Syfte: Studien har som syfte att undersöka hÀstens betydelse för att höja skolmotivationen hos elever som lÀst IV-program med inriktning hÀst.Teori: Studien Àr teoriprövande dÀr den huvudsakliga teorin grundar sig i pragmatismen, dÀr skola och samhÀlle bör vara sammankopplat. Till det pragmatiskta synsÀttet hör att man har nytta av kunskap i vardagen, alltsÄ Àr ett samband mellan skola och fritid av stor vikt. Orsakssambandet om att hÀsten har positiv effekt pÄ unga kvinnors motivation i skolan, leder till den kausala mekanismen som handlar om att eleven ser en meningsfull uppgift som ska utföras pÄ skoltid, en kÀnsla av att skolan Àr kopplat till verkligheten. Unga kvinnor lÀr sig att ta ansvar nÀr de sköter om hÀsten, och stallmiljön utvecklar unga flickors ledarskap och tydlighet. Samtliga egenskaper som utvecklas har de Àven nytta av i vardagslivet.

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Syftet med arbetet Àr att diskutera hur skolan och i synnerhet lÀrarens förhÄllningssÀtt pÄverkar elevens identitetsskapande i en mÄngkulturell skola. Metoden för den empiriska insamlingen Àr kvalitativa intervjuer dÄ studien Àr baserad pÄ elevuppfattningar och upplevelser under grundskolan. Genom samtal med vuxna före detta elever och ungdomar med annan etnisk bakgrund har det framkommit att de har liknande erfarenheter frÄn grundskolan. De upplever att lÀrarnas förhÄllningssÀtt har haft stor inverkan pÄ deras identitetsskapande och skolprestationer. Studiens fokus ligger pÄ hur lÀrarnas förhÄllningssÀtt till eleverna inverkar pÄ deras identitetskapande, sjÀlvkÀnsla och skolprestationer. Undersökningen Àr byggd pÄ intervjuer och genomfördes under en vecka med före detta elever och ungdomar.

Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering pÄverkar utslÀppen av vÀxthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsÀttningar för klimatsmart och ekologiskt hÄllbar skollunch i grundskolan genom att kartlÀgga skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmÄltidsverksamheten i tvÄ kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade pÄ ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, sÀsongsanpassade produkter och livsmedelssvinn. Den genomfördes vid tvÄ grundskolor, en skola i Kristianstads kommun och en skola i Malmö kommun under vintersÀsongen vÄrterminen 2008.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap lÀrare med elever i Ärskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tÀnka sig göra för att underlÀtta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklÀrare kan ta med mig ut av deras erfarenheter. Metoden jag anvÀnt för att ta reda pÄ svaren till frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Resultatet visar pÄ att lÀrare Àr relativt kunniga om vad stress Àr, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen pÄ stress hos sina elever. LÀrarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlÀtta för stressade elever, och mÄnga av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fÄtt en del nya idéer om hur man just i svenskÀmnet kan förebygga stress. Slutligen Àr det viktigt att identifiera stress pÄ ett tidigt stadium sÄ att man pÄ sÄ sÀtt kan sÀtta in stressförebyggande ÄtgÀrder och eliminera stressfaktorerna sÄ vi inte utsÀtter eleverna för mer stress Àn nödvÀndigt..

Denna studie syftar till att undersöka lÀrares förutsÀttningar att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lÀrare som Àr verksamma inom olika Äldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade pÄ lÀrarnas uppfattningar om vad en elev i kris Àr, hur lÀrarna anser att elever i kris bör bemötas samt vilken beredskap lÀrarna sjÀlva anser att de har för att möta elever i kris. VÄrt resultat synliggjorde att lÀrare har en tÀmligen bred uppfattning av vad en elev i kris, de talade om allt frÄn personliga individuella kriser till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lÀrarna ansÄg att elever i kris kan mötas med samtal som bland annat gÄr ut pÄ att lÀraren ska bekrÀfta eller uppmuntra eleven. DÄ lÀrare som undervisar i de Àldre Äldrarna menade att elever i kris kan uppleva svÄrigheter med skolarbetet ansÄg de att krisdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning.

Min undersökning Àr gjord, pÄ vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper Àr ett samarbete mellan sÀrskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda pÄ hur klasslÀrare och förÀldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och socialt. Genom att intervjua personal och förÀldrar fick jag svar pÄ hur de upplever detta. Jag har jÀmfört nÄgra av frÄgorna och bÄde klasslÀrare och förÀldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning Àr att samarbetet mellan sÀrskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas vÀl efter var och ens förutsÀttningar.I min analys kan man Àven se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsÀttet.

