Att möta föräldrar och barn med annan kulturell bakgrund kommer att bliallt vanligare för distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården.Därför var syftet med denna uppsats att undersöka distriktssköterskorserfarenheter av transkulturella möten inom barnhälsovården. Studienbygger på tio semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskorverksamma inom barnhälsovården. Insamlade data har analyserats med enkvalitativ, manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier;Behov av stöd och resurser för att kunna hantera svårigheter, Känslan av attvara stödjande och uppskattad, Relationen blir extra viktig, Språketsbetydelse för kommunikationen och Hantera Kulturella skillnader.Resultatet visar att det transkulturella mötet inom barnhälsovårdenupplevs som en utmaning, men också som berikande fördistriktssköterskor. Det finns svårigheter, som består i att kunna möta ochhjälpa familjer från andra kulturer på ett bra sätt trots språkliga hinder ochkulturella skillnader, men också i att ha bristande kunskap om andrakulturer.

Uppsatsen och undersökning är gjord i syfte att kartlägga och granska de kulturella hemförhållanden som råder och nyttjandet av dessa samt hur detta påverkar gymnasieelevernas skolprestationer och deras betyg i Samhällskunskap A. Vår undersökning bygger på teorin om att elever med bättre kulturella hemförhållanden också är bättre rustade för att lyckas i skolan och att detta syns i deras betyg. Med kulturella hemförhållanden menar vi bland annat tillgång till dagstidning, uppslagsverk och skönlitteratur i hemmet. Vi har även valt att inkludera föräldrauppmuntran i detta begrepp. Vi har genomfört enkätundersökningar på 115 elever från två olika program, Fordonsprogrammet och Naturvetarprogrammet, på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg under en period på 3 år.

Interkulturella affärsrelationer har stor betydelse för företagen när de vill expandera utanför nationsgränserna. Vi har i denna uppsats studerat betydelsen av kulturella värderingar och språkliga barriärer i svensk-franska affärsrelationer. Vitt skilda kulturella värderingar och normer skapar i många fall problem i transnationella affärsrelationer. Företag som opererar i utlandet bör eftersträva att överbrygga problem som orsakas av skilda kulturella värderingar.Syftet med våran uppsats är att undersöka problem som kan uppstå och de möjligheter som skapas i svensk-franska affärsrelationer. Våra huvudfrågor i denna studie har varit: Hur stor betydelse har då kulturella värderingar vid interkulturella affärsmöten? Och hur mycket kan språkliga och kulturella kunskaper förhindra uppkomsten av missförstånd? Då vi studerar på ett tvärvetenskapligt program; ekonomi, språk, etnologi är det utmanande och passande för oss att i denna undersökning koppla samman våra teoretiska kunskaper i ett mer praktiskt perspektiv.Studien kan betraktas som kvalitativ där vi vill beskriva det verkliga affärslivet i jämförelse med de teorier vi har valt.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida informationsteknik skapar möjligheter för tredje världen att utvecklas eller om IT i stället ökar klyftan mellan industriländer och utvecklande länder. Centralt i min diskussion har varit frågorna om globalisering och IT kan bidraga till en ny politisk ordning som grundas på dialog och samtycke i stället för våld och makt samt om globalisering och IT kan bidraga till en mer rättvis värld. Teoretisk utgångspunkt har varit Andrew Linklaters teori om "the triple transformation of political community". Tanken bakom den tredelade transformation är att skapa ökade sociala relationer som är mer universalistiska till sin natur, mindre ojämlika samt mer känsliga för Kulturella skillnader. I mitt arbete påvisar jag tendenser till att informationstekniken kan bidraga till ökad universalism samt till ökad känslighet för Kulturella skillnader.

Syftet med den här undersökningen är att studera, och identifiera tillvägagångssätt för tjänsteföretag att internationalisera sig samt sälja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlägga ett eventuellt mönster är det väsentligt att öka förståelsen kring hur försäljningen av tjänsten går till samt hur säljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstår vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen där utgångspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar välkända modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjänsteföretag, internationell försäljning, säljarens roll samt kultur och kommunikation. Därefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan ställt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försäljning av tjänsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjänsteföretag, där vi har konstaterat att processen är baserad på drivna individer på ledningsnivå som initierar internationaliseringen.

Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS ? modellen.

Introduktion: Sverige är ett mångkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen människor med olika kulturell bakgrund vilket ställer krav på kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvårdnad vilken har kritiserats för att kategorisera människor utifrån etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vårdas istället för personer, vilket går emot den personcentrerade vården som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrån. För att nå en djupare förståelse för detta problem krävs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mångkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med människor från andra kulturer än den egna.

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund.

SAMMANFATTNINGBakgrundMänniskor som flyttar över landsgränser ökar allt mer, varpå en blandning av olika etniciteter och kulturer sker. Personer med annan kulturell bakgrund har visat sig ha sämre hälsa och sämre självskattad hälsa än den genomsnittliga svenska befolkningen. Det gör att antalet som söker vård ökar. Denna patientgrupp drabbas oftare av psykisk ohälsa på grund av oroligheter i hemlandet, som ett resultat av migrationen samt på grund av socioekonomiska förhållanden. För att åstadkomma en god omvårdnad trots kulturella skillnader finns lagar och förordningar som sjuksköterskor bör följa.

Undersökningen som grundar sig på intervjuer med nio pedagoger i sex flerkulturella förskolor utgår både från styrdokumentens förespråkade sociokulturella tänk liksom ett socialisationsteoretiskt perspektiv. Studien synliggör att såväl språkliga ? som kulturella dilemman dagligen uppstår såväl mellan hemmet och förskolan, som mellan vuxna med olika religionstilllhörighet. Studien tydliggör att ett interkulturellt perspektiv inte föreligger i möten mellan olika kulturer, vilka därmed sker utifrån pedagogernas individuella reflektioner kring egna ? och andra kulturer.

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium på en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser är viktiga historiska områden för dem, och utifrån detta resonera kring lämpliga didaktiska överväganden inom ett mångkulturellt klassrum. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka enkätsvaren från 124 informanter angående attityder till 55 olika delämnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhållande till de som har en annan kulturell tillhörighet. Däremot fanns det endast några få skillnader beträffande hur relevanta eleverna ansåg olika delområden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar också att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrågar och det som läroböckerna förmedlar då eleverna främst föredrog ett globalt perspektiv medan läroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och västerländskt perspektiv..

Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av Kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar.

I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten.

Bakgrund: Ett mångkulturellt samhälle kan vara en utmaning för sjukvårdspraxis. Tillit är viktigt för att kunna bygga en välfungerande relation mellan en patient och vårdgivare.Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja tillit hos invandrarpatienter med psykossjukdomar Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna jobbar inom psykiatriska vårdenheter i Stockholm. En kvalitativ design användes i denna studie.Resultat: Resultatet diskuteras utifrån de fyra kategorier och två underkategorier som uppkom i studien: Kommunikationens betydelse för tillitsskapande i psykiatrisk vård, med underkategorin värdet av tolksamtal; kroppsspråkets betydelse för tillit; kulturella skillnader gällande psykiska sjukdomar, med underkategorin kulturella skillnader i att beskriva sjukdomssymptom; närståendes betydelse för ett tillitsskapande möte. Resultaten visar att språksvårighet är ett hinder för kommunikation och för främjandet av tillit hos patienter med invandrarbakgrund och tyder på att empati och lyhördhet är grunderna för att främja tillit och skapa förtroendeDiskussion: Resultaten visar att där språket inte räcker till blir den icke-verbala kommunikationen viktig.