Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.

Kiruna genomgår en stadsomvandling eftersom grunden som dagens stadskärna vilar på kommer att bli mer instabil i takt med att LKABs malmbrytning kommer närmare staden. I det här arbetet visas tre koncept vilka skulle kunna inspirera till nya platser i den kommande stadskärnan. Koncepten är skapade efter inspiration som är kopplat till stadens kulturarv. Att använda sig av kulturarvet som inspiration i skapandet av nya platser är en av frågorna som diskuteras i arbetet. Jag kan konstatera att det har en behållning genom att det leder till att platsspecifi k design.

Internationella undersökningar visar att pojkars läsresultat är sämre än flickors. Detta examensarbete behandlar, jämför och diskuterar pojkars och flickors läsvanor och läsintressen. Det finns många föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, samt förväntningar på hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns även biologiska, miljömässiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsättningar som förklarar varför pojkars och flickors läsning ser olika ut. Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter.

5 Sammanfattande diskussionSyftet med mitt uppsatsarbete har varit att sätta fenomenet coachning i relation till Thomas Johanssons och Zygmunt Baumans beskrivningar av samtidens sociala och kulturella tillstånd. Jag ville därigenom bidra med kunskap om hur livscoaching skildras av coacherna och hur detta språkspel eller paradigm är uppbyggt samt vinna sociologisk förståelse av företeelsen. Nedan följer en sammanfattning av resultatet och en diskussion utifrån frågeställningarna..

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielärobok då fokus ligger på det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. Frågeställningar är följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasieläroböckerna det vill säga vilka politiska och kulturella händelser skildras? Förekommer några likheter och/eller skillnader i framställningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det några jämförbara förhållanden eller idéer? Handlar det alltså om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielärobok? Metoden som används är kvalitativ textanalys av läromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmärksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

BAKGRUND: Antal invandrare i Sverige har ökat ständigt varje år. Sjuksköterskan behöver ofta vårda invandrarpatienter i dagens mångkulturella samhälle. En litteraturöversikt av empiriskt studier avseende invandrarpatienters upplevelser genomfördes för att skaffa djupare förståelse för hur invandrarpatienter upplever sin hälsa.SYFTE: Syftet är att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa för patienter med invandrarbakgrund i Sverige.METOD: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes i studien. Sedan analyserades de valda artiklarna enligt Fribergs analysmodell. Författarna sökte likheter respektive skillnader i artikelresultaten för att utgöra resultatet i studien med tema och subtema.RESULTAT: Analysen av tio empiriska studier visar att invandrare i Sverige upplevde sämre hälsa efter migrationen.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vårdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund än sjuksköterskors och om/hur mötet påverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hämtades ur vårdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vård. I analysprocessen användes för ämnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns både hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades på olika sätt av sjuksköterskorna.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Hur vi än lever våra liv så påverkar det alltid naturen runt omkring oss på något sätt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utsträckningar inverkar på naturen. Idag pågår en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som människors fotavtryck har satt på Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utsträckning beror på våra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har påbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hållbara samhällen.I det här arbetet jämförs två aktörers texter angående deras relation till naturen.

Den kvalitativa studiens syfte var att analysera, beskriva och förstå skollednings och lärares uppfattningar kring mångkulturellt arbete i förskolan, samt deras betydelse för förskolans verksamhet. Studien utgick från sociokulturell teori och byggde på intervjuer av skolledning och förskollärare på en mångkulturell förskola.I studiens resultat framkom att skolledning och lärare i förskolan menar att barn och föräldrar ska mötas med respekt oavsett kulturell bakgrund. Lärarna ansåg sig viktiga att förmedla läroplanens värdegrund samt det svenska språket och kulturen till förskolans barn och föräldrar. De uttryckte även att de upplevde olika kulturella bakgrunder som spännande och berikande, vilket gav dem en fördjupad kunskap om olika sätt att tycka och tänka. Barnens språkutveckling var det innehåll som studiens lärare prioriterade högst, både det svenska språket och barnens modersmål.I diskussionen jämfördes studiens resultat med teorier och tidigare forskning.

Syftet med studien var att granska och sammanställa kvalitativa artiklar för att få kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förståelse man som sjuksköterska bör ha, då man möter och vårdar döende patienter från andra kulturer och religioner än sin egen.Vi ville även få veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har på döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död..

Bakgrund: Barnhälsovården spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhälsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger också att svårigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som påverkar BVC-sköterskans transkulturella vårdrelationer med invandrarfamiljer i Barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap.Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar.Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat.

Studien tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus är pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskänsla och självbild genom ett medvetet arbetssätt där elevens bakgrund, kultur och språk uppmärksammas. Ett delsyfte är att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhållningssätt, till elevers kulturella bakgrund och modersmål som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar på ett tydligt samband mellan pedagogens förhållningssätt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lärare) påverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig själv som en spegelbild, genom andra.