Huvudsyftet i föreliggande studie Àr att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lÀgst svÄrighetsgrad frÄn 2009 Ärs skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra sprÄk.I Skolinspektionens rapport KontrollrÀttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan framkommer att lÀrare inte bedömer de nationella proven likvÀrdigt. En av anledningarna till den ickelikvÀrdiga bedömningen Àr att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet Àr alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mÄn ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandrasprÄk och dÀrigenom precisera anvisningarna. Metod i studien gÄr ut pÄ attavgrÀnsa de lÀgsta kraven för betyget G utifrÄn hur de Àr formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lÀrarens bedömningsanvisningar. För att konkretiserabedömningsanvisningarna anvÀnds exempel frÄn elevtexter.

Idag har vi en skola för alla dÀr varje elev ska fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Den hÀr studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien Àr att belysa vilket stöd högpresterande elever fÄtt och velat ha under sina Är pÄ grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmÄga i matematik.Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod med elever pÄ gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svÄrt att definiera sina kunskaper och förmÄgor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utstrÀckning samarbetsmöjligheterna pÄverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt studie- och yrkesvÀgledar- och lÀraryrkets förÀndring. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer frÄn tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma före F-9 reformen, tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma i dag och tvÄ lÀrare som arbetat inom grundskolan bÄde före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen pÄ skolor idag skiljer sig frÄn tiden före F-9 reformen. En förÀndring var att studie- och yrkesvÀgledares arbetsplatser inte lÀngre Àr pÄ en skola utan flera, vilket försvÄrar samarbetsmöjligheterna.

I dagens lÀroplan för grundskolan (Lgr 11) finns syftesbeskrivningar för de naturOrienterande (NO) Àmnena som sÀger att eleverna ska utveckla kunskaper och redskap för att formulera och granska information och andras argument samt ta stÀllning i frÄgor som rör Àmnen med naturvetenskapligt innehÄll. Detta Àr formuleringar som speglar det man i dag anser att NO-undervisningen ska ge de elever som gÄr ut grundskolan. I det hÀr arbetet har elever i slutet av högstadiet fÄtt argumentera kring anvÀndandet av genmodifierade grödor (Genetically Modified Organism, GMO). Detta Àr ett exempel pÄ sÄ kallade SamhÀllsfrÄgor med Naturvetenskapligt InnehÄll (SNI) och den hÀr typen av samhÀllsfrÄgor har lyfts fram som ett sÀtt att arbeta med de formuleringar som nu finns i lÀroplanen. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka högstadieelevers anvÀndning av argument i en naturvetenskapligt grundad diskussion och hur anvÀndningen av SNI i undervisningen kan hjÀlpa elever att utveckla sin argumentationsteknik och sitt intresse för naturvetenskap.

Uppsatsen behandlar lÀroplansförÀndring i grundskolan kontra samhÀllsförÀndring i Sverige mellan Ären 1969 och 1994, dÄ tre lÀroplaner ges ut. Syftet Àr bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhÀllsförÀndringen kommer till uttryck i lÀroplanerna och om det finns förÀndringar i samhÀllet som man skulle förvÀntat sig speglas i lÀroplanerna, men som inte kommer till uttryck. PÄ ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och dÀrefter lÀroplanernas innehÄll. Metoden som anvÀnds Àr hypotetiskt - deduktiv, dÀr undersökningen utgÄr frÄn en hypotes. För att begrÀnsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt pÄ det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

BÄde internationella och nationella kunskapsundersökningar visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap har försÀmrats under flera Ärtionden. Svenska elever presterar relativt bra i naturvetenskap i Ärskurs 4 men det sker en kraftig förÀndring nÀr eleverna gÄr i Ärskurs 8. Intresset bakom studien Àr dÀrför att se hur den svenska biologiundervisningen genomförs i Ärskurs 4-6 eftersom elevernas instÀllning och kunskaper försÀmras efter dessa Ärskurser. I lÀroplanen framhÄlls ett antal förmÄgor inom vardera skolÀmne som eleverna ska utveckla i grundskolan. I biologiÀmnet finns tre förmÄgor och den förmÄga som jag upplever Àr viktig för att bibehÄlla intresset för Àmnet handlar om att eleven ska kunna anvÀnda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i mÀnniskokroppen, naturen och samhÀllet.I studien har nio grundskollÀrare intervjuats för att urskilja faktorer de upplever pÄverkar elevens möjligheter att utveckla förmÄgan.

Undersökningens syfte har varit att ta del av likheter och skillnader i gymnasieelevers uppfattningar om MatematikvÀgen, utifrÄn frÄgestÀllningen ?Vilka upplevelser har eleverna av MatematikvÀgen??. Metoden för undersökningen har varit intervju.MatematikvÀgen Àr ett grepp att möta elever med ett stort matematikintresse inför och pÄ gymnasiet. Detta görs genom att eleverna fÄr möjlighet att lÀsa ungefÀr halva gymnasiets Matematik A redan under sista terminen pÄ grundskolan. Eleverna ligger pÄ sÄ sÀtt en termin före de som lÀser matematiken pÄ normal fart vilket innebÀr att de det sista Äret pÄ gymnasiet kan vÀlja att lÀsa linjÀr algebra pÄ högskolan.

Sustainable development in geographic in compulsory school.