Våra Kulturella referensramar är med och avgör vår Kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av Kulturella referenser: jämförelser och paralleller olika Kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa Kulturella referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna används.Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av Kulturella referenser: Kulturella referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, Kulturella referenser som förklarar resonemang och Kulturella fenomen, samt nostalgiska Kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med Kulturella referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och Kulturella referenser som används som retoriskt verktyg..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det är möjligt att använda sig av stra-tegier för översättning av primära Kulturella ord vid översättning av sekundära Kulturella ord. Kulturella ord är ord som används inom ett språk för att uttrycka Kulturella förete-elser och som ofta är svåra att översätta eftersom de saknar motsvarighet på målspråket. I den här uppsatsen görs det skillnad mellan primära Kulturella ord, vilka härstammar från den verkliga världen, och sekundära Kulturella ord som är skapade av författaren för en viss värld.De strategier som är utgångspunkten för den här uppsatsen är utarbetade av Brynja Svane. Genom att studera hur översättaren Lena Karlin har översatt romanen Soulless av Gail Carriger, vilka innehåller både primära och sekundära Kulturella ord, kan jag klarlägga om Svanes strategier för översättning av primära Kulturella ord kan appliceras vid översättning av sekundära sådana.Det undersökningen visar är att så inte är fallet, varken för primära eller sekundära Kulturella ord. Däremot fungerar strategierna mycket bättre för de primära Kulturella orden där endast 2 av 15 faller utanför, mot 4 av 12 för de sekundära.

Sammanfattning saknas..

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom Kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till Kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden.

Översättningen av egennamn och Kulturella referenser är problematiskeftersom namn i sig bär Kulturella konnotationer. Om översättaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten går en viktig betydelsedimensionförlorad för målspråksläsaren. Syftet med föreliggande uppsats är attundersöka vilka översättningsstrategier som kan tillämpas vid översättningenav egennamn och Kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen består av två delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översättning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillämpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översättningsförslag som jag gett i minegen översättning av texten..

Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och Kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna Kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin Kulturella förståelse.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien.

I två analyser av filmerna; Do The Right Thing av Spike Lee (1989) och Hemligheter och lögner av Mike Leigh (1996), har jag undersökt  hur och varför samhällsproblematik  som berör klass- och rasfrågan presenteras på film utifrån hur cultural studies teoretiskt förhåller sig till problematiska relationer mellan Kulturella identiteter i USA och Storbritannien. Jag kom fram till att identifikationen av den Kulturella identiteten var olika i respektive länder; USA och Storbritannien. I USA var rastillhörigheten utgångspunkten för den Kulturella identiteten och i Storbritannien var det klasstillhörigheten utgångspunkten för den Kulturella identiteten..

I vårt arbete vill vi försöka ta reda på medvetenheten hos lärarna gällande elevernas Kulturella bakgrund. Vad betyder lärarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur ett antal lärare från Malmö och en kranskommun jobbar för att stärka elevernas Kulturella identitet. När vi började resonera kring vårt arbete, kom vi fram till att vi båda hade funderingar kring huruvida våra elevers Kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. Då väcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hänger ihop.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där mer än 2 000 000 människor har en utländsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika värderingar och behov. Kommunikationsproblem och Kulturella skillnader kan påverka omvårdnaden vid palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehålls analys.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever Kulturella skillnader under personliga möten i Kina. Avsikten är att även få en förståelse för hur företagen hanterar Kulturella skillnader.Teorier som använts är Hofstedes och Trompenaars kulturdimensioner tillsammans med mer kinaspecifik litteratur.För att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever Kulturella skillnader under personliga möten med kineser valde vi att utföra ett antal kvalitativa intervjuer av djuplodande karaktär. Respondenterna är nyckelpersoner i fallföretaget med god erfarenhet av den kinesiska kulturen och därför ansåg vi att djuplodande intervjuer skulle ge en rättvisande bild.Slutsatser: De största upplevda Kulturella skillnaderna var vikten av relationer, face, synen på tid och initiativförmåga. Det visade sig också att det finns effektiva metoder för att hantera dessa skillnader och på så vis dra nytta av dem..

I denna studie har vi gjort en fallstudie av Falkenberg där vi kunnat se att de är framgångsrika inom Kulturella upplevelser. Enligt teorier om platsmarknadsföring bör en plats framhålla sådant som skiljer dem från andra i sin marknadsföring för att skapa konkurrensfördelar. I analysen framgår det dock att Falkenbergs stad inte har tagit tillvara på de Kulturella upplevelseutbuden i sin marknadsföring. Staden har trots detta lyckats förbättra sin turismnäring de senaste åren varpå vi kan dra slutsatsen att även andra faktorer bidrar till att skapa ett attraktivt besöksmål. Vi har till exempel sett att engagerade människor, positiva attityder samt ett samarbete mellan stadens aktörer i ett nätverkär viktiga för att skapa en positiv image av staden..

Denna studie undersöker ett antal unga elitfotbollsspelare i Uppsala och deras bakomliggande faktorer som kan styra deras fotbollsutövande och Kulturella aktiviteter, enligt ungdomarna själva. För att förstår detta fenomen har vi vald att använda oss av Bourdieus sociologiska begrepp kapital. Kapital begreppet används för att belysa det som ger anseende, prestige och social status i olika grupper. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju där samtliga respondenter var 19 år. Det empiriska materialet utgår från sex elitidrottande ungdomar som är verksamma i Uppsala. Resultaten från studien tyder på att elitfotbollsspelare som är uppväxta i likartade sociala omgivningar och går i samma utbildningssystem genererar en homogen syn till fotboll och andra Kulturella aktiviteter. Fotboll som aktivitet är starkt kopplat till hemmiljön där elitungdomarna är en del av. Val av livsstil visade sig vara kopplat till ungdomars sociala och Kulturella tillgångar som hemmiljö, vänner etc.

Syftet med uppsatsen är att förklara vilka Kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interKulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars Kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa Kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats:Vilka Kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, Kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team.

I denna uppsats undersöker jag Kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter Kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den Kulturella kunskapen och den Kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall.Metod: Studien har en beskrivande design och baseras på totalt elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den Kulturella kunskapen var lägre hos sjuksköterskestudenter än hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet återfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter utvecklade sin Kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med stärkt kulturell kompetens medföljer en god omvårdnad där patienter ses som en unik individ och därmed erhåller en trygg och säker vård.