Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever samtalar med varandra när de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger på hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. Vi har genomfört en studie med två grupper av elever i skolår 3. Grupperna bestod av två flickor och två pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen.

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

SammanfattningKonsthantverk är ett begrepp som förändras i förhållande till hur samhället förändras. Denna studie är därför inriktad på hur detta begrepp uppfattas i nutidens svenska samhälle eftersom den ligger så nära andra begrepp såsom ?design?, ?slöjd?, ?konst?, ?hantverk? och ?formgivning?. Syftet är att skapa en större förståelse för hur begreppet kan tolkas och ge en tydligare bild för de som intresserar sig för konsthantverk men också för de som verkar inom eller i de närliggande begreppen. Studien är uppbyggd på litteratur som berör konsthantverk där olika personer har tolkat och försökt sig på att identifiera begreppet.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse bilder har då elever som läser gymnasiekemi ska redogöra för några olika begrepp. Två vanliga begrepp; lösningar och syror valdes ut och förståelse av dessa begrepp mättes hos elever vid två olika skolor i en enkätundersökning. Eleverna kunde lättare redogöra för begreppen när de fick tillgång till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta är troligen att bilden hjälpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförståelse mellan de två skolorna, men elever som läste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen än eleverna i kemi A.

För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos.

Vårt syfte med studien var att undersöka vilka naturvetenskapliga begrepp elever i år 9 väljer att använda för att förklara begreppen materia, fotosyntes och förbränning. En litteraturstudie förklarar vad kunskap är, hur barn lär sig, hur begreppsbildning sker och vad tidigare forskning säger om ämnet. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade öppna intervjuer med elever i år 9. Efter analys av materialet redovisas resultatet i form av tabeller och kategorier. Vårt resultat överensstämmer i stora drag med tidigare forskning som gjorts inom området.

Syftet med detta arbete är att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda på vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass. Arbetet är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer används som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda på pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jämförs observationerna och intervjuerna i analysen. Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. Språket är hjälpmedel för att kunna påverka barnens tankar mot utveckling och barnens användning av matematiska begrepp är beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjälp av matematiska begrepp.

Uppsatsens syfte är att belysa sambandet mellan ekonomiska begrepp som används i de noterade företagens årsredovisningar och deras ekonomiska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ dokumentstudie utifrån 30 årsredovisningar från tio olika företag. Den teoretiska grunden består av kommunikationsteori, förtroende samt tidigare forskning kring ämnet. Empirin som uppsatsen bygger på har tagits fram efter analys av årsredovisningarnas innehåll i den skrivna texten. Då vi undersökte ?bra? och ?dåliga? företags kommunikation i årsredovisningarna kunder vi se ett tydligt samband mellan företagens ekonomiska utveckling och de begrepp som användes i årsredovisningen..

Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Avsikten med min uppsats är att analysera Levinas begrepp Il y a, det finns, som han utvecklar som en del av sin kritik mot Heideggers fundamentalontologi. Levinas diskussion om det finns är riktad mot Heideggers idé att ångesten utsätter oss för intet, något som Levinas motsätter sig eftersom han menar att man aldrig kan nå intet i livet. Den centrala frågeställningen i denna uppsats är varför det finns är ett nödvändigt begrepp, vi har ju redan Heideggers begrepp varat? I min uppsats jämför jag även Levinas idé om det finns med Heideggers idé om långtråkigheten, ångesten och kastadheten. I sitt letande efter varat utforskar Heidegger två sinnestillstånd: det ena, långtråkigheten, uppenbarar varat.

Syftet med den här uppsatsen var att göra en berättarteknisk analys av Almqvists roman Drottningens juvelsmycke. Jag har i denna analys utgått från de begrepp som Gérard Genette presenterar i sin bok Narrative discourse och provat om de kan beskriva berättartekniken i Drottningens juvelsmycke. Jag har i uppsatsen också, ganska kortfattat, tagit upp en del andra aspekter av boken. Bland annat har jag berört romanens huvudkaraktär Tintomara, bokens genre och bokens grundläggande tema.Det jag har kommit fram till är att Drottningens juvelsmycke uppvisar en mycket komplex berättarteknik. Ett av de mest uppenbara och intressanta greppen i boken är blandningen av episk och dramatisk framställningsform.

BAKGRUND: I världen råder oroligheter, människor tvingas fly från sina hemland och under år 2007 var det 67 miljoner människor som flytt sitt land. Att tvingas fly från sitt hemland kan vara en tillräcklig orsak till att utveckla psykisk ohälsa. Dessa människor behöver stöd från hälso- och sjukvården. Omvårdnadsteoretikern Leininger beskriver transkulturell omvårdnad som att med respekt för varje individs kultur anpassa omvårdnaden. SYFTE: Att belysa stödfaktorer av betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa.