BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sägas bestå av faktorer i två kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stämningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhållningssätt skapar utrymme för lek och lärande. Leken är en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter är mycket väsentliga för hela verksamheten. Det innebär att barnen påverkas av den socialaoch kulturella värld de lever i och genom leken lär sig dess sociala och kulturella koder.

Intraprenörskap är ett relativt okänt begrepp i jämförelse sin motsvarighet entreprenörskap. Intraprenören kan stå för förnyelse och mervärdesskapande inom en redan etablerad organisation. För att besvara problemformuleringen ?Vilken inverkan samt betydelse kan individen och den organisatoriska kontexten ha för intraprenörskap?? besvarades forskningsfrågornaFinns det några gemensamma egenskaper att identifiera bland intraprenörer som kan kopplas till dess innovativa arbete?Går det att identifiera några särskilda kontextuella förutsättningar som krävs för att intraprenörskap ska uppstå?Vem, vad eller vilka kan vara skapare av den intraprenöriella organisatoriska kontexten?Studien utfördes genom en kvalitativ metod med hermeneutiskt synsätt samt tolkning. Urvalet utgjordes av sex anställda intraprenörer inom olika organisationer, vilka belönats med bemanningsföretaget Talentia ABs pris för intraprenöriellt arbete.

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevärt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affärssamarbete mellan de två parterna där nya relationer byggs upp och utvecklas för att få större marknadsandelar.   Problematiskt är dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns många utmaningar som kan påverka affärsrelationen. Syfte: Syftet är att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affärsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgår från teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att få förståelse för de mest betydande kulturdragen inom ländernas affärskulturer för att på så sätt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som är viktiga för affärsrelationer samt hur relationerna har förändrats över tid. Metod: Det tillvägagångssätt som använts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgående semistrukturerade intervjuer.

Olyckor är ofta resultatet av en mängd processer där teknik, människor och organisatoriska förhållanden samverkat på ett sådant sätt att följden blivit en negativ händelseutveckling. Teorier gör gällande att en haveriutredares mentala föreställningar eller olycksmodeller har betydelse för hur ett sådant förlopp kan analyseras och förstås. En teori hävdar att säkerhetskultur som begrepp potentiellt skulle kunna kopplas till olycksmodeller för att bättre kunna förstå utvecklingen av vissa händelseförlopp.Statens Haverikommission undersöker olyckor och tillbud främst inom domänerna flyg, sjöfart, spårbunden trafik samt militär verksamhet. Även andra allvarliga olyckor inom andra domäner utreds i vissa fall. Huvudsyftet med haveriutredningarna är att förbättra säkerheten genom att undersöka vad som har hänt, varför det har hänt och vad som kan göras för att förebygga att liknande händelser inträffar igen.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar på chefs- och ledarskapets känsla av sammanhang på den operativa nivån inom hemtjänsten/ordinärt boende. Detta studerades utifrån följande frågeställningar: Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrån det organisatoriska perspektivet? Hur upplever cheferna att förutsättningarna för det egna chefs- och ledarskapet är? Hur kan chefers känsla av sammanhang utifrån det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsättningar förstås/förklaras? En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och elva enhetschefer från fem olika stadsdelar i Göteborgs stad ingick i studien. Det framkom att flera faktorer såsom tydlighet, stuprörstänk och möjlighet till delaktighet kunde kopplas till den organisatoriska kontexten. Faktorer som lyftes fram och som hörde till förutsättningarna för chefs- och ledarskapet var uppdelningen mellan chefskap och ledarskap, administrativt stöd, handlingsutrymme, den egna bakgrunden och motivation.

Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att minoritetsgrupper med avseende på kultur och språk är socioekonomiskt utsatta och har sämre hälsa än majoriteten. Diskriminering och misstro till hälso- och sjukvården är faktorer som påverkar huruvida individer i dessa grupper söker vård eller ej. I Sverige föreskrivs en hälso- och sjukvård på lika villkor för alla individer. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att vårdrelationen är respektfull och patientcentrerad. Kulturellt säker vård innebär att patientens kulturella identitet, rättigheter och behov respekteras.

Vi utsätts dagligen för en mängd bilder då vi lever i ett bildsamhälle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte är att öka förståelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrån vår problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys användas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur använder sig barn av kulturella verktyg för att förstärka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frågan: Vad tänker du på när du är arg? Rita och berätta! Resultatet av undersökningen tyder på att det går att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Bakgrund: Bland annat ett stundande EU-inträde och en stark ekonomisk tillväxt har bidragit till att Estland utvecklats till att bli en mycket intressant marknad för svenska företag. För att företag ska klara sig långsiktigt i konkurrensen på den estniska marknaden krävs en tydlig positionering av dess varumärke. ICA och Nordea är två företag med starka varumärken på den svenska marknaden, vilka dessutom är etablerade på den estniska marknaden. Syfte: Syftet är att jämföra ICAs respektive Nordeas varumärkespositionering i Sverige och Estland för att utröna om det krävs en anpassning av denna vid en nyetablering i Estland. Avgränsningar: Vi behandlar enbart respektive fallföretags kärnverksamhet.

