MÄlet Àr att skapa en mjuk övergÄng mellan bergsvÀgg och Hornsbruksgatan, genom en fusion mellan byggnadstypologi och topografi. Förenandet som skapas mellan gata leder till ökad cirkulation genom byggnaden. Olika byggnadsdelar korsar varandra och integreras. Genom byggnadskorsningarna skapas det möjligheter för en programmix med ett trapphus som förenar park, bostad och kontor med gatan.Genom sluttande tak fÄr man terrasser som följer topografin och leder  till utblickar mot söder, vÀster och öster. HÀr bildas spontana mötesplatser mellan boende, kontorsanstÀllda och mÀnniskor som passerar byggnaden för att ta sig till och frÄn parken..

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka tvÄ turistattraktioner för att se hur de hanterar och arbetar med tillgÀnglighet nÀr det gÀller mÀnniskor med funktionsnedsÀttning. Turistattraktionerna vi valt Àr Flygvapenmuseum i Linköping och Arbetets museum i Norrköping.Metod och material: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder. UtgÄngspunkten för val av metod Àr en lÀttare variant av fÀltstudie Àven kallad observation. Vi gjorde tvÄ observationer, först hos Flygvapenmuseum sedan hos Arbetets museum. Efter vÄra observationer anvÀnde vi oss av en semistrukturerad intervju, detta för att fÄ svar pÄ det som vi inte lyckades hitta svar pÄ under observationerna.

Redovisning av 3 bostadsprojekt: Radhus vid Ängbyplan; StudentbostĂ€der i Sollentuna; BostĂ€der pĂ„ ÅrstafĂ€ltet.Presentation av 3 skilda projekt med det gemensamma att de Ă€r byggnader för boende. Oberoende pĂ„ vilket sĂ€tt projekten tillkommit eller vem som Ă€r bestĂ€llare, hur platsen ser ut med dess fysiska förutsĂ€ttningar finns det ofta nĂ„got eller nĂ„gra arkitektoniskt teman som gĂ„r att kĂ€nna igen.Det finns vissa likheter i projekten som redovisas. Tillexempel bostĂ€dernas möjligheter till genomgĂ„ende siktlinjer och möjlighet till ljusinslĂ€pp frĂ„n olika riktningar..

I denna uppsats studeras stadstrÀds pÄverkan pÄ solstrÄlning i urban miljö. Idag tÀcks den största andelen yta i staden av hÄrdgjort material, mÄnga av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad frÄn vegetation har det hÄrdgjorda materialet en större förmÄga att absorbera och lagra den vÀrme som via solens instrÄlning nÄr jordskorpan under dagen. VÀrme eller kyla som lagras i en tÀt stad med höga byggnader kan behÄlla temperaturen lÀnge. Orsaken till detta Àr att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden sÄ att byggnaderna antingen vÀrms upp eller kyls ned ytterligare.

MÄnga av Sveriges badhus byggda i slutet av 1900-talet börjar idag visa tecken pÄ kraftiga fuktskador pÄ grund av extrema inomhusklimat. Denna rapport förklarar den allmÀnna problematiken kring högt fuktbelastade byggnader och berör det fuktskadade badhuset Aquarena i Katrineholm.  Extrem noggrannhet krÀvs vid montering av ÄngspÀrr i en konstruktion, speciellt vid högt invÀndigt fukttillskott. Optimal placering av fuktspÀrren i konstruktionens varmare del innebÀr att fukt aldrig tillÄts kondensera och dÀrmed minimeras risken för fuktskador och negativa konsekvenser. Verkligheten visar ocksÄ att om kunskaper om fukt och fuktskador prioriteras redan i ett tidigt stadium under projektering kan mÄnga hundratusentals kronor sparas. BerÀkningar av fukttransport har gjorts för tidigare yttervÀggskonstruktion i Aquarena (den som drabbats av skador) och nybyggd yttervÀggskonstruktion (nyframtagen till Äteruppbyggnaden) i datorprogrammet WUFI Pro 4.2 och analyserats i WUFI Bio 3.0.

I takt med att nya och bÀttre material framkommit har den svenska byggnormen förÀndrats. Kraven gÀllande framförallt energianvÀndning har stÀrkts och dÀrmed har det skapats ett behov av att förbÀttra och anpassa Àldre byggnader efter dagens gÀllande krav. Ett sÀtt att energieffektivisera befintliga byggnader Àr att montera fasadelement pÄ den befintliga fasaden. Fasadelementen mÄste vara lufttÀta och isoleras vÀl för att Ästadkomma en fuktsÀker lösning med god energiprestanda. Det finns flera anledningar till att bygga lufttÀtt dÀr de frÀmsta Àr minskad energianvÀndning och minskad risk för fuktskador till följd av fuktkonvektion.

I ett mer och mer urbant samhÀlle sÄ förtÀtas bebyggelse allt mer. I stÀderna brottas gamla byggnader med nya byggnadskomplex om det begrÀnsade utrymmet. Stödkonstruktioner och andra grundförbÀttringsmetoder behöver anvÀndas för att möjliggöra byggnationer. Sveriges stÀder ligger ofta nÀra vattendrag, vilket mÄnga gÄnger innebÀr att husen Àr tvungna att grundlÀggas pÄ sediment av stor mÀktighet. GrundlÀggningen sker vanligtvis genom slagna betongpÄlar.

