Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gått från att bestå av relativt få kulturer till att bli mångkulturellt. Att beskriva faktorer som påverkar förståelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Många invandrare har svårt att anpassa sig till sitt nya hemland, både språkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmänt stereotypa vården.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var:- Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning?- Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar.

Vår studie handlar om hur pedagoger på två utvalda förskolor arbetar och förhåller sig till ett interkulturellt förhållningssätt. Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att man accepterar och värderar alla kulturer på samma sätt och under samma omständigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra vad ett interkulturellt förhållningsätt kunde innebära och det undersökte vi genom att intervjua sex olika pedagoger om hur de ser på integration, kulturmöten och hur de tar del av barnens kulturella olikheter i förskolan. Frågeställningen som vi valde att undersöka var: Hur ser pedagoger på två mångkulturella förskolor på kulturmöten och de kulturella olikheter de möter i verksamheten? För att kunna få vår frågeställning besvarad intervjuade vi sex pedagoger som arbetar på två olika mångkulturella förskolor. Resultatet vi fick visade att de två olika förskolorna arbetade utifrån ett likartat förhållningssätt när det gällde att ta del av barns olika kulturella bakgrunder men pedagogerna hade olika synsätt på vad en integration var.

Att underskatta betydelsefulla skillnader mellan närliggande länder kan påverka företags utländska verksamhet negativt. Genom intervjuer med chefer inom Forex verksamhet i Norden har vi undersökt de språkliga och kulturella skillnaderna mellan de nordiska länderna och hur dessa påverkar samarbetet mellan Forex i Sverige och deras nordiska filialer. Enligt studiens resultat finns det betydelsefulla skillnader i språk och kultur mellan de nordiska länderna. Skillnader avseende kultur har påvisats vilka påverkar samarbetet mellan det svenska huvudkontoret och de nordiska filialerna främst inom beslutsfattande. Språk har visat sig utgöra en stor utmaning för Forex och påverkar samarbetet i Norden.

SammanfattningI dagens krympande värld så tvingas allt fler företag ut på den internationella marknaden. Detta kan vara problematiskt för många små och medelstora företag då de saknar de resurser de behöver för att skaffa sig information om de nya marknaderna och deras kultur. Kulturen kan vara det som gör att företagen misslyckas, den kan även vara skälet till att de inte ens vågar försöka. Hofstedes modell om nationalkultur används som huvudteori i denna studie, men även fler teorier har studerats och jämförts med det empiriska materialet. De områden som studeras i huvudsak är kultur och globalisering och i uppsatsen dras paralleller mellan dessa två.   Syftet med denna studie är att ta reda på vilka problem små och medelstora företag ser med kultur vid internationalisering samt hur dessa problem kan lösas.

I västvärlden sprids stressjukdomar och antalet sjukskrivningar ökar med rasande fart och bara i Europa påverkar detta över 40 miljoner yrkesarbetare. Det är främst personal med kontaktyrken som drabbas. Tidigare studier visar kulturella skillnader vilket kan vara viktigt för mer förståelse och kunskap. Copingstrategier mot stress har studerats för att öka förståelse hur vi reagerar vid stress. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan italienska och svenska lärares utbrändhet och användande av copingstrategier.

Dagens organisationer är alltmera beroende av aktuell och relevant information vid rätttillfälle. Därför är det ytterst viktigt att kunna utbyta information mellan heterogenainformationssystem. Problemet uppstår när data ska tolkas av användare. Olikadefinitioner på begrepp och termer kan leda till misstolkning av data och därefter felaktiginformation. Syftet med studien är att kunna visa de svårigheter som finns för att kunnauppnå den semantiska interoperabiliteten genom att visa illustrerande exempel frånsvenska sjukvården.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att jämföra den traditionella personalavdelningens roll med den moderna Human Resource Management-funktionen. Vi söker en definition på begreppet HRM och hur utvecklingen gått från den traditionella funktionen Human Relations till Human Resource Management. Vi vill se på de likheter och olikheter som kan finnas mellan begreppen och hur de påverkat personalfrågor. Vi utgår från ett anglosaxiskt synsätt men tittar utifrån ett asiatiskt perspektiv, för att se hur kulturella infallsvinklar kan påverka HRM. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av både empiriskt och vetenskapligt material för att få så korrekta svar som möjligt.

