Children are said to be the future of our society. Hence, how we take care of our children is a cause of concern. This is evident in much of the social work that is carried out in Sweden. One of the times when we find children to be the most vulnerable is when they, for different reasons, are separated from their biological families and placed in foster care. Based on the fact that Sweden over the last century has experienced an increased immigration intake we wanted to take a closer look on how this change of the population dynamics has influenced foster care in the country.

Syftet med denna uppsats var att förstå de bakomliggande motiven till att kvinnor från Ryssland har valt att emigrera till Norrbotten för äktenskap med svenska män. Studien är regionalt begränsad till Norrbotten och undersöker även kvinnornas förväntningar på livet med en svensk make och deras upplevelser i det nya hemlandet samt hur det har påverkat deras identitet. Studien är kvalitativ till sin ansats och det empiriska materialet bygger på djupintervjuer med tio kvinnor från Ryssland i åldrarna 25 till 50 år som flyttade till Sverige efter äktenskap med svenska män. De teoretiska utgångspunkter som varit vägledande i tolkningen av det empiriska materialet har varit begreppen identitet, reflexivitet och trygghet. Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till kvinnornas migration från Ryssland till Sverige var ekonomiska och sociala otryggheten, deras längtan efter att uppnå den kulturellt betingade kvinnoideal som kvinnorna inte kunde förverkliga i deras situation i Ryssland, visionen om bättre värld i Väst.

I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgång som beskriver dels vad etnomatematik är och dels innehållet i det etnomatematiska forskningsfältet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns också beskriven. Därefter har jag sökt besvara frågan om etnomatematik kan vara ett möjligt sätt att uppnå det programmål i matematik för det samhällsvetenskapliga programmet som säger att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleverna får insikt om hur matematiken har skapats av människor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever på ett samhällsvetenskapligt program, åk 2, på en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av två delar. Den första delen innehöll ett längre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a.

För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nästintill ett måste. Av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvägledning för att utveckla förmågan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det råder en stor variation kring när och i vilken omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionen på gymnasiet arbetar med nyanlända elever.

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera socialarbetares upplevelser om etiska dilemman som kan uppstå i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund. Våra huvudfrågeställningar är: Vilka etiska dilemman kommer socialarbetare i kontakt med i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? Vilken orsak finns det att det uppstår etiska dilemman i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? samt Hur hanterar socialarbetaren de etiska dilemman som uppstår i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi utifrån det empiriska materialet formulerat fyra teman: Kulturella skillnader och värderingskonflikter, kommunikation, icke-sociala problem samt myndighetsutövning. Vårt empiriska material fick vi genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare i Göteborg som på ett eller annat sätt arbetar med klienter med annan kulturell bakgrund. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrån tre teorier; etik, makt och mångkulturalism.

Diabetes, speciellt typ 2, är ett växande globalt hälsoproblem. Idag är det cirka 220 miljoner människor i världen som är drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till år 2030. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket ställer högre krav på att hälso- och sjukvård ska anpassa omvårdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvård vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lärare i de tidigare årskurserna arbetar med elevers läsförståelse och vilken roll elevernas förkunskaper kring innehållet spelar för elevers läsförståelse samt hur läraren väljer att lägga upp arbetet. Detta har jag valt att undersöka då svenska elevers resultat i läsförståelse sjunker i internationella studier. Samtidigt visar tidigare forskning att förkunskaperna har stor betydelse för läsarens förståelse av en text. I studien har jag intervjuat sex lärare kring hur de arbetar med läsförståelse och elevers förkunskaper. I studien intervjuas tre lärare som undervisar i mer mångkulturella klasser och tre lärare som undervisar i mer kulturellt homogena klasser, detta för att kunna se eventuella skillnader i arbetssätt.

Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Respondenterna är komvuxelever med utländsk bakgrund som har kommit till Sverige av olika anledningar. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur eleverna funderar kring sina framtidsplaner och hur de upplever att befinna sig i två kulturer. Vidare har vi undersökt deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Vi har också utgått från teorier om kriser, migration, kultur, identitet och vägledning.

Vår allt mer globaliserade värld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlägsna områden. Ett av dessa svenska företag som nu står inför sin första utlandsexpansion är den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land långt ifrån Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstånd utan även kulturellt avstånd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att påverka verksamheten och leda till att vissa anpassningar måste genomföras för en framgångsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rådande förhållandet för snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller måste göra på grund av de kulturella skillnaderna de möter.

Denna studie handlar om hur fyra lärares socialisationsprocesser och bakgrunder på olika vis hänger samman med deras didaktiska ställningstaganden i ett genus- och jämställdhetsperspektiv. För att uppnå syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning med en abduktiv förklaringsansats. Min kulturanalytiska tolkning är gjord utifrån en modell i tre steg som jag hämtat från Kvale (1997). I min tolkningsmetod har också Ehn & Löfgren (2001) varit betydelsefulla för min förståelse av kulturanalysen som metod. Resultatet av min undersökning visar på en del av de svårigheter som ett genus-och jämställdhetsperspektiv i grundskolans år 1-6 kan innebära.

Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns någon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartäta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. Frågeställningar som söktes svar på var om kön, ålder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter påverkar huruvida lärare väljer att använda samundervisning eller könssegregerad undervisning.MetodBakgrunden till uppsatsen är en litteraturstudie där sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera på att hitta svar på frågeställningarna för att sedan kunna jämföra dessa med vår egen studie.Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslärare på kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lärare från fyra invandrartäta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall.Metod: Studien har en beskrivande design och baseras på totalt elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lägre hos sjuksköterskestudenter än hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet återfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med stärkt kulturell kompetens medföljer en god omvårdnad där patienter ses som en unik individ och därmed erhåller en trygg och säker vård.

AbstractSyftet med uppsatsen är att ur genusperspektivet bidra till ökad förståelse om kvinnors och mäns olika förutsättningar för sångutövning. Existerar den kulturellt konstruerade sångrösten eller är anatomin faktorn som styr sångrösten? I en fallstudie där fyra sångpedagoger och dirigenter medverkar, uppmärksammas genus som pågående konstruktion och visar hur detta återkommande reproduceras i sångutövningen. Sångpedagogernas erfarenheter har jag ställt mot verifierad forskning, som bland annat ponerar hur det finns inlärda röstdrag som fysiologin inte kan förklara. Förhoppningen är att uppsatsen visar på hur socialt konstruerade könsroller påverkar sångutövningen. Idealet att sjunga inom sin egen könstillhörighet är enligt mina informanter hårt, tufft och kraftfullt för killar och känsligt, mjukt, och vackert för tjejer.

Ever since the nation-state has existed identity has been a big deal, it is told that identity is a tool needed to be able to receive consensus from the people concerned on a certain matter. As the European Union is continuously shaped and reshaped due to changing geographical borders, as a consequence of new member-states the aim to integrate the Union equally across its surface has not been an easy task to solve. A lack of trust from the inhabitants in the European Union is a fact, and therefore the main duty of the Union has become to rebuild the trust from beginning to end, creating a Union which easily can be identified with. Since the process of national identity relies upon an excluding-including process and the use of the Other, the identification process on an European level has indeed had fierce effects on the inhabitants within and outside the Union.One of many things that this essay aims at showing is how mythmaking has become a way used by the elite in the Union to integrate a European identity, the myths refer back to a Golden Age when Europe was prosperous and in bloom. Among other tools used to integrate and create a European identity we find such as; unity in diversity, a cultural inheritance based on common denominators such as Christianity and Latin traditions, symbols and a European citizenship.