Våra kulturella referensramar är med och avgör vår kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jämförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens Kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna används.Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som används som retoriskt verktyg..

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill säga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress Kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avläsas eller är obegripliga för läsaren, och undersökningens syfte är att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom Kulturjournalistiken. Källmaterialet är Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att användandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende på textens syfte. I opinionstexter är det vanligt förekommande med kulturreferenser som stärker skribentens förtroende.

Uppsatsens syfte är att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vår uppfattning om kultur och sport i samhället. Varför låter sport- och Kulturjournalistik så olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera två av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de två genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrån begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och låg samhällelig status. Uppsatsens slutsatser är att uppdelningen mellan sport och kultur hålls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur är skapade efter uttryckens olika samhälleliga status.

Den här studien kommer belysa om Kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förändrats till följd av deras digitala publicering och i så fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, färre prenumeranter och därför även vikande annonsintäkter, utöver ökad konkurrens från Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att ständigt mäta hur läsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lästa. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer på tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska ställningstaganden. Analysen tar upp en rad frågeställningar som gäller det journalistiska innehållet, språk, typ av textgenres som publiceras, sätt att skriva, förhållningssätt hos kulturredaktören samt olika sätt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var något av detta som framstår som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

As our society moves into a more technical era, journalism and the reporting of culture have had to follow. But where has that left the cultural critique, and journalist/reviewers, in our local newspapers? This bachelor thesis will try to map and explain the change of the cultural presentation in the local newspapers from the day it was firstly introduced as a genre in the modern journalistic world until today ? 1840 and onwards. Whether it has turned into complete tabloid journalism or if it's methods are used to expand the knowledge about the cultural object, it shall be discovered with the help of an analysis of the cultural sections in some newspapers ? both from the last quarter of 2012 (October - December) and one date from two years prior to that.

Det finns en utpräglad rädsla att Kulturjournalistiken blir allt mer urvattnad för varje år som går. Huvudfåran i kritiken är att allt sedan nöjet gjorde intåg i dagstidningarna och började blandas ihop med kulturen har kritiken minskat medan de lätta featureartiklarna och förhandsartiklarna har ökat. Men hur ser det ut egentligen? Stämmer verkligen de här teorierna?Jag har undersökt hur innehållet i sex svenska dagstidningar har förändrats mellan åren 1997 och 2012. Resultatet är att ganska lite faktiskt har hänt när det gäller innehållet i de undersökta tidningarna.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in.

I den här studien har vi undersökt skillnaden mellan kulturmaterialet 1990 och 2011 i Sydsvenskan, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter. Vi har med en kvantitativ analys undersökt förhållandet mellan kultur- och nöjesmaterial, fördelningen mellan ämnen och artikeltyper samt förekomsten av förhandsmaterial. Vi har även analyserat förhandsmaterialets uppbyggnad med en kvalitativ analys. Undersökningen utgår från tre nordiska undersökningar kring utrymme och innehåll på kultursidorna. Resultatet visar en ökning av andelen nöjesmaterial, som 2011 var cirka 44 procent av innehållet.

Fenomenet att journalistiska omdömen används i marknadsföring av kommersiella varor är inget nytt. Exempelvis dvd-filmer säljs i dag i stort sett överallt och de flesta har nog vid något tillfälle stått i den lokala hyrvideobutiken och läst omdömena på omslagen. Marknadsförarna lånar journalistiken för att sälja en produkt, samtidigt som medierna har att värna om sitt oberoende och sin integritet för att inte misstänkliggöras av sin publik. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning journalistiskt material används i marknadsföringen av dvd-filmer, samt från vilka medier det härstammar. Vi försöker också tolka och förklara fenomenet utifrån olika teoretiska utgångspunkter.

Via kulturskribenters sätt att hänvisa till andra kulturella fenomen kan allt från kultursyn till läsartilltal utläsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten är att undersöka varför kulturskribenterna använder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur läsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriären mellan hög- och populärkultur används. Detta kommer att granskas utifrån ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras på frågeställningarna är Pierre Bourdieus teorier om habitus, fältet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite läsaren och den implicite författaren.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och i så fall hur kultursidorna i Aftonbladet och Expressen har förändrats mellan 1984 och 2014. Det som uppsatsen specifikt har tittat på är om kultursidorna har förändrats när det gäller innehåll och stil mellan 1984 och 1999 samt mellan 1999 och 2014 i Aftonbladet och Expressen och i så fall hur. Även om Aftonbladets kultursidor skiljer sig från Expressens och i så fall hur. Något som också har undersökts är om det har skett en kommersialisering av innehållet på Aftonbladets respektive Expressens kultursidor och hur tar den i så fall har tagit sig uttryck. Detta har både undersökts med en  kvalitativ textanalys och en analys av andelen annonser på uppslaget.

AbstractDenna C-uppsats i journalistik heter Författare från den afrikanska kontinenten i pressen ? framställning under 2012 och 2013 och är skriven av Jonas Carlsson. Det har funnits en debatt inom media om hur kulturutövare från Afrika framställs i media. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur författare från den afrikanska kontinenten framställs i svensk dagspress på dess nätupplagor, alltså vilka diskurser finns det kring dessa författare? Frågeställningarna är:Hur framställs författare från den afrikanska kontinenten i den svenska dagspressens nätupplagor 2012-2013?På vilket sätt får författare från den afrikanska kontinenten komma till tals i artiklarna?Hur framträder dikotomin vi/dom i artiklarna och hur leder detta i så fall till utestängning/integrering av författarna? En huvudsaklig teori är postkolonial teori som behandlar hur synen på folk från Afrika har sett ut före, under och efter kolonialtiden.

Sättet man skriver recensioner på är väldigt fritt, det finns egentligen inga regler. Syftet med den här uppsatsen är att studera hur olika teaterrecensioner är uppbyggda ? vad som står, på vilket sätt man skrivit och i vilken utsträckning man diskuterar olika element. Tidigare studier som granskat recensioner i Stockholms dagspress mellan 1890 och 1941 har påvisat att det är skådespelarna och handlingsreferaten som får den största platsen i recensionstexterna, och det finns indicier som tyder på att recensionerna som skrivs och publiceras idag inte ändrats särskilt mycket jämfört med dem som skrevs för hundra år sedan. Det är vad som ska undersökas och benas ut i den här studien.

At the centre of this study lies the question if normative gender thinking affects the way poetry gets reviewed and how the reviews are written, this in relation to both the gender of the reviewer and the poet. The study crosses three academic fields; gender studies, poetry and journalism, and is based on the cultural studies theory of media affecting and even creating the world around it.The study is based on two types of analysis. One quantitative analysis based on the thematic criticism theory about detail studies that shows bigger patterns, this analysis focuses on how the poet and his/hers work are being treated in the reviews in areas such as how much space they´re given in the newspapers, how they are named by the reviewer and the tendency to quote the reviewed work.  And one qualitative analysis based on the new criticism method of close reading, that focuses on the reviewers way of writing and how that may be connected with theories of gender differences, this both connected to the gender of the reviewers and the poets.The material chosen for this study are all the reviews that were published in the same newspapers and that reviewed two specific poetry works by two specific poets chosen with great sensibility to age and career so that their difference in gender would be the most significant difference between them. The works were chosen based on year of publishing, they were supposed to be published as newly as possible and as close to each other in time as possible.