BakgrundUtvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision.

Likheter och skillnader mellan det svenska och det nyzeeländska skolsystemet på förskole - och grundskolenivå. De två skolsystemen jämförs med hjälp av information hämtad i intervjuer, enkäter, skoldokument, artiklar, etc..

Bomullstextilier är en av de mest återkommande råvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpåfrestande framställning ökat är den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats från att ha en lokal produktion och försäljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det långa ledet leverantörer som krävs fo?r att framställa bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer när det kommer till uppföljningen av företagens krav på leverantörerna.

The world becomes more globalized for each year that passes by due to economical, political and technological processes. The globalization process leads to increased contacts with people from different cultures and therefore intercultural communication occurs.Intercultural and strategic communication is significant to accomplish successful establishments and effective communication for companies. The export from Sweden abroad increases every single year and today there are about 1500 Swedish companies around the world and 350 established in Russia. The purpose of this study has therefore been to analyze the factors that affect the establishments of Swedish companies in Russia.Material to our study has been collected through qualitative interviews and a seminar focusing on these questions. Our interviewees all have experiences on working with Russia, as most of the interviewees work for Swedish companies in Russia or are consults that help companies to succeed with their establishment.The material has been evaluated and analyzed in relation to our main theories in intercultural- and strategic communication using theorists and theories such as Hofstede and his five cultural dimensions, Goffman?s staging and Habermas communicative action theory.Our theories have been put in relation to our collected information and complemented by earlier research and the result indicates that you need intercultural competence to manage an establishment of a Swedish company and the strategic communication in Russia because of the intercultural differences that the respondents experience..

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om det finns några skillnader i fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har kvantitativ metod använts. Undersökningen består av 2 lästester vilka mäter fonologisk förmåga och de har genomförts på elever i årskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns några signifikativa skillnader mellan pojkar och flickor vad det gäller den fonologiska förmågan. Detta kan tyda på att det inte finns några större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller förekomsten av dyslexi..

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera Kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Lärare i grundskolan möter föräldrar i utvecklingssamtal minst en gång per termin. Denna undersöknings syfte är att se hur lärare beskriver samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på utvecklingssamtalet.   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska.   Genom intervjuer med fyra grundskolelärare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanställs beskrivningarna, under sex olika rubriker: lärares erfarenheter, inför utvecklingssamtalet, strategier under utvecklingssamtalet, föräldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis Kulturella skillnader.   Resultatet visade att lärarnas beskrivningar gällande samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på utvecklingssamtalet, hörde nära samman varandra. Alla intervjuer visade på att föräldrar som har annat modersmål än svenskas engagemang under utvecklingssamtalet såg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lärare att samspel med föräldrar som har annat modersmål än svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men även för att tala om olika åtgärder.

Revision sker av samtliga 330 000 aktiebolag i Sverige. Även om dessa skiljer sig mycket åt revideras samtliga företag, allt från det lokala måleriet till multinationella Ericsson, efter samma lagar och standarder. Debatten senaste tiden har handlat om det finns ett behov för ett separat regelverk för små och medelstora företag. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka skillnader, hänförliga till företagets storlek, som påverkar genomförandet av revisionen. Slutsatserna är att det föreligger vissa skillnader mellan revisionen av stora och små företag.

Bakgrund och problem: EU har sedan år 2005 beslutat att alla noterade företag inom unionen ska tillämpa IASBs regelverk i koncernredovisning för att öka jämförbarheten i de finansiella rapporterna. IASB syftar till att harmonisera den internationella redovisningen men flera forskare bland annat D?Arcy (2006) menar att ett gemensamt regelverk inte är tillräckligt eftersom det är många faktorer som påverkar ett lands redovisning, bland annat den kulturella, politiska och ekonomiska miljön (Ball, Kothari & Ashok, 2000). La Porta et. al (1998) har gjort en omfattande klassificering av länders historiska ursprung med beaktande för vilken rättstradition ett land härstammar ifrån, samt vilket skydd som ges till investerarna.

Syftet med vår uppsats är att återge ett antal banktjänstemäns föreställningar huruvida ett avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka kreditbedömningen och kreditgivningen. Samt diskutera ett antal tänkbara effekter av ovanstående förändringar och om det finns några skillnader mellan banktjänstemän i småstad och storstad Uppsatsen är en kvalitativ undersökning. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med banktjänstemän, tre i Malmö och fyra i småstäder i Skåne.T$eorier kring revision, avskaffandet av revisionsplikten, kredithanteringsprocessen samt en sociologisk teori, som berör skillnader mellan livet i en storstad och en småstad, har använts. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer med banktjänstemän i södra Skåne.Kredithanteringsprocessen skiljer sig åt beroende på vilken kontext bankerna är verksamma i, till exempel den sociala kontakten, mellan kund och banktjänsteman, har en större betydelse i småstadsbanker. En del av dessa skillnader kommer att förstärkas när revisionsplikten avskaffas..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga, sociala och kulturella effekter ett tillägnande av ett andraspråk har på inläraren. Med hjälp av kvalitativ intervjumetod ska följande frågor besvaras: hur upplever tvåspråkiga sin språkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andraspråket och identiteten ut? Uppsatsens material består av intervjuer med sju informanter som tillägnade sig andraspråket i vuxen ålder. Första­språken representeras av spanska, tyska, holländska, arabiska och somaliska och andra­språket av svenska. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser iden­ti­teten som föränderlig och förhandlingsbar och något som skapas i en social kontext.

Mäns och kvinnors kognition skiljer sig i flera avseenden, bland annat vad gäller interaktion med omvärlden, uppfattning och tolkning av information, problemlösning och så vidare. Dessa skillnader kan även observeras vid människa-datorinteraktion. Tidigare studier har bland annat visat att skärmen läses av olika beroende på kön.Denna undersökning genomfördes med hjälp av deltagande observation, intervju och enkätundersökning. Den syftade till att utreda hur barn i årskurs fyra interagerar med lärande dataspel och om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar i det avseendet. Resultatet pekar på att könsrelaterade skillnader finns.

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet.

Språkliga och Kulturella skillnader kan leda till komplikationer i den textila tillverkningen med tanke på att kommunikationen mellan beställare och producent ibland kan missförstås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man, med hjälp av avancerad fotografi, kan förenkla den sömnadstekniska kommunikationen mellan producent och leverantör. Framtagningen av resultatet har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med två experter inom områdena fotografi samt produktion. Det har även utförts intervjuer med en inköpsassistent på ett stort internationellt svenskt modeföretag och en intervju med designer/inköpare vid ett mindre företag. Det har vid sidan av intervjuer utförts experimentella observationer där framtagning av en fungerande manual för 360° fotografering har skett.

Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas En ingång för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen.