Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstämmelse inom skilda kulturella grunder.Metod Vår uppsats är baserad på en kvalitativ metod där vi valt att angripa vårt problemområde via en abduktiv ansats för att kunna växla mellan empiri och teori. För att studera vårt problemområde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försäkringsbranschen.Empiri Vi har valt att utgå från ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. Våra empiriska data har vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.Teori Vi har valt att beröra området för organisationskultur såväl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vår studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillämpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmoreet al.

Lärarutbildningen har tidigare fått mycket kritik för att inte förbereda studenterna för den verklighet som väntar dem ute i skolorna, särskilt vad gäller den blandade elevgruppen med många elever med annan etnisk, kulturell och språklig bakgrund än svensk och svenska. Hur dessa elever blir bemötta i skolan är väsentligt för resultatet av deras skolgång och det visar sig att lärarnas attityder och förväntningar har stor påverkan för dessa elever.I grundkursen för svenska som andraspråk för blivande lärare (LSI110) finns ett uttalat kursmål där studenternas egna värderingar och kultur ska synliggöras. Uppsatsen har sin grund i ovanstående kursmål och ämnar genom kvalitativa intervjuer undersöka om lärarstudenter som läst svenska som andraspråk upplever att deras attityder förändrats under studietiden i ämnet och på vilket sätt attityderna eventuellt förändrats.Utifrån socialpsykologisk forskning definieras attitydbegreppet som bestående av en tanke-, en känslo- och en handlingskomponent vilka har använts som underlag för att fastställa informanternas upplevda attitydförändringar.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att studenterna främst upplever att deras attityder förändrats vad gäller deras tankar, men även deras känslor och handlingar har påverkats av svenska som andraspråksstudierna. Förändringen består främst utav en förstärkning av tidigare attityder samt en större förståelse och ödmjukhet gentemot andraspråkstalare och invandrare och därmed även starkare och mer positiva känslor till dessa och den situation de står inför i det svenska samhället. Informanterna har även i viss mån börjat handla annorlunda genom att numera stå upp för sina åsikter i större utsträckning än tidigare, se på andra TV program, ha ett större intresse för vissa nyheter samt politiskt genom att eventuellt påverka hur informanterna röstar i riksdagsvalet.Några av slutsatserna som dras av resultatet i undersökningen är att svenska som andraspråksstudier i viss mån når det mål som står i kursplanen för LSI110 och att svenska som andraspråk möjligtvis ger studenterna den interkulturella kompetens som tidigare forskning menar är av vikt för verksamma lärare i den mångkulturella skolan som idag är ett faktum på många håll i Sverige..

Denna uppsats behandlar varför, hur och på vilket sätt fem personer - två kvinnor och tre män födda på 1980-talet - har sett på komediserien Friends; Vänner i svensk översättning. Materialet till uppsatsen utgörs av en transkriberad fokusgruppsintervju med de fem respondenterna, av vilken jag har gjort en tematisk analys. I uppsatsen söker jag även svar på vad serien har betytt för respondenterna, hur själva tittandet på serien har gått till samt huruvida detta kan ses som en medieritual såsom en sådan definieras av Nick Couldry i boken Media rituals ? A critical approach (2003).Uppsatsen tar avstamp i begreppet mediatization; medialisering i min svenska översättning, som av Johan Fornäs definieras som den process där media fyller mer och mer av vardagslivet, kulturen(1995: 1). En följd av medialiseringen är att kulturella texter blir allt viktigare för människors identitetskonstruktion, hur vi relaterar till varandra och vår kunskap om världen omkring oss (ibid.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar.Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98.Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt.

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i Rosengård. Aktivitetsytan är en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process där unga tjejer deltagit. Därmed har projektet planerats både med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frågeställningar, där två frågeställningar är direkt relaterade till fallstudien. Dessa två frågeställningar är dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv. Fallstudien är baserad på intervjuer med inblandade tjänstemän samt en av de deltagande tjejerna. Den visar på hur delaktigheten lagts upp genom att anställa deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta på penningtvätt i allt större omfattning då kriminella hittar nya vägar för att undkomma upptäckt. Trots detta står revisorer endast för ett fåtal av de totala anmälningarna som görs årligen. Två viktiga faktorer som har uppmärksammats i problemdiskussionen är kunskap om penningtvätt och kundrelation som båda kan påverka revisorns anmälan av penningtvätt.Problemformulering: Vilka är de främsta faktorerna till att revisorer anmäler få fall av penningtvätt?Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen till varför inte revisorer anmäler fler fall av penningtvätt och vilka faktorer som kan orsaka detta. Utifrån våra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer står inför när dessa ska hantera detta brott.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGA Lindqvist Gatti, Birgitta Musik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad, 15 högskolepoäng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2010 Inledning: Musik är en viktig del i unga människors dagliga liv. Musik har under mycket lång tid och av många olika kulturer använts på skilda sätt och musikens betydelse anses vara både subkulturell, kulturell och universell.

Under de senaste åren har sponsringsintäkter ökat i världen. Sett i monetära tal utgör sponsring den näst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring är inget nytt fenomen utan har pågått länge och traditionellt sett är det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som däremot ökar mest i Sverige är kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintäkterna utan dessa har den lägsta tillväxten när det kommer till kulturella evenemang. På flera ställen runt om i världen talas det om kulturell tillväxt, att med hjälp av kultur utveckla samhället.

Under de senaste åren har sponsringsintäkter ökat i världen. Sett i monetära tal utgör sponsring den näst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring är inget nytt fenomen utan har pågått länge och traditionellt sett är det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som däremot ökar mest i Sverige är kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintäkterna utan dessa har den lägsta tillväxten när det kommer till kulturella evenemang. På flera ställen runt om i världen talas det om kulturell tillväxt, att med hjälp av kultur utveckla samhället.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och synliggöra några förskolepedagogers upp-fattningar om mottagandet av nyanlända barn och deras föräldrar i förskolan. Centrala frå-geställningar i studien var: hur anser pedagogerna att mottagandet av nyanlända barn och föräldrar bör se ut? Hur resonerar pedagogerna kring förskolans uppdrag som social och kulturell mötesplats? Vilka hinder samt möjligheter ser pedagogerna i verksamheten vad gäller mottagandet av nyanlända? Teori: Studien tar sin grund huvudsakligen i det interkulturella perspektivet, det sociokul-turella perspektivet samt det specialpedagogiska perspektivet med riktning åt relationella perspektivet, där betydelsen av omgivningsfaktorer och barnets totala situation framhålls (Rosenqvist, 2007). Metod: Studien har en kvalitativ ansats och i insamlingen av data har vinjettmetoden an-vänts. Metoden valdes för att kunna ge en uppfattning om hur fjorton förskolepedagoger resonerar och utrycker sig kring mottagandet av nyanlända barn.

? Titel: En lektion i realtidskommunikation: En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en särskild situation, händelse eller företeelse.? Författare: Joel S Bergström och Max Hafelt? Kurs: C-uppsats, 15 hp? Termin: Höstterminen 2011? Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommunikatörer arbetar med realtidskommunikation, det vill säga, hur de arbetar med att anpassa kommunikation efter särskilda situationer, händelser och företeelser i realtid för att nå ut genom bruset.? Metod och material: Utifrån två kampanjer: ?Rädda Fredagsmyset? av PR-byrån JMW och ?Naturligt vitaminvatten? av kommunikationsbyrån Volontaire valdes fem kommunikatörer som arbetat med kommunikation som i realtid anpassats efter en särskild situation, händelse eller företeelse. Genom kvalitativa intervjuer insamlades djupgående empiri kring respondenternas syn och arbete med realtidskommunikation.? Huvudresultat: Realtidskommunikation har utvecklats genom digitala kanaler och är en strategi som utmanar befintliga, traditionella budskapsstrategier.Realtidskommunikation innebär att kommunicera samtalsämnen, inte budskap, genom att tillföra ett relevant innehåll i redan befintliga samtal i digitala miljöer. Det innebär att bli en del i befintliga kontexter, och inte bli ett avbrott i dessa eller skapa egna kontexter.Realtidskommunikation hjälper företag att hitta fler tillfällen att kommunicera och bli mer relevanta för rätt typ av människor, vilka kommer att sprida kommunikationen vidare till andra, vilket kommer att skapa värde och spara pengar.Fördelen med realtidskommunikation är att man får mycket gratis av att surfa på en befintlig energi.

Sammanfattning Titel: Att vara eller inte vara ? en studie i hur kontroll påverkar projektledares situation och dagliga arbete professionella tjänsteföretag. Författare: Daniel Kelly, Henrik Lundgren,Sandra Malmgren Kategori: Magisteruppsats, 10 poäng, Organisation Handledare Mats Alvesson Problem: Projekt i managementkonsultbranschen är ofta komplicerade. Varje projekt har sin unika karaktär och skapar nya situationer. Med hjälp av sin helhetsöverblick ska projektledaren styra och överblicka arbetet.

Titel: Distriktssköterskor upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka.Bakgrund: Distriktssköterskor bemannar ofta vårdcentralernas telefonrådgivningar. Det är många föräldrar som ringer dit när deras barn blir sjuka. Ofta vill de ha stöd och rådgivning, men ibland behöver de också träffa en läkare. Det ställs stora krav på distriktssköterskan vid den här typen av rådgivning, då han/hon förväntas göra rätt bedömning och fatta rätt beslut. Distriktssköterskan är ensam ansvarig för besluten som fattas, och kan ibland känna sig utlämnad i sitt arbete.Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

I denna jämförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gällande regeringsbildande med en jämförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hänsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan länderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig åt vilket påverkat det partipolitiska agerandet.En skillnad mellan länderna är att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige präglats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgångar och det partistrategiska agerandet kom att ändras. Självbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstånd, och den traditionella ?stora koalitionen? mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestående av det populistiska frihetliga partiet.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som främjar utveckling och lärande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgår ifrån två lärteorier. Dessa är Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tänkande är uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg på en stege. Varje stadie bygger på varandra och det handlar främst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet måste ingå i en social och kulturell kontext för att lära.