
Sökresultat:
1203 Uppsatser om Kulturen i Lund, - Sida 21 av 81
Hedersmord
Hedersmord är ett fenomen som fått mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhållande till mäns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan på våra uppfattningar och därför är intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestånde av fem kvinnor och fem män. Syftet med denna studie är alltså att beskriva fem kvinnors och fem mäns uppfattningar kring hedersmord. Metoden är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.
Från strategi till snickeri - en studie i internkommunikation.
I samarbete med Veidekke Skåne har vi gjort en studie om företagets internkommunikation. Veidekke Skåne har sitt huvudkontor i Lund och ingår i den norska byggkoncernen Veidekke ASA. Företaget har funnits i Skåne i fem år och växer hela tiden. Vår intention har varit att kartlägga intern- kommunikationen och ta reda på hur den fungerar. Vi har också velat belysa på vilket sätt villkoren ändras för internkommunikationen när företaget expanderar.
Hedersmord
Hedersmord är ett fenomen som fått mycket utrymme i media. Massmedia belyser
betydelsen av kulturen i förhållande till mäns makt och relaterar detta till
hedersmord. Media har stor inverkan på våra uppfattningar och därför är
intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man
vet, innehar informant gruppen, bestånde av fem kvinnor och fem män. Syftet
med denna studie är alltså att beskriva fem kvinnors och fem mäns uppfattningar
kring hedersmord.
Metoden är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.
Kulturverksamheter - för eller mot förorten? : En undersökning om kulturverksamheters effekt i den urbana miljön
Kultur har länge använts som medel för att planera städer. Kulturen och konsten i staden förväntades förr skapa rättvisa och social jämlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp på dagordningen i strategier för utveckling av städer. Denna utveckling har både kritiserats och hyllats utifrån olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade områden, även så kallade förorter, som präglas av isolering och utanförskap. Ett exempel är Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.
Lekar som spel
En studie i hur lekar kan inspirera till digitalt gameplay och samtidigt
förmedla lekarnas kultur till spelaren. Detta har testats genom att göra ett
prototypspel där varje bana är baserad på en leks mekaniker eller mening.
Spelaren måste själv i slutändan analysera banan med en beskrivning av leken
som sin enda ledtråd. Detta för att om spelaren själv blir engagerad och ska
minnas vad den gjort kommer spelaren på så sätt minnas kulturen det medförde..
Guldsmeders status : En etnografi om guldsmeders kultur på statusmarknaden för äkta smycken i Stockholms innerstad
Tidig ekonomisk teori fokuserar på produkten istället för på producenten. I ekonomisk sociologiska studier och forskning om marknaden menas ofta i motsättning till detta att vem som gör är viktigare än vad som görs. Marknaden anses inom den ekonomiska sociologin vara en social konstruktion som skapas utan avsikt och självreproducerar sig. Aspers centrala ordningsprinciper för marknaden gör skillnad på marknader ordnade enligt status och marknader ordnade enligt standard. Målet med denna studie är att förstå och förklara vilken typ av marknad marknaden för äkta smycken i Stockholms innerstad är.
Ideellt ledarskap - Existerar det?
Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett ideellt ledarskap i praktiken eller om det enbart existerar i teorin. Vi har valt att undersöka detta i tre ideella föreningar, nämligen Friskis & Svettis Lund, Friskis & Svettis Malmö samt Aktiv Ungdom Malmö.Till insamlandet av empirisk data har vi använt intervjuer och enkäter. Slutsatsen är att det ideella ledarskapet, i de tre fallorganisationerna, existerar på olika nivåer på grund av att cheferna/ledarna tar olika mycket hänsyn till de ideella förutsättningarna..
Individuella programmet : en socialpsykologisk studie baserad på elevers och lärares erfarenheter
Individuella programmet är ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte läser något av de nationella programmen. Syftet med vår studie är att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in på något av gymnasieskolans nationella program. För att få svar på syftet kommer kulturen på utvald skola att belysas, vilken påverkan har denna på elevernas skolgång? Vi vill även undersöka hur eleverna upplever sin skolgång på den studerade skolan, samt jämföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat på. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig själva som avvikare på grund av individuella svårigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig själv på skolan i fråga, samt tidigare skolor de studerat på.
Varför spårväg?
I Skåne pågår i dagsläget planeringsarbetet för spårvagn i de tre största
städerna; Malmö, Lund och Helsingborg. Hur kommer det sig att samtliga Skånes
tre största städer med så pass olika förutsättningar och storlek planerar för
spårväg samtidigt? Är det ett resultat av ett ökat resande eller finns det
andra, mer visionära faktorer som styr?
Arbetet syftar till att undersöka och jämföra tre städers val av spårväg
utifrån de undersökta städernas visioner och morfologiska förutsättningar.