Rapporten ska bidra till att skapa en förstÄelse för den befintliga situationen i BohuslÀns skÀrgÄrd. Genom att stÀlla de risker som finns i den typiska bebyggelsen i omrÄdet mot de resurser som finns har ett underlag skapats för att bedöma om insatser kan genomföras pÄ ett sÀtt som lagen krÀver. Bebyggelsen i BohuslÀns skÀrgÄrd bestÄr till stor del av gamla fiskesamhÀllen och i stort sett alla byggnader Àr uppförda i trÀ. DÄ Àven platsen att bygga pÄ har varit begrÀnsad har byggnaderna blivit mycket tÀtt placerade. PÄ flera av öarna i skÀrgÄrden bor det mÀnniskor Äret runt och under sommarmÄnaderna dÄ sommargÀsterna anlÀnder ökar befolkningen dramatiskt.

Inom EU vill man sÀnka energianvÀndningen med 20 % till 2020.VÀxjö kommunhus har gamla och ineffektiva installationer, samt ett dÄligt isolerat och otÀt klimatskal.Denna rapport undersöker vad för slags inverkan byte av installationer, samt byte av klimatskal, har för inverkan pÄ kommunhusets energianvÀndning. Till detta har energiberÀkningsprogrammet VIP-Energy 1.5.5 anvÀnts.För att sammanfatta resultatet av arbetet sÄ Àr det mest effektiva och lönsamma alternativet att byta ut installationerna, samt att kylbehovet ökar dÄ man kraftigt isolerar detta hus..

Flera mjölkgÄrdar sÀljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete Àr att se hur lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller pÄ egenproducerade tjurkalvar som anses vara lÀmpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av uppfödningsmodeller att vÀlja bland, men bÀst lÀmpade till den befintliga gÄrden i arbetet, anses mellankalv och intensiv ungtjur-uppfödning vara. Det föresprÄkas att man skall anvÀnda ett bra foder med kvalitet till tjurarna för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ner slaktÄldrarna och dÀrmed en mer lönsam tjur. BÄda kalkylerna, en för respektive uppfödningsmodell, ger dock negativa resultat.

Bostadsbolaget Mitthem AB Àger 11 tvÄvÄningshus med lÀgenheter pÄ UppsalavÀgen i Sundsvall. SpÄrfilmsmÀtningar har visat pÄ radonhalter över grÀnsvÀrden i flertalet lÀgenheter, vilket ocksÄ konstaterats bero pÄ markradon. I dagslÀget Àr lÀgenheterna utrustade med F-ventilation utan vÀrmeÄtervinning. I detta arbete utreddes möjligheten att lösa radonproblematiken genom införande av energieffektiv ventilation med vÀrmeÄtervinning. En sÄdan ÄtgÀrd kan pÄverka radonhalten genom förÀndring av dels luftomsÀttningen och dels undertrycket inomhus.

NÀr Boverket 1994 gav ut nya funktionsbaserade byggregler öppnade det dörren till byggandet av flervÄningshus med stomme av trÀ, nÄgot som varit förbjudet i byggreglerna i mer Àn hundra Är. Det finns en del potentiella svÄrigheter med att bygga i trÀ jÀmfört med obrÀnnbara material, men det Àr genomförbart. Kravet Àr att visa att funktionskraven i byggreglerna Àr uppfyllda. I samband med att byggreglerna uppdaterades 1994 tillkom Àven ett krav pÄ att det vid uppförande av byggnader skall upprÀttas en randskyddsdokumentation. Av denna ska framgÄ förutsÀttningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning.

Byggsektorn stÄr för en stor del av energi- och materialanvÀndandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hÄllbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens Ätaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sÀtt att ÄskÄdliggöra produkters miljöbelastning Àr miljömÀrkningar sÄsom SvanenmÀrkning. Denna rapport tillÀmpar bÄda dessa sÀtt pÄ ett smÄhus som kallas för Eco House och ska peka pÄ skillnader och likheter mellan systemen. SvanenmÀrkning och miljöklassning ska utföras pÄ Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen Àr och förbÀttringsÄtgÀrder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Byggsektorn stÄr för en stor del av energi- och materialanvÀndandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hÄllbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens Ätaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sÀtt att ÄskÄdliggöra produkters miljöbelastning Àr miljömÀrkningar sÄsom SvanenmÀrkning. Denna rapport tillÀmpar bÄda dessa sÀtt pÄ ett smÄhus som kallas för Eco House och ska peka pÄ skillnader och likheter mellan systemen. SvanenmÀrkning och miljöklassning ska utföras pÄ Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen Àr och förbÀttringsÄtgÀrder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

In this study we examine how much latency is required in an RTS-game (Real-Time Strategy) before the player quits the game. In the study latency is simulated in the games Age of Mythology and Starcraft: Brood War with the program WANem, and then the testplayers are asked ?Do you want to quit because of latency??. This data is then gathered and compiled into graphs to show the results. These results show that the limit for when players want to quit differs between the two games and that there are two factors that play into this.