Sammanfattning - Abstract Titel: Kritiska aspekter i en intern varumärkeskampanj och betydelsen av demEn studie om anställdas attityder i ett fallföretagFörfattare: Martina Karlsson och Susanna Vestin Handledare: Thomas Michel Institution: Blekinge tekniska högskolaKurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och identifiera vilka kritiska aspekter som finns i samband med en intern marknadsförings kampanj. Metod: En kvantitativ enkät kommer användas vars svar kommer testas i en hypotes.Slutsats: Regionala skillnader råder vilket kopplas till de kritiska aspekterna.Viktiga aspekter för att lyckas med en intern varumärkeskampanj är uppföljning, återkoppling, tydlighet och strategi. Nyckelord: intern varumärkeskampanj, kritisk aspekt, Swedbank, varumärkesplattform.

Arbetet med att utveckla informationssystem organiseras ofta som ett projekt, och därmed kan projektstyrningen ses som ett hjälpmedel i systemutvecklingen. Innan projektgruppen startar är det även viktigt att rätt användarrepresentanter väljs till den projektgrupp som arbetet ska bedrivas i. De användare som ska delta i projektgruppen måste vanligtvis friställas från sina ordinarie arbetsuppgifter just för att kunna delta i projektgruppen. Om en användare med de egenskaper som efterfrågas i projektgruppen inte friställs, kanske risken finns att projektgruppen saknar nödvändig kompetens för att projektet ska kunna uppfylla det förväntade resultatet. Det ansågs därför intressant att undersöka om det förekom några organisatoriska motståndsfaktorer vid val av särskilda användare, samt om detta kunde generera några konsekvenser för fortsatt arbete och resultat.

Konsumenter söker efter njutning och exaltering i deras shoppingupplevelse när de handlar över Internet (Jayawardhena & Wright, 2007). Njutning och exaltering är känslor som uppkommer ur positiva upplevelser. Därför är det relevant att undersöka hur företag som bedriver e-handel via webbsidor kan skapa positiva upplevelser hos sina besökare. En fysisk omgivning i ett servicesammanhang kan skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos besökare (Mossberg, 2003). För att skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos webbplatsbesökare är det då relevant att undersöka hur den fysiska omgivningen i en webbsida kan utformas.

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn där mötet med klienterna präglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byråkratiska organisationens begränsade förutsättningar. Människa och organisation är en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjänstens organisatoriska förutsättningar påverkar socialsekreterarnas arbetssituation. Utifrån ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin känsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förståelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder på att socialsekreterare upplever en spänning mellan att å ena sidan vara representanter av en byråkratisk organisation och å andra sidan vara medmänniskor med viljan att hjälpa klienter till självförsörjning. Studiens resultat visar även att de informanter som accepterar organisationens begränsade förutsättningar och därav har avgränsat arbetet från att förändra till att enbart hjälpa människor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spänning mellan organisation och person.

Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem som har ökat dramatiskt de senaste två decennierna. För att behandla extrem fetma har magsäcksoperationer blivit en allt mer vanlig metod. De hälsoekonomiska aspekterna av operation har ännu inte studerats i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att belysa hälsoekonomiska aspekter av magsäcksoperationer som intervention mot fetma. Metod: Metoden var en litteraturstudie.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om intensiv lästräning har någon effekt på aspekter av arbetsminnet hos deltagarna. Ett annat syfte var att ta reda på hur deltagarna uppfattade lästräningen och vilken effekt de tyckte att den hade.Teori: Den föreliggande uppsatsen har sin bakgrund i den omfattande forskning som visar på sambandet mellan arbetsminne och läsning. Uppsatsen är skriven utifrån två teoretiska perspektiv. Å ena sidan ett kognitivistiskt perspektiv med utgångspunkt i aktuell forskning kring människans arbetsminne. Å andra sidan ett sociokulturellt perspektiv med den centrala tanken att människans lärande är beroende av den sociala och kulturella kontext som hon präglas av.Metod: Studien är en fallstudie med fyra elever på en högstadieskola.

Syftet med uppsatsen är att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att Säpo och den militära säkerhetstjänstens val av analysmetoder, är en följd avde organisatoriska förutsättningarna och de förutsättningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ?Bridging the Gap?.Den metod jag använt är att genom samtalsintervjuer undersöka två möjliga förklaringarTill varför säkerhetstjänsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsättningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frågeställningar.1. Vilka metoder, används vid säkerhetstjänsterna för att identifiera och kvantifiera, densäkerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder på?2.