SyfteSyftet med uppsatsen är att med utgångspunk i Hofstedes studier om påverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur påverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrågeställningVad är sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt är det att ta hänsyn till den nationella kulturen när företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie. Jag har med hjälp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet är omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands då den är beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stämmer delvis då IKEA påverkats av både den ryska marknaden och nationella kulturen.Fastän nationell kultur har en stor påverkan på företag som etablerar sig utomlands, så är den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland påverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det påverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rätt ledarskap och en tydlig organisationskultur så skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

Syftet med den här uppsatsen är att visa att teoretikernas användning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte är helt rättfärdigat. För att illustrera detta har jag använt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har ställt mig två huvudsakliga frågor; Vilka kulturella barriärer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de använt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjälp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behållet ett standardiserat koncept världen över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frågeställningar som dykt upp under arbetets gång samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltså hävdar motsäger teoretikernas påstående..

Strukturella reformer har fo?rvandlat Latinamerikas ekonomier fra?n att vara sta?ngda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och o?ppna fo?r resten utav va?rlden. Grundat pa? den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillva?xten blir marknaden mer stabil och utgo?r stora mo?jligheter fo?r fo?retag som vill satsa utomlands. Men med intra?det pa? en fra?mmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan sta?lla till problem om man inte ger dem tillra?cklig uppma?rksamhet.Studiens syfte a?r att underso?ka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck na?r svenska fo?retag a?r verksamma pa? den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa.

Som privatpersoner ser vi världen och framförallt Europa krympa framför våra ögon i och med dagens globalisering och samtidigt vidgas vyerna för världens företag. Möjligheten att för företagen kunna anställa personal från alla världens hörn gynnar både den som söker jobb och den som söker ny personal. Att söka sig till en ny kultur kan verka lockande och allt fler tar tillfället i akt att genom arbetslivet upptäcka nya delar av Europa men är det verkligen så enkelt? I Italien som är Sveriges 10:e viktigaste handelspartner finns en rad svenska företag representerade, en kommunikation mellan länderna är därför naturlig. Kompliceras denna relation av det faktum att två kulturer möts eller är vår bild av att italienska och svenska ledare är två helt olika ledartyper endast en förlegad föreställning som för var dag som går suddas ut allt mer.

Nu för tiden jobbar allt fler företag med team. Det krävs att det finns en bra strategi, struktur och rätt personer för att teamet ska bli så innovativt som möjligt. Desto större och mer expanderade företagen är över världen krävs det även att människor från olika kulturer och länder samarbetar mot att föra företaget framåt. Något som kan skapa problem i och med olikheterna.Forskning från West et al. (2006) och Paulus et al.

Vår allt mer globaliserade värld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlägsna områden. Ett av dessa svenska företag som nu står inför sin första utlandsexpansion är den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land långt ifrån Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstånd utan även kulturellt avstånd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att påverka verksamheten och leda till att vissa anpassningar måste genomföras för en framgångsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rådande förhållandet för snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller måste göra på grund av de kulturella skillnaderna de möter.

Invandringen sker i Sverige i allt större utsträckning, och till följd av det ställs högre krav på den transkulturella omvårdnaden. Nya krav ställs på vårdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hälsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbättra vården utifrån deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella värderingar är de mest framträdande faktorerna som påverkar patientens uppfattning om sin hälsa och sjukdom. Kunskap och förståelse om kulturella värderingar är grunden för en optimal omvårdnad. Nyckelord: transkulturell omvårdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..