Vilka är de avgörande faktorerna i valet av kollektivtrafik, hur motiveras
valet och vilka effekter förväntas ett sådant val ge staden?
Den övergripande frågeställningen är; hur motiverar de studerade kommunerna att
planera för spårväg?
Tre fallstudier har genomförts i studien för att möjliggöra jämförelser mellan
fallen.
Det finns spårvägsplaner på flera håll runt om i landet så som i Linköping,
Uppsala och Jönköping.
Att utmana en mansdominerad organisationskultur : En kvalitativ studie av Räddningstjänsten Karlstadsregionens värdegrundsarbete
Denna uppsats har som syfte att undersöka om det går att förändra en organisationskultur genom värdegrundsarbete, samt om det är en metod som kan användas för att utmana den mansdominerade kulturen inom räddningstjänsten. För att uppfylla detta syfte har vi utgått från frågeställningarna Hur tolkar brandmännen värdegrunden på Räddningstjänsten Karlstadsregionen? samt Kan värdegrundsarbete vara ett sätt att utmana den mansdominerade kulturen inom Räddningstjänsten?. Den tidigare forskning som gjorts kring värdegrunder är inriktad mot skolverksamhet i första hand vilket gör det intressant att undersöka möjligheten att använda detta som en metod även inom andra verksamheter.Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund kring organisationskultur, värdegrund samt mansdominerad kultur. Studien är av kvalitativ karaktär och innebär att vi har utfört åtta semistrukturerade intervjuer med brandmän på Räddningstjänsten Karlstadsregionen.
Neurotism - en sociologisk orsak: En teoretisk uppsats om hur psykoanalysen kan vara väsentlig för sociologin
Problem/Bakgrund: Det neurotiska tillståndet och upplevelsen av det är ett psykologiskt fenomen, men upphovet och konstruktionen är en sociologisk orsak. Även om upplevelsen är psykologisk så får vi inte förbise att det är miljön i interaktion med människan som ger upphov till problemet. Genom kulturutvecklingen blir detta problem framstående, därför är det viktigt för sociologin att bearbeta det genom att förstå dess orsak.Syfte: Denna teoretiska uppsats har till syfte att med psykoanalytisk teori, sociologiskt förklara uppkomsten av neurotiska tillstånd. Jag har använt psykoanalytisk personlighetsstruktur som i interaktionen med kulturen visar hur neurotism växer fram. Objektrelationernas betydelse för personlighetsstrukturen kommer att framhållas och hur personlighetsstrukturens uppbyggnad är intressant i kulturella sammanhang.
Vad erbjuder skolgården eleverna?
I vårt examensarbete har skolgårdsmiljöer undersökts på de olika stadierna det vill säga låg, mellan- och högstadiet. Det som framförallt har fokuserats på är vad skolgårdarna har att erbjuda eleverna med dess utformning, men det har också legat i vårt intresse att även få elevernas synpunkter kring miljön. Undersökningarna har skett på tre stycken skolor som alla ligger i Lund stad. Efter att gjort denna undersökning kan vi konstatera att majoriteten av eleverna på låg- och mellanstadiet är relativt nöjda med sina skolgårdar på högstadiet är däremot eleverna till stor del missnöjda då det inte finns något att göra. Utöver detta kan vi också konstatera att bollsporterna dominerar skolgården, pojkar och flickor leker ofta könsuppdelat..
När två kulturer möts i samma organisation : En studie av ett japanskt företag i Mexiko
Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhälle. Multinationella företag breder ut sig över världen och anpassar sig efter lokala arbetsförhållanden i hopp om att anställa kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med både lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer även vissa svårigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, är även ledning och arbetsstyrka från olika kulturer. Människor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som också grundlägger värderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan på de anställda och påverkar bl a.
Opera i Stockholm, Årstafältet
Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden på Årstafältet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset är en del i det publika stråk som förbinder stadens kommunikationer med Årstafältets grönområden och blir en knutpunkt som också informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgångspunkt är att berätta både de operaanställdas och publikens berättelse. Detta görs i projektets två huvudsakliga sektioner..
Varför bidrag till idrottsföreningar? - en komparativ fallstudie av bidragspolicyn i tre kommuner
Denna uppsats gör ett försök att skildra hur tre kommuner förhåller sig tillidrottsföreningars roll i det kommunala livet. Uppsatsen behandlar deförväntningar som de kommunala bidragen väntas generera för samhället, genomatt sätta fokusen på den bakomliggande policyn. Vidare försöker uppsatsen utrönaom det finns en gemensam syn på föreningarnas funktion i kommunerna.Detta görs utifrån en teori om hur idrottsföreningar vinner sin legitimitet tilloffentliga resurser.Studien har innefattat en komparation av tre kommuner, Lund, Landskronaoch Staffanstorp. I vardera kommun har även tre innebandyföreningars syn på sinroll undersökts..