Syftet med denna studie är att undersöka medierapporteringen om Dawit Isaak i svenska tryckmedier. Inledningsvis undersöksöks rapporteringen i samtliga tidningar och viktiga tendenser urskiljs. Därefter fokuserar undersökningen på tre tidningar (Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs-Posten) som på olika sätt varit framstående i rapporteringen. Tyngdpunkten ligger på vilket nyhetsvärde Dawit Isaak haft, hur det förändrats över tid, vilka bakomliggande orsaker som spelar in och vilka effekter det fått på dagordningen.I den tidiga rapporteringen använde tidningarna benämningar och tillspetsningar för att minska det kulturella och geografiska avståndet mellan Dawit Isaak och publiken. En brytpunkt i rapporteringen skedde 2009 då Sveriges största tidningar genomförde en gemensam kampanj för Dawit Isaak.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är den vanligaste typen av våld och förekommer över hela världen. Varje år anmäls tiotusentals fall av våld mot kvinnor över 18 år och i genomsnitt dödas 16 kvinnor varje år till följd av våld i Sverige. Flera våldsutsatta kvinnor som besöker sjukvården upplever ett bristfälligt bemötande och det kan därför vara betydelsefullt att göra sjuksköterskor mer medvetna om hur våldsutsatta kvinnor kan bemötas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans bemötande av våldsutsatta kvinnor på sjukhus utifrån ett globalt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 empiriska artiklar inom området våld mot kvinnor utifrån ett globalt perspektiv.

           Bakgrund: Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.Syfte: Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur och varför personalen på en institution som drivs av Statens institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrån kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare så ville jag även fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan användas till ett ökat lärande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta anställda har genomförts samt ett observationstillfälle på vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats använts. Resultatet visar på att personalen bemöter ungdomarna olika beroende på kön och vilken avdelning personalen arbetar på.

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll..

  Hur bör en ny bebyggelse utformas i äldre bebyggelse? Svaret på denna fråga ska rapporten undersöka. Samt visa om det finns skilda åsikter av nybyggnation i befintliga kulturhistoriskt värdefulla miljöer, mellan olika grupper av människor. Catharina Sternudds doktorsavhandling har varit en inspiration för rapportens arbete. Bilder av småstaden ? om estetisk värdering av en stadstyp från 2007 tar upp liknande frågeställning som detta examensarbete.  Den metod som används för att få reda på skillnader mellan fackmän och allmänhet är i form av en enkätundersökning.

Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrånvaron och kunnandet om växter och djur i närmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens längd och barns hälsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse.Studiens frågeställningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrånvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna när det kommer till att namnge djur och växter i närmiljön?Går det att fastställa samband mellan utevistelsens längd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frågeställningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna på förskolorna har fått besvara. Dessa studier har genomförts på sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingår I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet på denna studie visar på att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus än de barn som inte har lika lång utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, Hälsa, Kunskap.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ?hetsätning?, ?att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt? samt att ?ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt?.

Detta är en kvantitativ uppsats, baserad på en surveyundersökning där vi på ett explorativt sätt försöker ta reda på eventuella skillnader utifrån olika sociala faktorer som tradition, målmedvetenhet och ekonomi. Gruppen vi undersöker är studenter som läser antingen fristående kurs eller program på Kristianstad Högskola. I denna enkät använde vi oss av fyra bakomliggande variabler som bestod av kön, ålder, vilken studieform respondenten för tillfället läste och huruvida respondenterna hade föräldrar med högskola eller universitetsbakgrund. För att utföra en bivariat analys användes Chi två test för att hitta eventuella statistiska skillnader mellan grupperna. Vi testar våra hypoteser genom att selektivt använda oss av frågorna och påståendena från enkäten tillsammans med resultaten från de bivariata analyserna.

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyråer. Intresset av revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika. Syftet med vår undersökning är att förklara ?hög? revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats.

Mångfalden i dagens samhälle har bidragit till större krav på förskollärarna att verka i mångkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mångkulturellt samhälle. Denna mångfald ställer även ökade krav på lärarutbildningen när det gäller att förbereda nyblivna förskollärare. Det här examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollärare med arbetsvana i en mångkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollärare från en mångkulturell inriktning, tänker kring att arbeta med kulturell mångfald och interkulturellt förhållningssätt. De forskningsfrågor som studien har utgått ifrån handlar om hur verksamma förskollärare från ett mindre samhälle i Gästrikland och lärarstudenter från lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle reflekterar gällande att arbeta med kulturell mångfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhållningssätt, hur de ser på sin egen kunskapsnivå inom detta område samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de båda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck. Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gällande mångfald i samhälle, skola och förskola.

Serier har sedan länge betraktats som ett andra klassens kulturella medium, med ett dåligt rykte som enkla och lättförståeliga. Majoriteten av seriemagasin ligger fortfarande i ett väntrum någonstans, för att då och då ytligt bläddras igenom; de tas inte på allvar. Och alternativen lyser med sin frånvaro; tillhör de inte skaran som ytligt bläddras igenom syns de nästan inte till överhuvudtaget. Uppsatsen tar sig dels an hur "de andra" ser ut, de som vågade och ville. Dels fokuserar den på vad som egentligen finns i de etablerade, ?lättförståeliga? seriemagasinen för att slutligen jämföra de båda med varandra..

I denna uppsats studeras tre japanska pojkband, med syftet att ge en inblick i den japanska pojkbandskulturen. Frågeställningarna rör hur pojkbanden i studien framställer sig själva som män, i texter och framträdanden, samt om skillnader finns pojkbanden sinsemellan. I studien analyseras trettio texter och framträdanden, och resultaten visar att en mängd olika mansroller förekommer i de studerade pojkbandstexterna. Det framgår också att tydliga skillnader finns mellan hur de tre olika grupperna väljer att framställa sig själva..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebär på individ ?och strukturell nivå och hur hederskontexten och samhället påverkar män och kvinnors förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebär att dessa individer är dubbelt förtryckta, dels från kontexten de lever i men även samhället har en bidragande roll till utsattheten då vi har kommit fram till att det finns mycket inbäddad diskriminering i samhället. Integrationen för individer inom hederskontexten påverkas också av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhällets bemötande av individerna.