Detta examensarbete undersöker pedagogers syn pÄ begreppet "en skola för alla", hur de gÄr tillvÀga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utstrÀckning det Àr en skola för alla, men Àven hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbÀttra lÀromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information frÄn svenska lagar och styrdokument angÄende skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod anvÀndes. Arbetet grundas pÄ intervjuer med Ätta grundskolepedagoger, tvÄ specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att pedagogerna inte anser att det fullt ut Àr en skola för alla.

Jag har valt att göra en studie inom Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska. Denna studies syfte Àr att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk deltar i olika klassrumssituationer utifrÄn typ av sprÄkanvÀndning, frÄga ? svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lÀrandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie Àr direktobservationer. Jag har anvÀnt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lÀrandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter sÄ att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lÀrandet.Genom att intervjua elever i Är 8 pÄ en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrÄn deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfÀlle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande bÄde mellan och inom arbetslag pÄ en skola, vilket ses utifrÄn beskrivningar av elevers upplevelser i studien. UtifrÄn resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. DÀremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssÀtt och nya metoder för att lÀra.

AbstractParental participation is something that is included in school either we like it or not. Several studies have been done about this phenomena but not many of them have examined the pupils estimation about parental participation. Therefore did we get interested about the pupils situation because why haven?t almost anyone asked the pupils about this phenomena when it?s constructed fore them? To learn more about the pupils estimation did we a questionnaire in twelve different classes with children in the ages between 10-16 years. The results we got from the questionnaire concerning the pupils estimation about parental participation were both expected and unexpected.Keywords: Parental participationQuestionnairePupil estimation.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.

NÀr Sverige blev medlem i dÄvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gÀllande i svensk lag. I mÄnga fall har detta skett utan större problem men i vissa frÄgor har det uppstÄtt skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta pÄ detta fenomen, nÀrmare bestÀmt pÄ hur EU och Sverige under en lÄng tid inte kunde nÄ en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsÀttningar som ledde fram till den svenska licensjakten pÄ varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrÄn nÀr den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt pÄ varg trots EU-kommissionens protester..

InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen 15 hp, lsv 410Ämne: Svenska sprĂ„ketTermin: Vt 15Handledare: Inga-Lill Grahn.

Sammanfattning:Syftet med denna uppsats var att undersöka somaliska elevers, förÀldrars och modersmÄlslÀrares syn pÄ modersmÄlsundervisning som stöd för lÀrande. Ytterligare ett mÄl var att undersöka ifall modersmÄlsundervisning ger stöd för andrasprÄksinlÀrning. I litteraturgenomgÄngen lyfter jag fram olika teorier och tidigare forskningsresultat om modersmÄlsundervisning. För min undersökning valde jag att anvÀnda en kvalitativ intervjumetod. I min undersökning in-gÄr somaliska nyanlÀnda och tvÄsprÄkiga elever i grundskolan, deras förÀldrar och deras mo-dersmÄlslÀrare.

Syftet Àr undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att fÄ ökad kunskap om vilken pÄverkan den har pÄ organisationens interna sÄvÀl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur pÄverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehÄllsanalys av medietexter frÄn en dags- respektive kvÀllstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhÀllet, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vÄr analys och vÄra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som rÄder bestÄr organisationen av en mÀngd identiteter som Àr svÄra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan pÄ organisationens image. Det pÄgÄende arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt sÄvÀl som externt..

During a political election the public?s interest in politics and political journalism increases significantly. During the American presidential election in 2012 a big amount of articles on that topic were published in two of Sweden?s largest newspaper, Svenska Dagbladet and Aftonbladet. Political journalism tends to frame politics as sports, game and scandals rather than focusing on the political issues.

Vi har i denna studie tittat nÀrmare pÄ tvÄ pedagoger och deras klasser vid sprÄkundervisning. Syftet med studien var att se vilka tankar som pedagogerna hade om sin undervisning samt vad elevernas instÀllning var till denna. I denna studie ville vi dessutom ta reda pÄ om instÀllningen till Àmnet skilde sig mellan pojkar och flickor. Vi vill belysa att alla Àr vi olika och att vi pÄ olika sÀtt tar till oss kunskap. Vi vill synliggöra om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan flickors och pojkars instÀllning till sprÄkundervisningen samt pÄ vilket sÀtt de lÀr sig bÀst.

Undersökningen av ledarskap ska tillhandahĂ„lla en förstĂ„else av ett antal ledarskapsutbildningar som finns pĂ„ den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrĂ„n teorier kring det sĂ„ kallade nya ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjĂ€nande ledarskap. Även teorier kring delat ledarskap och mĂ„ngfald har anvĂ€nts. Syftet med undersökning Ă€r att beskriva och konkretisera innehĂ„llet i tre olika ledarskapskurser som erbjuds pĂ„ den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna..

Svenska kyrkans stÀllning har onekligen förÀndrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av Ärhundradet. Kyrkan gÄr nu ett nytt Ärhundrade till mötes genom att göra en del förÀndringar inom organisationen. Dessa förÀndringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gÀller det innehÄllsmÀssiga utan nÀstan enbart den ekonomiska biten.Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.* Vad ska man göra för att vinna tillbaka mÀnniskan till kyrkan?* Kan detta genomföras om man förÀndrar och förnyar det kyrkliga innehÄllet t.ex. traditioner, riter m.m.?* Om en förÀndring krÀvs vad ska dÄ förÀndras och vad ska vara kvar?* Hur nÄr man en vettig förÀndring?.

I denna uppsats jÀmförs skillnader mellan svenska och utlÀndska hedgefonder med avseende pÄ avkastning och risk. Information om fondernas avkastningar Àr hÀmtade frÄn de olika fondernas hemsidor. JÀmförelser görs under tvÄ olika tidsperioder, 18-respekive 48 mÄnader. MÄtt som berÀknas Àr genomsnittlig Ärsavkastning, standardavvikelse, kurtosis, skevhet och Sharpekvot. I resultat och analys konstateras att de svenska och utlÀndska hedgefonderna inte skiljer sig mycket Ät i det första intervallet.