Under 1990-talet mÀrktes en tydlig förÀndring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgÀngliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lÀmpliga för operationer i urbaniserad terrÀng och fordonstjÀnst. Med invasionen av Afghanistan och den dÀrefter följande upprorsbekÀmpningen upplever mÄnga försvarsmakter problem, eftersom striderna sker pÄ antingen vÀldigt korta eller vÀldigt lÄnga avstÄnd. Den ena situationen krÀver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen krÀver ett vapen med lÄng pipa för att kunna uppnÄ verkan mot en fiende som ofta anfaller frÄn avstÄnd pÄ 500 meter eller mer.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka förÀldrars erfarenheter kring sin egen pÄverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gÀllande förÀldrapÄverkan. Vi vill Àven undersöka om det finns andra bakomliggande pÄverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden bestÄende av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansÄg att denna metod var mest lÀmplig för vÄr undersökning dÄ vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville fÄ en djupare förstÄelse och kunskap inom det valda omrÄdet. Urvalet bestod av sju förÀldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.

Utvecklingen frÄn jordbruks- och industrisamhÀllet till det moderna informationssamhÀllet har medfört stora förÀndringar i de sociala systemen vad det gÀller grupprocesser och interpersonell dynamik. Sett ur ett komplexitetsperspektiv kommer de tÀtt kopplade agenterna i de tÀtt kopplade systemen att uppvisa interaktionsmönster, som skiljer sig frÄn tidigare historiska epoker med dynamiska processer unika för tidevarvet. Syftet med detta examensarbete Àr att, via en litteraturstudie, beskriva och problematisera individens förutsÀttningar för identitetsbildning och ontologisk sÀkerhet i komplexa sociala system. Resultaten visar att komplexa sociala system kÀnnetecknas av sjÀlvorganisering, som kan resultera i att komplexa strukturer/egenskaper vÀxer fram pÄ en högre nivÄ. Den semi-autonoma agenten kan Àven konceptualiseras som ett komplext system, i sig, som pÄverkar, och pÄverkas av, de mÄngfaldiga komplexa sociala systemen.

Detta examensarbete gjordes tillsammans med Lööve Trailer AB, ett företag som tillverkattrailers i aluminium sedan 1975. Lööve har byggt sin verksamhet pÄ att ta emotbestÀllningar och skrÀddarsy slÀpvagnar efter kundernas behov, men har sedan en tidfunderat pÄ att bredda sitt varumÀrke och komma ut pÄ marknaden med en egendesignadhÀstslÀpvagn respektive hÀstlastbil.MÄlet med projektet var att pÄ ett designmetodiskt sÀtt arbeta fram ett koncept pÄ enlayout för en hÀstslÀpvagn och en hÀstlastbil. Layouten skulle innefatta hur hÀstarnaskulle stÄ och gÄ pÄ/av transporten samt om det skulle vara luckor, bommar, ramp ellerdörrar som man stÀnger om hÀstarna. Konceptet arbetades med frÄn kÀrnan av produkten,med inredningen, hela vÀgen ut till utsidans design dÀr hÀstens upplevelse ochbeteende var huvudfokus för att nÄ ett bra resultat.För att nÄ det utsatta mÄlet anvÀndes flera metoder som tester, analyser, informationsinsamling,dialoger, samt kreativt arbete. Resultatet blev ett koncept dÀr lösningarna baseradespÄ mÄlgruppens önskemÄl samt pÄ studier av anvÀndartester och hÀstens beteende..

Cranab AB specielliserar sig pÄ att bygga kranar och gripklor till skogsmakiner, denna rapport kommer enbart att handla om hur författaren har gÄtt till vÀga för att hjÀlpa Cranab AB att komma med idéer och koncept för transportrack som ska transportera gripklorna som skÀrs ut och svetsas ihop pÄ cranab 2 och sedan skickas över till cranab 1 för vidare bearbetning, mÄlning och slutligen montering.Just nu sÄ skickas fÀrdiga klor av olika storlekar frÄn cranab 2 till cranab 1 pÄ standard SJ-pallar gjord av trÀ. Syftet med detta arbete Àr dÄ att komma med idéer och koncept pÄ emballage sÄ att man kan skicka dessa gripklor i fÀrdiga set, bestÄende av; innerklo, ytterklo och vagga i ett och samma ?paket?, detta för att bli av med trÀpallarna och effektivisera arbetet, i och med att Cranab vill kunna hantera bestÀllningar som Àr bÄde personliga och flexibla.För att arbeta med problemstÀllningen sÄ har Solid Works tagits till som hjÀlpmedel och Àven samtal med konstruktörerna samt en förstudie pÄ Cranab AB logistic..

Bakgrund: Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning Àr det viktigt attuppmÀrksamma och möta patienten med hÀnsyn till olika aspekter, dÀribland kulturen. Detta innebÀr att höga krav stÀlls pÄ sjuksköterskans förmÄga att utöva transkulturell omvÄrdnad. En viktig aspekt för att uppnÄ god omvÄrdnad Àr en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Om hÀnsyn inte tas till patientens kulturella behov och önskningar kan detta resultera i ett vÄrdlidande för patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vÄrda patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna.

Examensarbetet har genomförts pĂ„ den produktionstekniska avdelningen pĂ„ Volvo Construction Equipment i Hallsberg.Syftet varatt ta fram ett nytt koncept för hyttsvetsproduktionen pĂ„ fabriken;hur produktionsprocessen skulle kunna se ut i framtiden. Man vill göra flödet i linan mer effektivt med avseende pĂ„ kvalitet, flexibilitet samt eliminera tidsslöseri som idag Ă€r ett problem.NĂ€r fabriken pĂ„började sin produktionproducerade man tvĂ„ olika varianter av hyttertill anlĂ€ggningsmaskiner, idag har man ökat produktionen till fyra varianter. I takt med att varianter samt orderingĂ„ng ökat har man byggt pĂ„ befintlig produktionslina istĂ€llet för att utveckla en ny, anpassadlinafördet nya lĂ€get. Resultatet har blivit att maxkapaciteten Ă€r nĂ„dd och linan klarar inte att hantera en planerad produktionsökning.En grundlig analys av hyttsvetsprocessen, innehĂ„llande intervjuer med bland andra platschef, teknisk chef och flera tekniker genfördes för att fĂ„ förstĂ„else för processen. Övrig information sĂ„som effektivitetsmĂ€tningar pĂ„ utrustning, vĂ€rdeflödesanalyser och avvikelserapportering har funnits tillgĂ€ngligt och legat till grund för arbetet.

Enligt IFLA:s mÄngkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att frÀmja kulturell mÄngfald. Samtidigt pÄvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlÀngd arm i den sÄ kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som prÀglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger SÀljö i LÀrande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och LÀrande och kulturella redskap: om lÀrprocesser och det kollektiva minnet.

Syftet med förstudien var att undersöka vilka parametrar som kommer ha inflytande pÄ en regulator i ett nytt koncept för prognosstyrning av byggnaders vÀrmesystem, och om möjligt Àven undersöka hur mycket inflytande de har. PÄverkande parametrar Àr t ex utetemperatur, sol, vind, nederbörd och internvÀrme i samverkan med byggnaders huströghet, dvs. vÀrmelagringsförmÄga. MÄlet var att ta fram dels en specifikation, som beskrev olika driftfall, och dels ett designförslag pÄ en möjlig webbaserad sida i ett av företaget Regins HMI-system (anvÀndarverktyg). AnvÀndargrÀnssnittet till designförslaget skulle vara enkelt och tydligt att förstÄ, samt ha en tydlig koppling till energibesparing.Förstudien ?Innovativt koncept för prognosstyrning av byggnaders vÀrmesystem? skulle ligga till grund för en utveckling av företaget AB ReginŽs produktsortiment ? resultatet av specifikationen och designförslaget kommer senare implementeras i en fungerande produkt, som skall innehÄlla bÄde prognosstyrning och val av komfort.Prognosstyrning har funnits sedan 1980-talet och det som ursprungligen skulle uppnÄs med detta var ett jÀmnare inomhusklimat.

Det finns ett behov av personer som klarar av att generera en mÀngd frÀscha, slitstarka och kreativa idéer under press. Denna undersökning omfattar hur mÄngsidiga Art directors kan arbeta för att framstÀlla och producera material som hÄller hög standard. Fyra Art directors har intervjuats och givit sin Äsikt i Àmnet. UtifrÄn resultaten av intervjuerna och en mÀngd kreativa tekniker har vi utfört en grundlÀggande idéprocess. Resultatet av denna process Àr en konstutstÀllning dÀr vi har skapat ett koncept med fokus pÄ miljö och framtid.

Att shoppa har blivit en utav vÄra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta pÄ ett slumpmÀssigt sÀtt. FrÄgan Àr hur mycket slump det faktiskt Àr hur miljöerna fÄr konsumeter att mÄ och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön pÄverkar till bÄde aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rÀtt kÀnslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt ÄtervÀnda till den.TjÀnstemiljö Àr ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda kÀnslor genom att avbilda en annan verklighet.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhÄller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förvÀntningar pÄ skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har lÀroplanens tvÄ inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andrasprÄk för Är 1-6 fokuserats. UtifrÄn poststrukturella grundantaganden om sprÄkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att fÄ syn pÄ undersökningsobjektets förhÄllande till en sÄdan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjÀlp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp pÄ poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen pÄ hur begreppet kultur framförallt anvÀnds i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mÄngfald anvÀnds som problemframstÀllning i de undersökta texterna.

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhÀlle. För mÄnga företag har detta inneburit att verksamheten fÄtt en alltmer internationell karaktÀr. Internationaliseringen krÀver nya kontakter och företagen stÀlls inför nya utmaningar dÄ de möter mÀnniskor med olika kulturell bakgrund.Med denna bakgrund vÀcktes intresset för vÄrt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktÀr vid utlÀndska affÀrsförbindelser. En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, dÀr respondenten pÄ respektive företag har en framtrÀdande roll vid internationella samarbeten.

Globalt sett har den rapporterade förekomsten av typ 2-diabetes ökat frÄn 150 miljoner drabbade mÀnniskor 1980 till nÀstan 350 miljoner idag. Typ 2-diabetes Àr ett vÀxande globalt hÀlsoproblem vars förekomst associeras med ökningen av fetma över hela vÀrlden och att mÀnniskor idag lever ett mer inaktivt liv. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att ur ett mÄngkulturellt perspektiv beskriva patientens upplevelse av att leva med diabetes och att fÄ vÄrd samt beskriva sjuksköterskans kompetens. Litteraturöversikten Àr baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar varav sju kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet visade att sprÄkbarriÀrer upplevs som ett hinder för personcentrerad vÄrd av bÄde sjukvÄrdspersonal och patienter.

Modernismens storhetstankar om mÀnsklighetens obegrÀnsade kapacitet har gjort den postmoderna mÀnniskan smÀrtsamt medveten om mÀnsklighetens begrÀnsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terrÀng. Valet av semester anses pÄverka bÄde resenÀren och vÀrddestinationen. I denna undersökning söks en förstÄelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontÀrresans arrangemang och volontÀrresenÀrers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenÀren samt moraliskt resande och hÄllbar turismutveckling kopplas till empiri grundad pÄ djupintervjuer med volontÀrresenÀrer samt representanter frÄn tvÄ olika volontÀrresearrangörer.