Rotskärsskolan är belägen i Skutskär, Älvkarleby kommun och den skolverksamhet som bedrivs idag består av högstadium. Skolan byggdes i början av 1960-talet och utgörs av tre huskroppar. Det finns idag ett stort behov av ombyggnation av Rotskärsskolan, då lokalerna är slitna och inte lämpade för dagens undervisningsform. Det skall därför ske en etappvis ändring som omfattar alla skolans byggnader, med start under vintern 2008/2009.Detta arbete omfattar en utav dessa byggnader, hus F. Denna byggnad skall, genom ett nytaget beslut, anpassas för förskoleklass till årskurs fem, särskolans klasser och en fritidsverksamhet då några av kommunens skolor slås samman.

Sjöbodar i Bohuslän och på Västkusten ? användning och förmedlingI arbetet följer en presentation av vad per definition en sjöbod är och hur sådan byggnad bör användas enligt bygglov och kommunbestämmelser samt hur den bör förmedlas. En sjöbod definieras i bygglov som ett kallförråd för fiskeredskap. Användningen av en sådan byggnad har under de senaste åren uppmärksammats genom att användningen ändrats, utan godkännande i varken detaljplan eller bygglovshandlingar. Detta har medfört diskussioner och i vissa fall har det gått så långt att det lett till tvist inför domstol för att lösa konflikter och oklarheter.Vad som presenteras här är en summering av information kring denna typ av objekt.

Innehållet i denna rapport beskriver ett examensarbete som har utförts våren 1998 åt Kiruna Softcenter AB. Arbetets syfte är att ge exempel på hur datanätverk kan presenteras lägesriktigt m h a GIS (Geografiska Informations System) och vilka fördelar detta medför. Arbetet genomfördes i två faser. Den första fasen innehöll en förundersökning om vad det finns för tidigare erfarenheter inom området vad gäller nyttan att redovisa ledningsinformation m h a GIS. Den andra fasen, målet med arbetet, var att utveckla en GIS-applikation som visar hur olika datornätverk sträcker sig i olika byggnader eller städer.

Detta examensarbete bygger på ett förslag från vår näringslivskontakt Sara Eriksdotter som är anställd på Haninge kommun. Förslaget bygger på konverterbara byggnader. Målet är att bygga ett parkeringshus som går att byggas om till ett flerbostadshus i framtiden. Idén grundar sig på Haninge kommuns plan att arbeta för ett minskat bilanvändande i centrala Haninge, vilket på sikt kommer medföra ett minskat behov av parkeringsplatser jämfört med idag. Samtidigt vill Haninge kommun ta hänsyn till det bestående behovet av bostäder.Vår målsättning med examensarbetet har varit att ta fram ritningar och illustrationer som visualiserar vårt förslag på en konverterbar byggnad; i detta fall avser projektförslaget en byggnad som ska klara av ombyggnaden från parkeringshus till flerbostadshus avsedd för studenter.Arbetsgången för att nå målet började med en litteraturstudie i form av böcker, elektroniska källor och intervjuer med relevanta personer.

Syftet med examensarbetet är att bistå stadsingenjörskontoret vid Sandvikens kommun som behöver hjälp att mäta in mark, vägar och objekt som kan påverka genomförandet av en detaljplan för etablering av småhustomter i södra Årsunda. Inmätning av området utfördes med en totalstation Leica TPS 1203+ inlånad från Högskolan i Gävle. Totalstation valdes för att få en hög noggrannhet i höjdmätningar av vägar och brunnar. Behandling av mätdata och framställning av en karta och en terrängmodell gjordes i programvaran Geo. Kartan presenteras i A3-format som en bilaga till rapporten och är en kombination av fastighetsgränser, fastighetsbeteckningar och byggnader ur Sandvikens kommuns primärkarta, sammanslaget med detta projekts inmätningar i området. Terrängmodellen visualiserar områdets höjdskillnader på cirka 3 m genom färgkodning och presenteras som en figur i resultatdelen. .

