Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Arbetet har skrivits på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm och innefattar sexbyggnadsentreprenörer som alla bygger i området Hammarby Sjöstad där studiengenomförts. Tillsammans bygger de totalt 1126 stycken lägenheter, samt fem styckenbutiker, sex lokaler och ett dagis. Utöver detta tillkommer även två garage vars avfall ärinräknat i statistiken.Arbetet har gått ut på att undersöka hur mycket byggavfall som bildas per nyproduceradlägenhet, varför det skapas samt när i byggskedet detta sker. Kostnaderna för detta skaäven beräknas och hänsyn ska tas till inköpskostnader av det material som blir till avfallsamt avfallsentreprenörernas efterhanteringsersättning. Grunden till frågeställningen ovanbottnar i indikationer som getts från diverse byggnadsentreprenörer som menat att detbildas cirka två ton avfall per nyproducerad lägenhet.Syftet är att detta ska ge underlag för att på sikt skapa bättre rutiner för projektering ochproduktion av byggnader som möjliggör en reducering av byggavfallet, samt även för attbidra till en större medvetenhet kring avfallssorteringen hos byggarbetare ochbyggnadsentreprenörer.

Skärsläckaren är ett verktyg som kan användas till både håltagning och brandbekämpning. Utrustningen är tänkt att vara ett komplement till en traditionell rökdykarinsats och därmed inte ersätta rökdykningen. Skärsläckaren ska kunna släcka bränder i det inledande skedet eller kunna minska temperaturen i ett rum så pass mycket att rökdykarparets arbetsmiljö avsevärt förbättras. Räddningstjänsten i Piteå kommun har funderingar på att köpa in en skärsläckare till stationen i Piteå. Syftet med arbetet är att det ska kunna fungera som ett underlag som kan användas vid beslut om ett eventuellt köp av skärsläckare till räddningstjänsten i Piteå.

Rapporten riktar sig till fastighetsägare som har timmerhus med självdragsventilation och värmesystem som inte ger upphov till skorstenseffekten. I och med de ökande energipriserna ökar även anledningen för fastighetsägare att energieffektivisera sina bostäder för att minska driftkostnaderna. Förändringar av en byggnads ursprungliga funktioner bör göras med försiktighet, då tidigare beprövade konstruktioner riskerar att bli riskkonstruktioner med mögelproblem som följd. Syftet med rapporten är att med hjälp av ett typhus undersöka och finna olika förslag till ombyggnation, eventuella fuktsäkerhetsåtgärder samt deras påverkan på lönsamheten. Detta skall kunna användas som förslagsunderlag till fastighetsägare av byggnader med liknande förutsättningar som typhuset.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Jag har ordnat min portofolio enligt nedan. Det är inte alldeles lätt efter att ha arbetat med olika projekt i 22 år. Jag har valt dessa tre projekt utifrån olika kriterier.1. Skara DomkyrkaParallellskiss 1996. Jag var en av fyra arkitekter i projektgruppen.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Svenska (engelska se nedan) Detta examensarbete är ett vårdprogram över Österby bruks köksträdgård. Österby bruk är beläget i norra Uppland cirka fem mil norr om Uppsala. Redan på 1500-talet började järnindustri växa fram på Österby. Österbys järnindustri kom att pågå fram till nedläggningen av Österbyverkan 1983. Dagens köksträdgård tillkom i och med den omgestaltning av hela herrgårdsanläggningen som startade på mitten av 1700-talet.

1999 presenterade IT?kommissionen en vision om en framtidssäker IT ? Infrastruktur för Sverige, där alla invånare ska ha tillgång till ett fiberoptiskt nät inom 100m avstånd från andra byggnader. Alla hushåll ska dessutom ha en fast uppkoppling mot Internet senast år 2005. Detta ledde fram till propositionen ?Ett informationssamhälle för alla?.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Problemen med fuktskador i byggnader är många och kostnaderna för att åtgärda problemen är stora. ByggaF är en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt säkerställer fuktsäkerheten genom hela den processen. NCC använder sig idag av en egen metod för att säkerställa fuktsäkerheten och den metoden jämförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebär att fuktsäkerhetsarbetet är granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete är att NCC i Umeå ska få en bättre kännedom om vad ByggaF är och hur den metoden kan användas inom byggproduktion. Ytterligare syfte är att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att använda metoden ByggaF, en metod för fuktsäkert byggande.Arbetet är utfört på NCCs byggnation på Öbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.

Översvämningsfrågan har flutit upp till ytan och blivit ytterst aktuell i och med debatten om globala klimatförändringar. Även om Sverige är relativt milt drabbat, så kommer också vårt land att påverkas framgent. Det område som vi har koncentrerat oss på ligger i norra delarna av centrala Lidköping, vid Vänerns södra strand. Vänerregionen är ett utpekat område som kommer att drabbas oftare av översvämningar i framtiden. En försmak på detta kom 2000/2001 då Vänerns nivå var 1,37 meter över det normala och delar av Lidköping var översvämmade.

Byggnader ska utformas så att utrymning kan ske på ett säkert sätt utifall brand eller annan orsak skulle innebära att byggnaden måste evakueras omedelbart. Spiraltrappor är ett bra alternativ då de är både billiga, lätta att montera och platsbesparande. I utrymningssyfte anses de dock mindre lämpliga och bör enligt Boverkets Byggregler, BBR, inte användas som utrymningsväg från samlingslokal och sjukhus. Dimensioner, material och om trappan är fastgjuten eller fristående är alla parametrar som kan tänkas påverka gången i trappan. Idag tas detta inte hänsyn till i BBR utan de regler som finns är för alla typer av spiraltrappor.Arbetets utgångspunkt har varit att undersöka hur utrymning påverkas av bredden på en spiraltrappa.