Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden.

BAKGRUND: Antal invandrare i Sverige har ökat ständigt varje år. Sjuksköterskan behöver ofta vårda invandrarpatienter i dagens mångkulturella samhälle. En litteraturöversikt av empiriskt studier avseende invandrarpatienters upplevelser genomfördes för att skaffa djupare förståelse för hur invandrarpatienter upplever sin hälsa.SYFTE: Syftet är att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa för patienter med invandrarbakgrund i Sverige.METOD: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes i studien. Sedan analyserades de valda artiklarna enligt Fribergs analysmodell. Författarna sökte likheter respektive skillnader i artikelresultaten för att utgöra resultatet i studien med tema och subtema.RESULTAT: Analysen av tio empiriska studier visar att invandrare i Sverige upplevde sämre hälsa efter migrationen.

SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att övergripande göra en kartläggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. På så sätt önskar vi få en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sådant klassrum och vad som försvårar respektive underlättar kommunikationen.Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssätt. För att som läsare kunna följa tankegången med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrån den även deltagande observation. Genom analys av fältstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gång och Parallella kommunikationsprocesser. I vår analys försöker vi visa på de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop påsen med en diskussion där de erhållna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhållande till det identifierade problemet.I studien framkommer vid ett flertal tillfällen att parallella konversationer såsom videomobilsamtal förekommer och tillåts, att sen ankomst sker i stor utsträckning, att personer utestängs ur kommunikationer till följd av talspråksanvändande, att grupparbeten inte existerar, att Kulturkompetens är betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter.

Bakgrund: Valet av uppsatsämne berör de ökade kraven på kulturell kompetens som ställs på arbetsterapeuter. Att granska och förstå arbetsterapeutiska teorier är viktigt för att ha förmågan att överföra teorierna i praktiken. Syfte: Syftet är att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och Mosey´s modell. Metod: Arbetet är en studie där datainsamling och analys har varit en jämsides process som kontinuerligt har växt fram.Analysen har genomförts av utvalda begrepp från de olika teorierna och har bestått i en beskrivning av begrepp som sedan har jämförts mellan de olika teorierna. Huvudresultat: Det huvudsakliga resultatet är att uppfattningen om personens placering i förhållande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras.I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. Mänsklig aktivitet bestäms utifrån den sociala situationen och inte utifrån ett centralt placerat jag. Att göra något som har betydelse för kollektivet har högre prioritet än att göra något för sig själv som individ. I övriga modeller är begreppet person ett fristående, centraliserat begrepp med olika grad av närhet till omgivningen. Slutsats: Slutsatsen är att både skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört.

BakgrundVarje år kommer det barn under 18 år, utan sina föräldrar, från andra länder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom så många som 2250 ensamma barn.Enligt många rapporter underlät kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltänkta boendenas lämplighet. Den 1 juli 2006 trädde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting beträffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet är att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta på boendena under deras asylprocess. Särskilt fokus har vi lagt på att undersöka om man på boendena tar hänsyn till att de ensamkommande barnen kommer från en annan social miljö, med en helt annan kultur.Frågeställningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrån kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger på djupintervjuer med en flyktingsamordnare, två chefer för olika boenden och två asylsökande barn som bor på ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bättre på ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anställt mer personal med Kulturkompetens.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman.

Bakgrund: Under senaste årtionden har Sverige blivit ett mångkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhället. Det ställs därför krav på att vårdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter från en annan kultur. Forskning har visat att vårdpersonal som har en Kulturkompetens kan ge bättre transkulturell omvårdnad.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vården av en patient med en annan kulturell bakgrund än han/hon själv.Metod: En litteraturstudie som baseras på nio vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger för att förstå dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman.

Sverige har gått från ett monokulturellt samhälle till ett mångkulturellt samhälle. En allt större del av Sveriges befolkning består av människor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en åldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund ställt nytt krav på svensk hälso- och sjukvård. Detta innebär att sjuksköterskor kommer att träffa människor från olika kulturer och med olika vård behov. Med detta i beaktande är det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvårdnad och Kulturkompetens i mötet med patienten.

Bakgrund: Med ökad migration ställs nya krav på hälso- och sjukvården att utveckla en sjukvård som möter behoven hos människor från andra kulturer. Detta innebär att sjuksköterskan behöver utforma vården efter patientens individuella och kulturspecifika behov. Att kunna kommunicera utan hinder är en förutsättning för att kunna ge och få god omvårdnad.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa erfarenheter av att använda sig av och kommunicera med hjälp av tolk ur ett sjuksköterskeperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analysen identifierades fyra teman: Tolken som en bro över språkbarriären, Begränsningar i samtalet, Bristande organisation och Kulturkompetens. Resultat: Flertalet sjuksköterskor erfor att tolkens kompetens och trovärdighet var avgörande för kvaliteten på vårdsamtalet.