Syftet med denna uppsats är att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa på hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tänkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frågan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.  .

Studiens syfte är att undersöka hur personalen på förskolan arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt vilken stöd och hjälp personalen får i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod användes och åtta personer intervjuades. Utifrån det förskolepersonalen beskrivit framträder ett arbetssätt i förskolan där barnen inkluderas i gruppen och att de barn som är i behov av särskilt stöd inte ska känna sig annorlunda. Miljön är en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar därför miljön efter barnens olikheter och mångfald. De mest framträdande metoderna som personalen använder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder.

Inna Sevelius: Psykiatrin som kulturell praktik: Bedömningen av patienter på Ulleråkers sjukhus år 1948. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, masteruppsats, vårtermin, 2011. Uppsatsens syfte är att bidra till psykiatrins historia genom en studie av hittills outforskade patientjournaler från Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Frågeställningen är vilka konventioner ? medicinska och kulturella ? som läkarnas bedömningspraktik baseras på.

Syftet med den här studien är att med hjälp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och på olika gymnasieprogram förhåller sig till populär- och finkultur, till utbildning och skola och syn på framtid. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta stycken elever som går på en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjälp av begrepp och teoretiskt perspektiv som är inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien påvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill säga hur och vad de tar del av när det gäller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgår att eleverna tar del av kultur i en väldigt hög utsträckning men att det sker på olika sätt. Vissa ger uttryck för att vara någorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i fråga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kännedom om detta utbud eller dessa genrer.

Restaurangen Knäppingen ? Stadsmuseets Café & Kök i Norrköping var i stort behov av en marknadsförande och informativ webbsida med en administrativ del. Syftet med detta arbete var skapa en webbsida med användbarhet enligt Usability Engineerings arbetspunkter. Användbarhet innebär att ett system är ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande. Förutom beställarnas krav hade vi ganska stor frihet att utforma det första designförslaget.

Syftet med föreliggande uppsats var att uppmärksamma och beskriva den relation som finns mellan aktiva hundägare och deras hundar. Fokus för undersökningen var den aktiva hundägarens relation till sin hund utifrån hundägarens behovstillfredsställelse. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnliga hundägare som är aktiva med sina hundar inom Svenska Brukshundklubben. Resultaten visar att det hos de undersökta hundägarna finns ett antal olika psykologiska behov som blir tillfredsställda genom deras hundägande. En del behov tillfredsställs genom den relation de har till sin hund.

Musikplattformen, som är den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vända sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mål att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den här undersökningen försöker jag ta reda på hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som är kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras på en närläsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta på vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. På så sätt försöker jag visa på vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och på så sätt kunna visa på skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9.

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ett ökat behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bättre hälsa och bidrar till minskade hälsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60 år. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån musikens och dansens effekter på äldres hälsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som värdefulla interventioner för att öka äldres upplevda välbefinnande och livskvalitet.

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ett ökat behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bättre hälsa och bidrar till minskade hälsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60 år. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån musikens och dansens effekter på äldres hälsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som värdefulla interventioner för att öka äldres upplevda välbefinnande och livskvalitet.

Bakgrund: Tidigare studier visar att när någon blir allvarligt sjuk påverkar det hela familjen. Familjefokuserad vård innebär att de som är viktiga i patientens liv inkluderas i vården. Få studier har med en djupare förståelse beskrivit anhörigas upplevda behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna familjemedlemmars upplevda behov vid mötet med en akutmottagning/intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde på åtta studier, varav fyra med kvalitativ forskningsansats och fyra med en lämplig kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Jämförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (främst tyska) stumma skräckfilmer, med tyngdpunkt på perioden 1913 ? 1932 och med hänsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. Jämförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skräckfilmsproduktionen..

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

Arbetet handlar om hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd känner sig förstådda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset är på hur föräldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. Föräldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att få svar på frågeställningarna har åtta föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet är att försöka förstå hur föräldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur föräldrar tänker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som har använts i arbetet. Efter intervjuerna är empirin sammanställd och analyserad.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa väljer 50-70 % att vårdas palliativt i sitt hem. De patienter som vårdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vårdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.