El objetivo de este trabajo es analizar los contenidos culturales de algunos libros de enseñanza del español, como lengua extranjera, publicados en Suecia.Estos libros de textos fueron analizados basándose en la información cultural y centrándose en los aspectos interculturales que estos pudieran presentar. Para analizar la información cultural los datos han sido divididos en datos concernientes a España y América Latina, respectivamente. Para abordar la interculturalidad se ha tenido como base principal la contrastividad cultural.Este trabajo llega a la conclusión que dos de los libros estudiados presentan de una buena forma la contrastividad cultural, sin embargo, su falta de variedad en la temática cultural y su falta de acercamiento a una discusión sobre los estereotipos, hacen que los libros, finalmente, nos entreguen una visión incompleta de la perspectiva intercultural.Palabras claves: enseñanza del español, cultura, la perspectiva intercultural, contrastividad cultural..

Samhället blir mer och mer mångkulturellt och diabetes är en folksjukdom som blir alltvanligare. Sjuksköterskan vårdar patienter med olika kulturer och religioner och ställs då införutmaningar som att överbrygga språkproblem och göra sig förstådd, samt att anpassaomvårdnad av diabetes efter patientens kultur. Syftet med studien var att utifrån litteraturenbelysa omvårdanden av diabetespatienter med annan kulturell bakgrund än sjuksköterskansutifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Med en litteraturstudie av vetenskapligaartiklar läggs en grund för framtida fortsatt forskning inom området. Totalt nio vetenskapligaartiklar analyserades och fyra områden som författarna ansåg vara relevanta till syftet medstudien framkom: Hur påverkar patientens kultur upplevelsen av diabetes och omvårdnad,traditioner och diabetes, sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter med annankulturell bakgrund och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten.

I uppsatsen undersöks utbytet mellan populärkultur och konst genom en jämförande analys av Andy Warhols Marilyn Diptych från 1962 och en stillbild från Lady Gagas musikvideo Telephone från 2010, i vilken hon refererar till Warhol. Lady Gaga har flera gånger refererat till konstvärlden genom kostym och sceniskt uttryck vilket hos mig väckte associationer kring hur Andy Warhol och popkonstnärerna influerades av populärkulturen. Warhols användning av populärkulturens bilder är idag välkänd som ett sätt att bryta mot konstvärldens normer.Detta utbyte undersöks och diskuteras i relation till hur Lawrence Alloway, John A. Walker och Richard Hamilton definierar populärkultur, massmedia och popkonst. De visar på en upplösning mellan populärkultur och konst som olika kategorier, något som Theodor Adorno och Clement Greenberg vänder sig emot.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar.

Syftet med det här arbetet har varit att redogöra för hur religionsämnet har påverkats av förändringar på Sveriges demografiska karta, d.v.s. landets mångkulturalism. Ett annat fenomen som uppmärksammades i denna undersökning är sekulariseringen. Anledningen till detta är att den kulturella pluraliteten och sekulariseringen är två processer som är svåra att behandla som helt skilda från varandra. Med tanke på att man införde religionskunskapsundervisning i svensk skola på 60-talet, perioden då även landets demografiska utseende började förändras valde jag att belysa undersökningsperioden från 1960-talet till 2000. Undersökningen visar att en anpassning har skett till det mångkulturella samhället.

Flerspråkighet är inget modernt ord, det är ett faktum i vårt samhälle att vi lever i en mångkulturell miljö. Många barn kommer hit från andra länder och placeras in i vår svenska skola med kort varsel, där de förväntas anpassa sig efter alla främmande företeelser och kulturella skillnader som finns. Vi ville se hur man som pedagog utifrån detta planerade och genomförde undervisning som var anpassad till en mångkulturell skola. Därför valde vi att genomföra intervjuer med vissa pedagoger, som är de flerspråkiga barnens närmsta länk i skolan. Genom dem fick vi veta hur komplext pedagogernas arbete är, hur frustrerande det kan vara när språket blir till en barriär för kommunikationen.

Globalisering är något som de senaste åren blivit ett allt mer igenkänt begrepp bland oss människor, detta är något som berör både oss individer samt företagsvärlden. Den främsta anledningen till att detta är något som ligger i tiden beror på att numer finns möjligheterna, tekniken har tagit oss framåt vilket skapat ett behov bland oss människor av att se världen. Vi blir inte tillfredsställda förrän vi utnyttjat de möjligheter som finns. Det är bland annat företagen, och då främst världsföretagen, som format de möjligheter som uppkommit, genom bland annat sin företagskultur, ett fenomen inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen. För att undersöka vilken egentlig påverkan denna företagskultur har på individer, som i allt större utsträckning rör sig på en arbetsmarknad som är av det globala slaget, har vi beslutat oss för att göra fallstudier på den svenska jätten IKEA.

In this thesis recruiter?s attitudes and usage of social media within the media business has been examined. The purpose was to find out whether a certain type of behavior in social media could or could not lead to a future employment. How much weight is put on the virtual identity and what does recruiters look for when the look someone up on the internet. Personal interviews with recruiters were done in six different media companies in Stockholm to find out how they used social media when searching and employing new employers.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärares ser på och reflekterar kring estetiska uttrycksformer i mångkulturella förskolor. Genom åtta intervjuer med förskollärare verksamma i förskolor i vad som klassas som mångkulturella områden, vill denna studie belysa hur förskollärare ser på barns kulturella bakgrund i relation till hur barnen förhåller sig till estetiska uttrycksformer. Men även vilket syfte förskollärare har att använda estetiska uttrycksformer i arbetet med barn med olika kulturell bakgrund. Studiens ställs mot litteratur som behandlar olika perspektiv på estetik och lärande i mångkulturella sammanhang samt tidigare forskning som berör de frågeställningar studien utgår ifrån.Resultatet visar på att förskollärarna i studien anser att barnens olika kulturer har betydelse för hur de förhåller sig till de estetiska uttrycksformerna. Dock arbetar de aktivt för att integrera barnens skilda kulturer och genom de estetiska uttrycksformerna ge möjlighet för barnen att uttrycka sig på andra sätt än genom det talade språket..

Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald.I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk.

Formare, L & Hesselbom, A (2006). Asylsökande upplevelser av den svenska sjukvården, en kvalitativ empirisk intervjustudie med Internationella hälsokom-munikatörer inom den svenska sjukvården. Examensarbete i omvårdnad 10 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i mötet mellan asylsö-kande personer och svensk sjukvårdspersonal.

Sammandrag I detta examensarbete har vi gjort en jämförelse mellan två skolor. Den ena är en etniskt mångkulturell skola vilket innebär att övervägande del av eleverna har annat modersmål än svenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmål. Vi har fokuserat på hur pedagoger arbetar med att främja elevernas förståelse för det mångkulturella samhället. Vi har tagit reda på hur de använder värdegrunden utifrån ett etniskt perspektiv framför allt i svenskämnet.

The purpose of this study has been to examine what approach and experience pedagogues at pre-schools, with a limited amount of nationalities, have regarding cultural promoting work in pre-schools. The concept ?cultural promoting? mainly regards the children's cultural backgrounds. The first question formulation focussed on the what the concepts ?cultural promoting? and ?cultural diversity? meant to the pedagogues.

Individernas syn på hälsa och sjukdom bestäms utifrån deras kulturella bakgrunder. I ett mångkulturellt samhälle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvårdnad till varje vårdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. Utifrån denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen på denna sjukdom och dess egenvård. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvården ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrån det bildades fyra teman vilka besvarar frågeställningarna.