Sökresultat:
1835 Uppsatser om Kulturella vćrdmöten - Sida 37 av 123
Literacy i ett andrasprÄksklassrum : Fyra lÀrares förstÄelse och anvÀndning av literacy
Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lÀrare i svenska som andrasprÄk, enligt dem sjÀlva, förstÄr och undervisar literacy i ett multimodalt samhÀlle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lÀrarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman frÄn en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lÀrarna fokuserar mycket pÄ sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det fÄr olika mycket utrymme i undervisningen beroende pÄ tillfrÄgad lÀrare..
SkÄdespelarens arbete - en studie om meningsfullhet
SkÄdespelarens arbete kan delas upp i tvÄ delar ? repetitionsperioden och spelperioden. Det som Àr meningsfullt för en skÄdespelare pÄ en institutionsteater Àr att repetera teater framför att spela teater. Det innebÀr att publiken saknar mening i skÄdespelarenas relation till sitt arbete. En förklaring till det Àr att ?bilden? av skÄdespelaren som utvald, uppskattad och sjÀlvförverkligande reproduceras bÀttre bland kollegor Àn av en publik.
Den mÀnskliga kameleonten : En studie av fotografisk sjÀlvframstÀllning i postmodern tid
I uppsatsen undersöks och analyseras fotografiska sjÀlvframstÀllningar, detta genom semiotisk bildanalys med syfte att visa pÄ olika strategier, att i fotografiska sjÀlvportrÀtt anvÀnda sig sjÀlv som motiv. Uppsatsen fokuserar dÀrmed pÄ tre bildserier skapade av tre till uttryck skilda konstnÀrer; Cindy Sherman med serien Untitled Film Stills, Hannah Wilke med bildserien Intra-Venus och Jan Saudek med bildserien Pornographer.Uppsatsens teoretiska grund bygger pÄ identitet och identitetsproblematik, samt poststrukturalism och queerteori med vikt pÄ att se en persons identitet som en sammanblandning av sociala och kulturella företeelser kring denne, samt genus som en konstruktion..
Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vÄrden och hemsjukvÄrden
Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vÄrden. HemsjukvÄrden tar över efter utskrivning frÄn sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess Àr det viktigt med en god kommunikation mellan dessa tvÄ organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vÄrden och hemsjukvÄrden vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie.
Svensk och japansk interaktion - harmoni eller dissonans? : en studie om relationer mellan olika kulturer i affÀrssammanhang
Allt fler utlÀndska företag har under de senaste Ären valt att etablera sig pÄ den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika kulturer allt mer möts inom det svenska nÀringslivet. Olika kulturer medför olika syn pÄ exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa kulturkrockar.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare frÄn olika kulturer uppfattar de relationer som uppstÄr dÄ olika kulturer interagerar i affÀrssammanhang, samt att diskutera om detta kan pÄverka ledarnas ledarskapsstil. Detta med utgÄngspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat pÄ vad det Àr för kulturkrockar som kan uppstÄ nÀr olika kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det Àr för skillnader pÄ beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan.Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som anvÀnts Àr teorin om Schein's olika kulturnivÄer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om ledarskapsstilar.Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att bÄde de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de bÄda kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstÄr kulturkrockar.
Kulturdriven Sponsring : En kvalitativ fallstudie om varför företag valt att sponsra aktören bakom KulturhuvudstadsÄret 2014
Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.
Ut och njut! : En jÀmförelse av 15-Äringars friluftsvanor 2001 och 2007
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka 15-Äringars friluftslivsvanor samt att studera om dessa har förÀndrats mellan Ären 2001 och 2007 med utgÄngspunkt frÄn bostadsortens geografiska lÀge.Hur sÄg 15-Äringars friluftslivsundervisning ut i skolan?Hur sÄg 15-Äringars friluftslivsvanor tillsammans med en familjemedlem ut pÄ fritiden?Hur ansÄg 15-Äringars att de behÀrskade olika friluftslivsaktiviteter?Vilken betydelse hade utövandet av olika friluftslivsaktiviteter med nÄgon ur sin familj för elevernas skattning pÄ hur de behÀrskade olika friluftslivsaktiviteter?MetodVi har anvÀnt oss av insamlat material frÄn Skola-idrott-hÀlsa projektet. Material har valts ut frÄn Ären 2001 och 2007 pÄ 15-Äriga ungdomar över hela landet. Deltagarna delades in i landsdelarna; Götaland, Svealand och Norrland utifrÄn deras hemort. Data har bearbetats i SPSS och jÀmförelser mellan de olika landsdelarna har gjorts.
