Som en reaktion pÄ storskaliga etablerade affÀrssystem och lÄnga miljöbelastande transporter pÄ livsmedelsomrÄdet efterfrÄgar konsumenter i allt större utstrÀckning livsmedel frÄn nÀromrÄdet. PÄ nötköttsomrÄdet har en rad nÀrproducerade koncept vÀxt fram för att tillgodose det marknadsbehovet. Det Àr dÀrför intressant att studera i vilken utstrÀckning nÀrproducerade koncept kan bidra till lönsamheten i svensk nötköttsproduktion. Jag har i huvudsak anvÀnt mig av tvÄ metoder i arbetet, litteraturgenomgÄng och intervjuundersökning. LitteraturgenomgÄngen syftar till att fÄ allmÀn kunskap om Àmnet, men ocksÄ vilka nÀrproducerade koncept som finns och hur de ser ut. Intervjuundersökningen har genomförts med aktörer i vÀrdekedjan, frÄn butik till producent, för att fÄ en bild av problem och framgÄngfaktorer i nÀrproducerade koncept. Det viktigaste resultatet av arbetet Àr, lite överraskande, att det inte Àr nÀrproducerat som producenterna i första hand marknadsför som det viktigaste mervÀrdet utan jÀmn och hög Àtkvalité.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur sex elever pÄ högstadiet förhÄller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras Äsikter Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fÄtt fram genom att utföra tvÄ kvalitativa gruppintervjuer av lÄgstandardiserad karaktÀr. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn pÄ slöjan. Vi kommer Àven fram till att Äsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevÀrt Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Detta examensarbete Àr ett projekt avsett att ta fram en ny lösning eller vidareutveckla den existerade skÀrmaskinen som anvÀnds av Solmarka bageriet. Projektet har till syfte att förbÀttra funktionen, livslÀngden och prestandan av skÀrmaskinen jÀmfört med hur den Àr idag. Utvecklingsprocessen av skÀrmaskinen har gÄtt frÄn enkla skisser av flera koncept och till val av koncept och utveckling av detta till fullstÀndigt ritningsunderlag. Förslaget som tagits fram kommer att tillfredsstÀlla de krav och önskemÄl som stÀlldes av företaget..

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Uppsatsen unders?ker hur de socioekonomiska variablerna, patientavgifter, inkomstniv?er, arbetsl?shet, samt andelen seniorer och h?gutbildade p?verkar antalet bes?k hos allm?nl?kare p? v?rdcentraler i Sverige. Genom regressionsanalyser av data fr?n myndigheter identifieras samband mellan dessa faktorer och bes?ksfrekvensen. Resultaten belyser viktiga samband med elasticitetkoefficienter som visar hur k?nsligt bes?ksantalet ?r gentemot f?r?ndringar i de socioekonomiska faktorerna.

Byggandet idag gÄr allt mer Ät det industriella hÄllet. MÄnga företag har övergÄtt frÄn platsbyggnation till att anvÀnda sig av mer eller mindre förtillverkade element i sin produktion. Viktiga begrepp inom prefabricering Àr slutna respektive öppna system och ytrespektivevolymelement. I Falun finns företaget Panorera AB som med företagsegna (slutet system) prefabricerade komponenter bygger en- och flerbostadshus. De har Àven utvecklat ett fÀrdigt koncept med standardiserade ytelement som bildar moduler.

Med hÀnvisning till hur fine dining restauranger i Sverige idag lÀggs ned alternativt byter koncept föreföll det relevant att undersöka vilka betydelsefulla faktorer som avgör huruvida ett fine dining koncept blir konkurrenskraftigt. Med hÀnvisning till detta formulerades syftet att identifiera betydelsefulla faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept. Med kvalitativ ansats och ett induktivt förhÄllningssÀtt har vi undersökt detta problem med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Studien har under hela processen utgÄtt frÄn FAMMs fem aspekter, rummet, mötet, produkten, atmosfÀren samt styrsystemet och modellen har anvÀnts för att analysera insamlad empiri samt strukturera resultatet. Studien har pÄvisat flertalet faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept.

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

Under senare Är har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förÀndring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemstÀllning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrÄn teorier om normalisering av lÀttare narkotika genom populÀrkultur och sociala förÀndringar i samhÀllet. Studiens andra problemstÀllning undersöker huruvida kulturell förÀndring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrÄn teorier om den kulturella förÀndring som ökad immigration har fört med sig dÀr etnicitet har en pÄvisad effekt pÄ framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av StockholmsenkÀten 2008 har studiens tvÄ problemstÀllningar besvarats.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

BAKGRUND: Sverige har de senaste decennierna blivit ett multikulturellt samhÀlle. En god kommunikation Àr en viktig aspekt i omvÄrdnaden. Om patienten och sjuksköterska inte kan kommunicera med varandra, leder det till onödigt lidande för patienten och en pÄfrestande situation för sjuksköterskan. De kulturella aspekterna kan pÄverka kommunikationen och vÄrdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Tidigare artiklar visar vikten av att sjuksköterskan har kunskap om andra kulturer.

Fredsoperationer med en upprorsmotverkande karaktÀr stÀller krav pÄ att den militÀra aktören mÄste kunna förstÄ, förklara och förutsÀga komplexa skeenden inom bÄde sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och militÀra dimensioner. För att göra det mÄste aktören kunna inhÀmta och bearbeta kulturell information. Sverige har under lÄng tid bidragit i fredsoperationer internationellt. Trots det finns det inom omrÄdet kulturella underrÀttelser lite forskning publicerad om de svenska förhÄllandena. Syftet med arbetet Àr att bidra med mer kunskap inom omrÄdet samt att skapa förstÄelse för problemomrÄdena inom arbetet med kulturella underrÀttelser.

La?nder och sta?der la?gger allt mer fokus pa? att arbeta med det egna varuma?rket och har da?rmed fa?tt ett mer fo?retagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt anva?nder de sig i allt sto?rre utstra?ckning av evenemang som ett marknadsfo?ringsmedel. Evenemang av olika slag har pa? sa? viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg.