Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Varje Är börjar mer Àn 100 000 elever Ärskurs sju. Genom överlÀmning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur gÄr övergÄngen till pÄ respektive skola? Hur bör överlÀmningar gÄ till enligt matematiklÀrare intervjuade i denna studie? De ger sin syn pÄ likvÀrdig utbildning, individualisering, den röda trÄden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklÀrares uppdrag. Syftet med studien Àr att komma Ät vad som underlÀttar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik. Bedömningsmatriser vid överlÀmningar Àr vÀlkomna, men fokus bör ligga pÄ ett organisatoriskt plan enligt matematiklÀrarna.

2006 infördes de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen för att öka elevernas mÄluppfyllelse (IUP). Forskning har visat att implementeringstiden Àr lÄng vid förÀndringar i skolan, samt att lite utbildning har erbjudits gÀllande dokumentationens utformande och innehÄll. Detta kan ha fÄtt en betydande roll gÀllande lÀrarnas uppfattningar av dokumentets syfte och anvÀndning, nÀmligen att fler elever ska nÄ de nationella mÄlen. Studien undersöker hur lÀrare i grundskolan uttrycker att de anvÀnder sig av IUP med skriftliga omdömen och om det arbete lÀraren Àgnar Ät denna dokumentation uppfattas bidra till ökad mÄluppfyllse. FrÄgan har belysts utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och har undersökts genom fem semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser, dÀr formuleringar och innehÄll av dokumentens framÄtsyftande delar har granskats.

Syftet med min uppsats Àr att studera attityder till svenska sprÄket i Finland. Jag har intervjuat sju finsksprÄkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna Àr primÀrt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som pÄverkar de intervjuades attityder och Àven försöka förstÄ varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har Àven velat se hur Älder vid studiestarten i svenska pÄverkarattityderna.

PÄ skolor idag Àr det inte ovanligt, i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle, att det i klasserna finns nÄgon elev med annat modersmÄl Àn svenska. Eftersom sprÄket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgÄng, krÀvs det av pedagogerna att de har kunskap om hur de pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa eleven med dess sprÄkutveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger frÄn fyra olika skolor anvÀnder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas sprÄkutveckling. Resultatet bygger pÄ litteraturgenomgÄng och enkÀter som besvarats av pedagogerna pÄ skolorna. Genom vÄr undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmÄlet spelar stor roll för sprÄkets utveckling hos eleven som har svenska som andrasprÄk.

Svenska institutet Àr en statlig myndighet vars uppdrag Àr att sprida en positiv och aktuell bild av Sverige. Detta har enligt dem sjÀlva blivit allt viktigare i och med globaliseringen. DÄ vÀrlden allt mer homogeniseras blir det viktigare för en nation att vara konkurrenskraftig och visa sin sÀrart för att locka hit handelspartners, investerare, studenter, turister samt arbetskraft.Den hÀr uppsatsen diskuterar Svenska institutets arbete med bilden av Sverige och de tankar och strategier som ligger bakom det informationsmaterial de producerar. Med hjÀlp av bildanalys undersöks filmen Open Skies Open Minds och broschyren Sweden & Swedes som bÄda ska illustrera det samtida Sverige. Vi har Àven analyserat intervjuer med projektledaren för filmen Cecilia Sundstrand, producenten för bÄde filmen och broschyren Claes Britton samt Svenska institutets generaldirektör Olle WÀstberg.

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förstÄelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartlÀggs sÄvÀl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utstrÀckning den nationella identiteten har prÀglat svenska makthavares sÀtt att argumentera dÄ handelspolitiska frÄgor har diskuterats. Det valda sÀttet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder pÄ att det gÄr att pÄvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sÀtt att argumentera..