Skolavslutningar ur ett maktperspektiv.
BAKGRUND:Var skolledare vÀljer att förlÀgga skolans avslutningar vid terminsuppehÄllen kan hÀrledas till vissa pÄverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor mÄste förhÄlla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rÀttsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering Àr ledaren för den enskilda skolan Älagd att i högre grad fatta egna beslut Àn vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har lÀnge fungerat som en maktfaktor betrÀffande den svenska skolgÄngen. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgÄtt har dock kyrkans inflytande minskat markant.
Hur anhöriga kan uppleva anhörigstöd och rollen som anhörigvÄrdare : - för anhöriga till nÀrstÄende med demens
Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.
SÀsongsarbeta utomlands : en studie om upplevda kulturella skillnader frÄn ett svenskt perspektiv pÄ ön Bequia
            Magisteruppsats inom FöretagsekonomiTitelIntern kontroll ? En studie av större svenska företags interna kontrollFörfattareHenrik Carlsson, Joakim HĂ€ggbergHandledareHossein PashangDatum2009-06-09ĂmnesordIntern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingringSammanfattningBakgrund:Under senare Ă„r har det i media uppmĂ€rksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers dĂ€r 5400 ledande befattningshavare tillfrĂ„gades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.Syfte:Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken Ă€r störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.Metod:I vĂ„r studie har vi valt att anvĂ€nda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod.
MÄngkulturella möten : -att samarbeta med förÀldrar med invandrarbakgrund
Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i en medelstor svensk kommun upplever kontakten med invandrarförÀldrar, vilka svÄrigheter som finns och hur man kan underlÀtta kontakten. Fem lÀrare deltog och undersökningen genomfördes med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer som spelades in pÄ band och transkriberades. Resultatet visade att lÀrarna upplever kontakten som bÄde positiv och negativ. SprÄkskillnaderna upplevdes som ett av de största hindren för en god kontakt dÄ lÀrarna menade att det lÀtt blev missförstÄnd. LÀrarna menade att kulturella skillnader Àr intressanta men ibland svÄra att förstÄ.
Gymnasievalet ur ett förÀldraperspektiv
Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka förÀldrars erfarenheter kring sin egen pÄverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gÀllande förÀldrapÄverkan. Vi vill Àven undersöka om det finns andra bakomliggande pÄverkansfaktorer vid gymnasievalet.
I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden bestÄende av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansÄg att denna metod var mest lÀmplig för vÄr undersökning dÄ vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville fÄ en djupare förstÄelse och kunskap inom det valda omrÄdet. Urvalet bestod av sju förÀldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.
Muslimska kvinnors upplevelser av klimakteriet. En fenomenologisk studie.
Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades pÄ djupet och intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med den fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi.
Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, kÀnslan att förlora sin ungdom, existentiella tankar relaterade till döden, kÀnslan av att Äldrar och sexualitet.
Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergÄngsÄldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och pÄverkade starkt av religion. Det vÀxande antalet och mÄngfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vÄrdpersonal att bÀttre förstÄ klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv..
Revisorers going concern-utla?tande i svenska aktiebolag : - en studie ur revisorsperspektiv ga?llande utfa?rdade eller uteblivna going concern-varningar
Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.
Institutionen för Fastigheter och Byggande Centrum för Bank och Finans
Det hÀr arbetet Àr en jÀmförande kvalitativ studie av den svenska och kinesiska ledarstilen. Denna studie Àr till för den som ska Äka ivÀg och jobba i Kina i en ledarroll. Det Àr inte en lÀtt uppgift dÄ dem tvÄ ledarstilarna skiljer sÄ vÀl Ät, vilket har sin grund i att bÄda kulturerna ocksÄ skiljer sig Ät. Studien gÄr dÀrför in och redovisar för bÄda kulturerna, jÀmför och letar efter skillnader samt likheter. Den börjar med en redovisning av vad kultur Àr som definierat av den framstÄende kulturforskaren Geert Hofstede.