Våra svenska städer förtätas i allt snabbare takt och centralt belägen mark blir allt viktigare att ta tillvara. Kyrkogårdar utgör i många städer centrala ytor vars roll i ett allt mer sekulariserat och urbaniserat sammanhang inte är självklar. Samtidigt går det mode i gravskick och detta har lett till att många av våra kyrkogårdar, som ursprungligen anlades i en tid då kistbegravning var kutym, blivit allt glesare och antagit en övergiven karaktär. Hur ser kyrkogårdsförvaltning, länsstyrelse och kommunala planerare på denna utveckling? Hur kommer vi att hantera frågan om kyrkogårdens vara, eller inte vara, i framtiden? I arbetet med uppsatsen har Malmö fått fungera som exempel på hur diskussionen kring, och arbetet med, kyrkogårdar ser ut idag. Genom litteraturstudier och intervjuer med representanter för Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö, Länsstyrelsen samt Malmö Stad målas en bild av kyrkogårdens historia, dess roll idag och dess potentiella framtid, upp. I uppsatsen konstateras att kyrkogårdens kulturhistoriska värde visserligen är viktigt men att utvecklingen på området inte har kunnat hålla jämna steg med det moderna samhällets, och i synnerhet då stadens, framväxt.

Polychlorinated biphenyls, PCBs, were used in elastic sealants in buildings during the years1956-1973. Studies of PCB have revealed that it is harmful for humans and animals,especially water-living predators and other top-predators. It is also a persistent organicpollutant and remains in the environment for a very long time. To reduce the levels of PCB inthe environment, it has to be removed from the buildings. According to Swedish law, theproperty holder has to decontaminate sealants with a PCB level of 500 mg/kg or above.

Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande är miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling är centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar på ? ansåg att det krävs en aktiv miljö för att skapa bra lärtillfällen. Hur tänker och arbetar bildlärare med rummet och dess resurser för att skapa bra lärmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svårigheter kan man eventuellt ställas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlärare, har jag fått en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk där nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Mitt resultat visar på att samtliga informanter har tänkt mycket på hur rummet och artefakterna kan hjälpa dem att skapa en bättre lärmiljö. Två av mina informanter har haft stora möjligheter att påverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förändringar, för att påverka lärmiljön i en positiv riktning.

Intresset för småskaliga vindkraftverk på byggnader har ökat under de senaste åren. Allt fler människor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras där den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det är dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jämfört med i öppet landskap, då det finns många faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. Många av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, därför måste dessa vindkraftverken placeras på höga höjder för att nå den laminärt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska längder på de master som krävs, även om vindkraftverket monteras på en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri på rotorn användas.

Syftet med arbetet är att ta reda på om det går att bygga fram identitet. Även att ta fram ett förslag som uttrycker identitet.Två aspekter som är viktiga för att skapa ett välmående bostadsområde är identitet och karaktär. Områdens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkännbar. Identitet ska spegla något som är minnesvärt för platsen. De faktorer som påverkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet.

Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig på icke förnyelsebara energikällor för uppvärmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfället var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt byggande framstått som allt mer tydlig. Detta innebär att många äldre byggnader ofta kan ha mycket dåliga värmeisolerade egenskaper eftersom både energipriser och byggnormer var lågt ställda vid tiden för uppförning.Uppdragsgivarna till arbetet är en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, Åmål. De har framfört att de har problem med för höga uppvärmningskostnader och svårigheter med att hålla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler.

Projektet är ett förslag på hur man kan bygga nya bostäder, kontor och butiker i en av Stockholms större innerstadsparker. Hornsbruksgatan på Södermalm ligger längs Högalidsparken som kröns av Ivar Tengboms Högalidskyrka från 1923. I förslaget presenteras två byggnadskomplex med ett 30-tal lägenheter på drygt 1300 kvm samt ca 3500kvm för kontor och detaljhandel. Byggnadskropparna är tegelklädda med bärande stomelement i betongskivor.Förslaget handlar om hur husen möter parken och gatan som har två helt skilda karaktärer. Stadsgatan möter en allvarlig park för rekreation.

Energideklarationen började gälla fullt ut vid årsskiftet 08/09. Hur det fungerar med den och folks uppfattningar går isär lite. Men de flesta är positiva till denna och är överens om att det är en bra sak. Dock så har det och finns fortfarande lite frågetecken kring denna som ännu inte rättats till. Den kommer antagligen att bli ännu bättre under tidens gång när den är mer etablerad i fastighetsbranschen.