Sökresultat:
483 Uppsatser om Kulturellt möte - Sida 20 av 33
Vikten av en potatis
Flera vetenskapliga studier som handlar om lÄgkolhydratdieter har visat sig ge en snabb viktminskning och har av det skÀlet blivit alltmer populÀra under de senaste Ären. En av dessa dieter Àr Low Carb High Fat (LCHF) som utgörs av en lÄg andel kolhydrater och en hög andel fett. Dieten har fÄtt stor uppmÀrksamhet i svenska medier och mÄnga mÀnniskor har valt att följa den. Mat har utöver nÀringssyfte ett flertal andra betydelser som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid kostrÄdgivning. Livsmedelsval kan bl.a.
Kulturellt relevant socialt arbete? : En fÀltstudie i en SOS-barnby, Swaziland
The purpose of this study was to examine how SOS Children's Villages as an organization in Swaziland is affected by, and takes into account, the cultural, organizational and societal context in which it acts. Material was gathered through a field study during one month in one of the three SOS Children's Villages in Swaziland. The study has a qualitative approach and is based on the result from 12 semi-structured interviews with village mothers and other representatives from the organization. The other representatives were: social worker, program director, child and youth development coordinator, board member and educational manager. Since this study is both characterized by a specific historical, cultural and organizational context, we decided to connect the postcolonial perspective with an organization theory with focus on the concepts of culture, power and a children?s right perspective.
Kultur och Uppköp, en dansk-svensk studie
Syfte: Att skapa djupare förstÄelse av nationella dansk-svenska kulturkrockar och bidra till en teoretisk utökning. Vidare Àmnar arbete föreslÄ anvÀndbara lösningar till tvÀrkulturella problem inom fallföretaget och eventuellt andra dansk-svenska samarbeten. Metod: Arbetet har baserats pÄ hermeneutisk ansats. En deduktiv ansats har Àven legat till grund för studien. Vid empirisk datainsamling anvÀndes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjufrÄgor.
Stöd till en cancerpatients nÀrstÄende : NÀrstÄendes önskemÄl
?En cancerdiagnos pÄverkar inte bara patienten, utan Àven patientens nÀrstÄende. Cancersjukdomen kan innebÀra stora förÀndringar i vardagen för de inblandade, bÄde psykosociala och praktiska. Hos nÀrstÄende uppstÄr behov som kanske inte helt och hÄllet tillfredstÀlls pÄ grund av den patientfokuserade vÄrden. Syftet var att undersöka vilket stöd nÀrstÄende till en cancersjuk patient önskar.
?Shouldn?t I be in your position?? : En studie av klass och kön i Marie Lus Legendtrilogi
Syftet med uppsatsen Àr att studera de tvÄ huvudkaraktÀrerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i sÄ fall hur deras egenskaper Àr formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de pÄverkas av att röra sig mellan olika samhÀllsklasser. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr att det inte enbart gÄr att analysera en maktordning utan att Àven ta hÀnsyn till andra maktordningar.Jag har utgÄtt ifrÄn Maria Nikolajevas uppstÀllning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar bÄde förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktÀrernas egenskaper Àr mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan frÄn överklassen sÀtter större vÀrde pÄ sig sjÀlv, medan pojken frÄn underklassen vÀrderar sig sjÀlv lÀgre. Hon har Àven haft tillgÄng till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte Àr lika trÀnad som hon Àr och dÀrmed mer kÀnslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.KaraktÀrerna pÄverkas av möten med andra klasser pÄ sÄ sÀtt att de omvÀrderar synen pÄ sig sjÀlva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..
GrönomrÄdens betydelse i den tÀta staden : en fallstudie av Rambergsstaden
FörtÀtning Àr ett planeringsideal som i dag framhÄlls som en viktig hÄllbarhetsstrategi och som har vÀxt sig allt starkare bÄde internationellt och nationellt. StÀdernas tillvÀxt bidrar till att de urbana grönomrÄdenas förutsÀttningar förÀndras och i mÄnga fall pÄverkar förtÀtningen centrala grönomrÄden och grönytor vars kvaliteter och vÀrden riskerar att gÄ förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den tÀta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, sÄ som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtÀtning av omrÄdet kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkÀt, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte.
