Nyckelord: Kulturell påverkan, etik och religion, konsumentbeteende, internationell marknadsföring och svenskhet.SyfteSyftet med detta examensarbete är att skapa fördjupad förståelse för hur kulturella faktorer, såsom religion och etiska värderingar, påverkar svenska företags utformning av deras internationella marknadsföring med fokus på den saudiarabiska marknaden. Utifrån denna förståelse syftar studien till att undersöka de svenska konsumenternas reaktioner på företagens eventuella åtgärder och anpassningar efter den saudiarabiska kulturen, studien syftar även till att se om de finns några likheter och skillnader mellan olika generationer, kön och låg- respektive höginkomsttagare.ProblemformuleringHur påverkar kulturella faktorer, såsom religion och etiska värderingar, svenska företags utformning av deras internationella marknadsföring i Saudiarabien?Hur påverkar företagens ageranden de svenska konsumenternas uppfattning av företaget och finns det några likheter och skillnader i attityderna mellan olika konsumentgrupper, såsom generationer, kön och låg- respektive höginkomsttagare?MetodvalStudien fokuserar på två stycken stora svenska detaljhandelsföretag som opererar på den saudiarabiska marknaden. Undersökningen bygger på både kvalitativ och kvantitativ data. De data som samlats in och som ligger till grund för studiens resultat och slutsatser är genomförd via litteraturstudier och en enkätundersökning på 171 stycken deltagare.Resultat och slutsatserKulturella faktorer har en stor inverkan på företagens internationella marknadsföring, men de har valt olika tillvägagångssätt.

Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Bakgrund: Ett mångkulturellt samhälle kan vara en utmaning för sjukvårdspraxis. Tillit är viktigt för att kunna bygga en välfungerande relation mellan en patient och vårdgivare.Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja tillit hos invandrarpatienter med psykossjukdomar Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna jobbar inom psykiatriska vårdenheter i Stockholm. En kvalitativ design användes i denna studie.Resultat: Resultatet diskuteras utifrån de fyra kategorier och två underkategorier som uppkom i studien: Kommunikationens betydelse för tillitsskapande i psykiatrisk vård, med underkategorin värdet av tolksamtal; kroppsspråkets betydelse för tillit; kulturella skillnader gällande psykiska sjukdomar, med underkategorin kulturella skillnader i att beskriva sjukdomssymptom; närståendes betydelse för ett tillitsskapande möte. Resultaten visar att språksvårighet är ett hinder för kommunikation och för främjandet av tillit hos patienter med invandrarbakgrund och tyder på att empati och lyhördhet är grunderna för att främja tillit och skapa förtroendeDiskussion: Resultaten visar att där språket inte räcker till blir den icke-verbala kommunikationen viktig.

Syftet med följande arbete är att kartlägga elevers svårigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjälp av en diagnos och en enkät ville jag undersöka elevers begreppsförståelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar på att en del elever har åtskilliga brister när det gäller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter på när de löser matematikuppgifter är textförståelse, matematiska begrepp, talförståelse och uppmärksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svårigheter i matematik inte tycks ha något större inflytande över deras inställning till matematik..

SammanfattningIdag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna påverka deltagarna.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan använda en sagobok som underlag för att åskådliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna åskådliggör filmade vi pedagogernas sagoläsning och använde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrågor att svara på. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid åskådliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de även använder ton- och röstlägen, mimik och kroppsspråk för att åskådliggöra matematiken.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina väggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets gränser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa väggar i ett försök att få en inblick i organisationskulturens prägel. Det var detta intresse som väckte idén till denna jämförande studie vars syfte är: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de två studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats är ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frågeställning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden är en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkätundersökning där full anonymitet erbjudits de båda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren på det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats är att det finns både kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de två undersökta organisationerna.

Denna studie har vuxit fram ur den uppdelning som vi anade fanns inom PR-världen, mellan forskare och yrkesverksamma både i definition och utövande. Detta anade vi genom att vi kunde se olika svenska författare använda olika begrepp och ibland också likställa dem med PR. Detta tror vi kan bidra till en rörig bransch med dålig kategoritillhörighet, att det blir en otydligt avgränsad yrkeskategori. Med uppdelning menas i detta fall svårigheten att enas om en definition och ett begrepp. Detta var något som Harlow redan 1976 anande då han vid det tillfället fann 472 olika definitioner av PR.

Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden.

Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar lärare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flerspråkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lärares syn på språkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lärarna ser på trygghet i relation till flerspråkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssätt som används av förskolor för att främja arbetet med flerspråkighet i verksamheten är ytterligare områden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i två steg. Enkäter skickades ut till verksamheter vars svar låg som grund för frågorna som användes i intervjuer med lärare.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader.Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer.Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemsländerna..

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

Den här uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt värde än andra och hur detta estetiska fokus kan uppnås samt hur detta påverkar spelen och dess värde. Syftet är att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemområdet utfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanställdes med reflektioner kring hur processen påverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhållningssätt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan användas för att skapa sammanhållna och starka upplevelser..