Sammanfattning Bakgrunden till min studie Àr att i genomsnitt ungefÀr tjugo procent av eleverna i grundskolan har annat modersmÄl Àn svenska (Skolverket Greppa sprÄket, 2011) och vad detta kan innebÀra nÀr det gÀller lÀrandemiljöers utformning och innehÄll. Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolans tidiga Ärskurser tÀnker kring flersprÄkighet och kring lÀrandemiljöer och undervisning inriktad pÄ utveckling av sÄvÀl sprÄk som lÀrande. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ sprÄk och lÀrande i samklang med Vygotsky som en av förgrundsgestalterna. Vidare belyses tidigare forskning om flersprÄkighet och begrepp som t ex kodvÀxling och sprÄkinriktad undervisning Àr i fokus. Kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med fem lÀrare som Àr verksamma i skolans tidiga Är vid tvÄ skolor i en svensk storstad. Resultaten visar att lÀrarna till största delen har en positiv hÄllning till flersprÄkighet men ocksÄ att de till övervÀgande delen Àr inne pÄ att klassrumsundervisningen ska ske pÄ elevernas andrasprÄk, dvs.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna anvĂ€nder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i GĂ€vle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning Ă€r att utifrĂ„n nĂ„gra grundskollĂ€rare och gymnasielĂ€rares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks bĂ„de i grupp och pĂ„ individnivĂ„. LikasĂ„ avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsĂ€ttningar för att eleverna skall kĂ€nna motivation i skolarbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i lÀroplaner samt i SOU-betÀnkande och se hur termen har förÀndrats över tid frÄn 1960-talet och fram till idag. DÀrför har följande frÄgestÀllningar stÀllts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregÄr de tre lÀroplanerna? Hur framtrÀder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förÀndras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i lÀroplanerna samt i olika SOU-betÀnkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pÄgÄtt och pÄgÄr kring ett eventuellt Äterinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har anvÀnts för denna studie Àr textanalys, vilken har utgÄtt frÄn lÀroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebÀr att uppgiften blir att kartlÀgga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltsÄ att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsÀndarorienterade tolkningsstrategin vilken innebÀr att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka av de applikationer och intÀktsmodeller, som litteraturen rekommenderar, som anvÀnds av svenska e-handelsföretag och varför de har valt att anvÀnda, eller inte anvÀnda, just dessa..

FrĂ„gestĂ€llning: ?Är svenska yrkesofficerares sprĂ„kkompetens relevant i förhĂ„llande till uppgifteri en internationell miljö??Syfte: Att fĂ„ ökade kunskaper om svenska yrkesofficerares (YO) sprĂ„kkompetens.Teori: Som teoretisk ansats har kompetensbegreppet och dĂ€rtill hörande teorier anvĂ€nts.Metod: Det empiriska underlaget har insamlats genom skriftliga intervjuer med befattningshavaresom har internationell erfarenhet frĂ„n EU, FN och NATO.Resultat: Svenska YO har rĂ€tt sprĂ„kkompetens pĂ„ papperet. Deras faktiska sprĂ„kkompetens, inteminst vad gĂ€ller svenska sprĂ„ket, understiger dock deras formella dito. Den sprĂ„kkompetens somFM föreskriver Ă€r i huvudsak relevant, men Ă€r i behov av översyn. FM utbildningsinsatser iengelska sprĂ„ket ligger rĂ€tt i tiden, men prognosverktygen för behov av framtida sprĂ„kkompetensmĂ„ste utvecklas.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i det svenska mottagandet av Alexandra Kollontajs novellsamling Arbetsbiens kÀrlek, och undersöker vidare hur hennes texter i svensk press infogades i den svenska mellankrigstidens debatt om kvinnofrÄgor. Som bakgrund anvÀnds ocksÄ Kollontajs teoretiska verk Den nya moralen och arbetarklassen (1923) samt Kvinnans stÀllning i den ekonomiska samhÀllsutvecklingen (1926), de tvÄ verk av Kollontaj som fanns tillgÀngliga pÄ svenska vid denna tid..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spÄrkmiljö med utgÄngspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lÀrare i grundskolans tidiga Är tar tillvara pÄ detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge..

This study is about language learning and language development. The purpose of the survey is to investigate how current learning theory and language research reflect on teaching instructions for the teaching material in spanish, with focus on the studentÂŽs awareness and reflection.The survey is based on a comparative textanalysis of four teaching instructions for the seventh year in the nineyear compulsory school.The result show great variations between the teaching instructions, regarding execercises as well as instructions. A theoretical approach and an explicit connection to research is something that is constantly missing in the instructions to the teachers..