Att leva i ett kulturellt ingenmansland : En studie om adopterade och deras upplevelse av etnisk identitet i ursprungslandet
The aim of this paper is to investigate how well information and communication technology (ICT) is implemented in the new teacher training program in the subject of Swedish and how this is presented in the applications for examination licence to the National Swedish Agency for Higher Education. This is an interesting field of study, since ICT has been selected, by an investigation chosen by the government to be one of four overall perspectives that are supposed to permeate the teacher training program. There have been several difficulties involved in this project of which one has been the extent of the material. Â 27 applications and all curriculums in the subject of Swedish belonging to them have been examined. Another difficulty was that the applications and the curriculums are written by different persons under different conditions such as time and resources.
Gör sju kilometer skillnad? Elevers tankar kring utbildning och sitt framtida yrke
BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund pÄ olika sÀtt. Detta fÄr konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vÄr studie har vi belyst problemet genom att dels ÄskÄdliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska sprÄket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att belysa hur elever frÄn tvÄ skolor med skilda sociala förutsÀttningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar sprÄket dÄ de kommunicerar.METOD: Undersökningen Àr genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har anvÀnts Àr fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig pÄ flera punkter.
VÀrdegrunden i skolans styrdokument - En kritisk analys av vÀrdefrÄgor i lÀroplanerna för gymnasiet 1970-2011
Arbetets syfte Àr att utröna vilka förÀndringar som har skett mellan lÀroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 nÀr det gÀller vÀrdegrundsfrÄgor. UtifrÄn tre teoretiska utgÄngspunkter som samtliga berör vÀrdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys dÀr mina tre teoretiska utgÄngspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgÄngspunkter berör vÀrdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera pÄ dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. DÄ förÀndringen var som mest pÄtaglig i frÄgor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa ocksÄ skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet.
Evig temporÀritet och skön platsmarknadsföring : kulturkartans betydelse för kulturellt hÄllbar stadsutveckling
Malmös omvandling frÄn industristad till kunskapsstad har inte undgÄtt mÄnga. Det Àr dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förÀndrats, utan lÀnge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvÀtta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket hÀrstammar frÄn stadens rika och mÄngsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stÀrka det. Men staden, liksom andra stÀder i vÀrlden, har flera omrÄden som vÀntar pÄ stadsförnyelse och i denna vÀntan stÄr tomma och oanvÀnda.
IKEA Kulturen- En fallstudie pÄ IKEA Wallau & IKEA Ulm i Tyskland
Idag ser vi tecken pÄ en alltmer tilltagande globalisering av internationellt företagande. VÀrderingar blir inte bundna till speciella platser utan dessa finns representerade över nationsgrÀnserna och sÄledes fÄr de nationella grÀnserna endast en symbolisk betydelse. Detta till trots kan man inte blunda för det faktum att det Àr frÄga om ett kulturellt möte nÀr ett internationellt företag möter en nationell kultur. IKEA med en sin starka företagskultur med svenska vÀrderingar agerar internationellt. Hur uppfattas den starka företagskulturen i andra lÀnder med andra kulturer och vÀrderingar Àn i Sverige.
Eftersom vi inte vÀljer vÄra förÀldrar, hur vÀljer vi dÄ till gymnasiet? : Hur den sociala bakgrunden pÄverkar niondeklassares val
The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense.
PÄverkar den kulturella bakgrunden konsumenternas associationer om ett varumÀrke? : En jÀmförande studie om McDonald's
Intresset för det valda uppsatsÀmnet uppstod av att se om det Àr kultur som pÄverkar varumÀrkesassociationer. Det var dÀrmed intressant att fördjupa sig i tvÄ olika kulturer, nÀmligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intressevÀckande, dÄ det handlar om en jÀmförelse mellan dessa tvÄ lÀnder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumÀrkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstÄr Àr kulturellt bakgrund.
Varför ska vi gÄ till skolan? : En kvalitativ studie om skolk pÄ gymnasiet utifrÄn ett sociologiskt perspektiv
The aim of this paper is exploring questions regarding the problem of absenteeism among high-school students in Sweden. Fifteen students attending an urban high-school have been interviewed about their views and experiences of absenteeism. The author analyzes the students? answers by taking into account two different sociological approaches which give two different explanations about the way young people experience and estimate education. The French sociologist Bourdieu theorized that differences in cultural capital influence the permanent internalization of patterns of thought and behavior.
Gör musik nÄgon skillnad? : En studie om genuskonstruktioner i musikaliska aktiviteter i förskolan
Syftet med studien Àr att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhÄllande har de till samhÀllets vÀrderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades pÄ film och Àgde rum i femÄrsavdelningar pÄ tre olika förskolor. BÄde planerade och spontana musikaliska aktiviteter stÄr i fokus. Undersökningen vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.