Den vanligaste formen av korruption är enligt Brottsförebyggande rådet den form av korruption som benämns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen återfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter från olika organisationer. Syftet med denna uppsats är att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och socialt kapital kan användas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, används för att belysa teoriernas förmåga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att såväl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflätningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och från utomstående har viss betydelse för att korruption uppstår och för dess omfattning.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om elever på gymnasiet får tillräcklig utbildning och kunskap om sömn inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Vilken inställning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har ämnet idrott och hälsa för gymnasieelevers kunskaper inom området sömn? Hur påverkas eleverna av mindre respektive mer sömn än vanligt?MetodStudien är en tvärsnittsstudie som gjorts på tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkäter på skolorna och sammanställdes på Internet via Google docs. De som svarade på enkäten var gymnasieelever som gick årskurs tre.

Denna text koncentrerar sig kring familjerepresentation samt tillhörande genus- och identitetsaspekter, med utgångspunkt i spansk och dansk melodramproduktion under perioden 1999-2004. Genom att med hjälp av närläsningar undersöka filmernas familjebilder, samt aktörerna och deras drivkrafter vill vi granska huruvida dessa fiktioner kan betraktas som symptomatiska för den kultur som de producerats inom. Frågeställningen är alltså huruvida filmernas familjerepresentationer kan utläsas som nationella skillnader och likheter, eller om det vi ser ? och anar ? snarare är en autencitet inom familjedramat, som inte nödvändigtvis är knuten till geografiska gränser utan skulle kunna betraktas som ett tidens tecken. Vår uppsats syftar alltså till att undersöka det kulturella upphovet samt hur dessa filmer står i relation till den kulturella kontext i vilken de är gjorda..

Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars attityder till och bruk av dialekt, samt gotländska svensklärares inställning och utformande av dialektundervisningen i skolan. Informanterna består av 81 gymnasieelever från två gotländska gymnasieskolor, samt tio svensklärare från samma skolor. Informantgrupperna har besvarat varsin enkät.Undersökningen visar att majoriteten av de gotländska ungdomarna talar dialekt, och att gotländskan är den mest använda. De elever som talar dialekt anger att de brukar variera dialektbruket efter situation, och att de pratar mindre dialekt i formella sammanhang. Flera upplever att gotländskan har en lägre status i jämförelse med rikssvenska.Lärarna i undersökningen använder sig gärna av TV-program och besök utifrån under arbete med dialekter.

Utgångspunkten för den här uppsatsen är att pedagoger idag står inför nya utmaningar på grund av ett allt mer mångkulturellt Sverige. Flera av skolans styrdokument har tagit det mångkulturella i beaktande genom att införliva ett interkulturellt perspektiv som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur pedagoger reflekterar kring att arbeta i dagens mångkulturella samhälle och hur medvetna de är om de riktlinjer som finns. Vårt syfte är även att se hur pedagoger förhåller sig till elevernas religiösa tillhörighet samt om tillhörigheten integreras i undervisningen. Som underlag för undersökningen ligger en teoretisk litteraturorientering.

Det senaste åren har äldreomsorgen i Sverige flitigt debatterats, främst gäller debatten äldreomsorgens utformning och dess personalbemanning. Att arbeta i äldreomsorgen handlar om att arbeta med de allra äldsta människorna i vårt samhälle. För många av dessa äldre har den patogena sjukvården kommit till sin ände, vilket innebär att många individer lever med en eller flera sjukdomar som inte går att bota. Dessa, de allra äldsta tillhör även den snabbaste växande delen av Sveriges befolkning. Aaron Antonovsky (2005) kom att ställa sig frågan ?Hur kommer det sig att vissa människor förmår upprätthålla hälsa trots att de utsätts för svåra påfrestningar?? Frågan handlar om hälsans ursprung vad kännetecknar de människor som förmår upprätthålla hälsan? Dessa människor har något gemensamt.

Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna.

Syftet med denna uppsats är att belysa värdeladdning och användbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas är vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundläggande hypotes är att samtliga nio ord är värdeladdade och att inga ord är neutrala i den bemärkelsen att de kan användas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.En enkät som berör igenkänning och användning av orden, uppfattning om dem, samt de¬ras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever på estetiska programmets tredje år. 23 informanter är från en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter är från en skola i Skåne.Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om språkets inverkan på vår uppfattning av omvärlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som är relevant för uppsatsämnet.Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras..

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.

MI (Motivational Interviewing) är en samtalsmetod som avser att förbereda individer för förändringar. Socialstyrelsen (2004) anger i sina riktlinjer att svensk skolhälsovård ska använda evidensbaserade metoder i det hälsopedagogiska arbetet. Fortlöpande utbildning i MI har genomförts de senaste åren. Skolsköterskan har en god inblick i skolelevers hälsoläge avseende ohälsosamma levnadsvanor, och har dessutom en möjlighet att påverka dessa. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors användning av MI i sitt omvårdnadsarbete med gymnasieelever.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om ortorexi enligt studiens definition förekommer bland gymnasieelever i årskurs tre. Frågeställningar: 1. Uppvisar gymnasieeleverna en kostfixering enligt ORTO-15? 2. Uppvisar gymnasieeleverna ett träningsberoende enligt Exercise Dependence Scale-21? 3. Uppvisar gymnasieeleverna ett ortorektiskt beteende enligt studiens definition? Metod: Detta är en kvantitativ studie med enkät som insamlingsmetod. Totalt åtta randomiserat utvalda kommunala gymnasieskolor inom Stockholms kommun deltog. Två olika tester användes; ett om kostfixering (ORTO-15) och ett om träningsberoende (Exercise Dependence Scale-21). Krav för att delta var att eleven är född 1996 eller tidigare. Totalt delades 234 enkäter ut, 226 var korrekt ifyllda och användes i studien. Det interna bortfallet var alltså åtta enkäter (3 %).Resultat: 23 % av deltagarna uppvisar en kostfixering enligt ORTO-15 (35 poäng eller mindre), varav 18 % män och 82 % kvinnor. 66 % av gymnasieeleverna uppvisar tendenser till träningsberoende, medan 2 % klassificeras (varav alla var män) som träningsberoende enligt Exercise Dependence Scale-21. Totalt klassificerades tre män (1,3 %) som ortorektiska.Slutsats: Ortorexi, enligt studiens definition, förekommer hos gymnasieelever, men endast i en väldigt liten del av den studerade gruppen (1,3 %), och endast bland män. Resultaten för träningsberoende enligt Excercise Dependence Scale-21var liknande (2 %, endast män), men en betydligt större del (66 %) uppvisade tendenser till träningsberoende. Nästan en av fyra (23 %) har en kostfixering enligt ORTO-15 testet..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever beskriver sin religionsundervisning. Frågeställningen rör huruvida eleverna själva uppfattar att deras tankar, erfarenheter och intressen tas tillvara i religionsundervisningen. I litteraturgenomgången fokuseras på de två områdena lärande och dess förutsättningar samt religionskunskap och dess didaktik. Tidigare forskning som behandlar religionsundervisning, elever och livsfrågor samt elevers tänkande presenteras. Studien, som är inspirerad av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasieskolans religionsundervisning, har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturell teori.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen.