identifieratintäktsdrivare på olika nivåer men inga studier har tidigare undersökt hur vetskapen omintäktsdrivarna påverkat företags ekonomistyrning.Detta har lett fram till följande frågeställningar:· Hur kommer vetskapen om de identifierade, kundrelaterade intäktsdrivarna till uttryck iutformningen av de undersökta företagens ekonomistyrning ? vilka styrmedel berörs?· Hur används den berörda ekonomistyrningen ? vad är dess funktion och dess syfte?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur identifierade, kundrelateradeintäktsdrivare i tre företag inom kläddetaljshandelsbranschen kommer till uttryck iutformningen och användning av respektive företags ekonomistyrningAvgränsningar: Studiens utgångspunkt är resultatet från Nissen, Ståhl, och Ståhle (2007) därintäktsdrivare identifierades hos tre företag ? AB Lindex, JC AB och KappAhl AB ? inomkläddetaljhandelsbranschen.

Problemet som denna uppsats behandlar är vilka faktorer som är av betydelse för stora svenska elhandelsbolag idag, när det gäller kundnöjdhet.När man talar om elbolag idag, är det missnöjda kunder som oftast blir det främsta samtalsämnet. Allt fler elkunder tycker att det fifflas för mycket med betalfakturor och att elbolagens service fungerar dåligt.Efter avregleringen av elmarknaden 1996, har allt fler mindre elbolag försökt bryta sig in på elmarknaden för att konkurrera med de stora elbolagen, som innan avregleringen hade monopol över eldistributionen. I och med avregleringen, utsattes marknaden för hård konkurrens och kundernas krav på service ökade. Dagens kunder har blivit allt mer medvetna om att det finns fler elbolag att välja bland, än bara de tre gamla monopol företagen, Vattenfall, Sydkraft och Fortum.Någonstans på vägen, efter avregleringen, har det dock gått utför för el-jättarna. Allt fler undersökningar har visat att fler och fler av deras kunder känner missnöje och har blivit illojala till sitt elbolag.

ABSTRACTInternet use in Sweden is among the highest in Europe. The increased availability and use of the Internet has changed people's behavior patterns. This, in turn, has made many companies choose to offer their products and services online. This means that there is less personal contact and that customer relations can be described as having gone from face-to-face to face-to-screen. Swedish banks have come a long way in terms of adapting its operations to customers? demand in a global environment that is digitizing at a rapid pace.

Globaliseringen har lett till en mättad marknad. För att företag skall kunna överleva i detta hårda marknadsklimat så har det blivit viktigt med differentiering och flexibilitet. Den ökade konkurrensen har skapat fler valmöjligheter för kunderna vilket har ändrat på deras köpvanor.För företag har det blivit viktigt att locka kunder med någonting annat utöver själva kärnprodukten. Det har blivit viktigt att bygga en långsiktig relation till kunden och fokusera på produktens mjuka värden. Skapandet av ett starkt varumärke är numera av högsta prioritet eftersom ett starkt varumärke gynnar hela företaget.

Varumärken inom B2B börjar få allt större uppmärksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmärksammats att varumärken har betydelse inom B2B-kontexter. Varumärket är ett av få sätt att differentiera sig på konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad Kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nå nya marknader. Samtidigt är forskningen om hur företag inom B2B bygger varumärken begränsad. B2B-marknader kännetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande är vinstrivande företag utan även kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer.I följande studie studeras underleverantörer vilka kännetecknas av dess förmåga att producera varor och tjänster till förmån för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör är den grundläggande rollen att vara en värdeförmedlare som underlättar kundernas värdeskapande.

Bakgrund: Det har blivit allt viktigare för företag att ha en miljö som skapar starka kund­relationer och tillfredsställda kunder. En god hantering av kundklagomål kan leda till ökad Kundlojalitet, en mer positiv attityd bland kunderna samt en högre andel återköp. Därmed är kundklagomål strategiskt viktiga och kundklagomålsprocessen bör inkludera löpande mätning och uppföljning av resultat. Trots detta är forskningen gällande prestationsmätning inom av kund­klagomål bristfällig. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vad som mäts inom kundklagomålsprocessen i försäkringsindustrin och gentemot tidigare forskning utvärdera denna mätning samt undersöka vad som styr utformningen av mätningen.

Kunskapen om att vårda sina kunder är inte något nytt. Men en allt svårare och komplex tillvaro för företagen, till följd av omvärldens förändring, har gjort det svårare att värva nya kunder. Därmed har det blivit allt viktigare för företagen att behålla befintliga kunder samtidigt som allt fler kunder vill bli behandlade som individer. En alltmer populär metod för att kunna göra detta samtidigt som man ger ett visst utbyte till ens kunder är att införa ett lojalitetsprogram. I takt med att informationstekniken har gett marknadsförarna en mer omfattande verktygslåda för kundvård, där de kan behandla kunddata och anpassa sina erbjudanden bättre, har också lojalitetsprogrammens popularitet ökat.Allt fler företag har valt att implementera lojalitetsprogram som en central del av deras marknadsföringsstrategi.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i den snabbt förändrade marknaden och det faktum att dagens konsumenter blir allt mer krävande och informerade. Det ställs högre krav på att företagen skapar attraktiva erbjudanden. Ett effektivt marknadsverktyg för att särskilja sig mot konkurrenter och erbjuda kunden en unik upplevelse är genom användandet av den fysiska miljön. En bransch som möter denna utmaning är modesäljande klädkedjor då många butiker har snarlika produktsortiment och priser. Idag söker konsumenten shoppingupplevelser och besöket i butiken har fått en annan betydelse än enbart transaktionen av en produkt. Författarna frågar sig därför hur den omgivande atmosfären skulle kunna användas för att utveckla produkterbjudanden och skapa positiva kundupplevelser.

Titel: Skapandet av lojalitet - en utvärdering av marknadsföringsstrategier.Författare: Emma Hautanen & Eve-Marie RoweHandledare: Lars VigerlandÄmne: MarknadsföringDokumenttyp: Kandidatuppsats 10p.Publiceringsår: VT-2007Nyckelord: Lojalitet, Word-of-mouth, Involvement theory, Marketing mix, Medicintekniskverksamhet, Medicintekniska avdelningen analys på Karolinska Universitetssjukhuset.Syfte: Syftet är att utvärdera om MTA-analys marknadsföringsstrategier skapar lojalakunder?Metod: I studien har författarna genomfört både en kvantitativ och en kvalitativundersökning. Författarna har använt sig av abduktion i studien. Den kvantitativaundersökningen bestod av prestrukturerade svarsalternativ som utarbetas utifrån redanbefintliga teorier för att på så sätt kunna koppla samman empirin och teorin kring studien.Således har studien gjorts enligt en abduktiv ansats. Undersökningen utfördes genom attenkäter skickades ut till MTA-A?s kunder, både avdelningar på sjukhuset och utomståendekunder.

SammanfattningProblemformuleringDet vi ville undersöka med denna studie var hur kan företag använda sig av kundinvolvering för att stärka sin Kundlojalitet? och det var således den problemformuleringen som vi utgick ifrån. Bakgrunden till vårt val att gå djupare in på ämnena kundinvolvering och lojalitet utvecklades allteftersom vi såg fler och fler faktorer som indikerade på att det idag har blivit allt viktigare att bry sig om kunden. Kundinvolvering fann vi då var ytterligare ett sätt att skapa en god kundrelation och således även stärka lojaliteten, och därför ansåg vi att det var intressant att vidare undersöka hur detta kan integreras i ett företags verksamhet.SyfteHuvudsyftet för vår studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka företagens val och användning av kundinvolvering för att stärka lojaliteten. Detta ämnade vi att uppfylla genom att urskilja vilka aktiviteter företag kan involvera sina kunder i, samt hur involveringen kan integreras i verksamheten.

Köpcentra är utsatta för hård konkurrens och kan ha svårt att utmärka sig bland andra centra. Problemet för köpcentra är att erbjuda kunder något unikt som får konsumenter att vilja besöka dem. Det kan även vara svårt för köpcentra att få en överblick över sina kunder på samma vis som enskilda handlare har. Mobila applikationer är ett medie som används allt mer i marknadsföringssyfte. I uppsatsen benämns ordet applikation för ?app?.

Köpcentra är utsatta för hård konkurrens och kan ha svårt att utmärka sig bland andra centra. Problemet för köpcentra är att erbjuda kunder något unikt som får konsumenter att vilja besöka dem. Det kan även vara svårt för köpcentra att få en överblick över sina kunder på samma vis som enskilda handlare har. Mobila applikationer är ett medie som används allt mer i marknadsföringssyfte. I uppsatsen benämns ordet applikation för ?app?.