Idén till denna uppsats kom ifrÄn den svenska dokumentÀren Det svenska sveket som sÀndes pÄ SVT den trettonde maj 2007. DokumentÀren behandlade den svenska synen pÄ barnuppfostran ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsÀttas för vÄld i hemmet, samtidigt som samhÀllet idag inte riktar nÄgra specifika ÄtgÀrder mot denna utsatta grupp.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser pÄ vÄld som en kulturell faktor. De frÄgestÀllningar som vi frÀmst har arbetat efter Àr: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende pÄ uppfostring, barnsyn och förÀldraskap? Vilka konsekvenser innebÀr det för barn att vÀxa upp med aga, enligt vÄra intervjupersoner och forskning?Undersökningen Àr kvalitativ i sin form och baseras pÄ fem intervjuer med professionsföretrÀdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

   Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare i Ärskurs 1 till 6 arbetar med sprÄkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andrasprÄk. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andrasprÄk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har fÀrre. Skolorna kommer Àven att jÀmföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk Àr större bland lÀrarna pÄ den mÄngkulturella skolan.

Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. VĂ„rdkontexten blir allt mer mĂ„ngkulturell och sjuksköterskan Ă€r skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vĂ„rda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av Ă„tta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt tillĂ€mpades vid analysprocessen.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att mÄnga samhÀllen idag Àr mÄngkulturella. Detta stÀller högre krav pÄ sjuksköterskor dÄ de mÄste kunna bemöta de mÄnga och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvÄrdnadsteori Àr en förutsÀttning för att kunna tillfredstÀlla de patienter som sjuksköterskor möter inom hÀlso- och sjukvÄrdenSyfteSyftet med studien Àr att utifrÄn sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen nÀr patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. InnehÄllet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vÄrdrelation Àr sprÄkbarriÀrer samt kommunikationsproblematik.

Introduktion: Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle och invandringen frÄnutomeuropiska lÀnder har ökat de senaste decennierna. Fler kvinnor med annan kulturellbakgrund genomgÄr en graviditet och förlossning i Sverige Àn tidigare. Detta innebÀr attbarnmorskor möter kvinnor med annan uppfattning av graviditet och förlossning inommödravÄrden. MödravÄrden fyller en viktig funktion för kvinnor i det förebyggandetarbetet under graviditeten. MÄnga studier inom omrÄdet fokuserar frÀmst pÄ kvinnormed annan kulturell bakgrund och deras upplevelser inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Den hÀr undersökningen handlar om attityder till modersmÄlsundervisning bland elever i Ärskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med 28 barn med utlÀndsk bakgrund som deltar i modersmÄlsundervisning. Syftet Àr att ta reda pÄ elevernas attityder till modersmÄlsundervisningen. Vad anser de att de lÀr sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmÄlslÀraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det Àr att ha ett extra Àmne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmÄlsundervisningen? Tidigare undersökningar av attityder till modersmÄlsundervisning som jag tar upp Àr en studie byggd pÄ intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och tvÄ undersökningar frÄn Skolverket (2002:228). Min undersökning visar pÄ starka positiva attityder till modersmÄlsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftsprÄket, för deras kulturella identitet och för modersmÄlslÀrarens roll..

 Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka och försöka förstÄ vilka kulturmöten som Àr synliga pÄ en mellansvensk gymnasieskola, hur personalen upplever dem och hur de handskas med de problematiska kulturmöten som uppstÄr. I studien, som Àr en kvalitativ empirisk studie, har jag intervjuat sex olika personer ur personalen pÄ en mellansvensk gymnasieskola.Resultatet visar att de kulturmöten och krockar som var mest förekommande, inte Àr de mellan mÀnniskor med olika etiskt ursprung. Det visade sig att det fanns mÄnga andra slags kulturmöten. De kultyryttringar som hÀr nÀmndes var till exempel musikkultur, klÀdkultur, matkultur, ungdomskultur för att nÀmna nÄgra.Slutsatsen av studien visar att de intervjuade personerna Àr positiva till kulturell mÄngfald och de upplever inte ?krockar? som nÄgot stort problem.

Syftet med studien var att beskriva hur personer med diabetes upplevde sin sjukdom utifrÄn kultur och hur sjuksköterskan kunde bemöta dessa olika personer. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 10 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visade att det fanns kulturella skillnader i upplevelsen av sjukdomen som i stort baserades pÄ religion och tro. Det har Àven visat sig att det fanns obalans i mötet mellan personen och sjuksköterskan. För att balansera mötet behövde sjuksköterskan bland annat ta sig tid att lÀra kÀnna personen.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad vÀrld, vilket bidragit till ett mÄngkulturellt samhÀlle. Dagens organisationer stÄr i och med detta inför utmaningen att anpassa sig. Utmaningen med mÄngfald Àr, att trots skillnader, lyckas samarbeta. Genom samspel och god kommunikation formas mÀnniskan in i den sociala miljön pÄ arbetsplatsen. Denna studie undersöker medarbetarnas attityder till och upplevelse av sin organisations kulturella mÄngfaldsarbete.

Ibland Ă„terger barn, exempelvis i förhörssituationer, otĂ€cka berĂ€ttelser om hĂ€ndelser som de hĂ€vdar att de upplevt, fast sĂ„ inte Ă€r fallet. Möjligen anpassar barnen sig till den situation som den vuxna anger, vilket kan medföra att kriterierna för hĂ„gkomsten förĂ€ndras. Syftet med denna studie var att se om aktiveringen av en kulturell stereotyp, lĂ„tsaskompisar, skulle pĂ„verka barns rapportering om lĂ„tsaskompisar i jĂ€mförelse med de som inte fick nĂ„gon aktivering. Även antalet detaljer och ord i utsagorna studerades. Trettiosju stycken 6-Ă„ringar pĂ„ en förskola uppdelade i tvĂ„ grupper deltog i studien.

Denna studie undersökte vad 17 förÀldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckensprÄks- utbildning för förÀldrar) ansÄg vara viktigt/motiverande för att delta i teckensprÄksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen Àr aktionsforskning och undersökningens design Àr en mixad metodstudie dÀr mÀtinstrumenten Àr enkÀt, intervju med hjÀlp av intervjuguide och utvÀrderingsblankett. Samtliga förÀldrar som deltog hade en annan sprÄklig och kulturell bakgrund Àn svensk och var anmÀlda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i VÀstra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckensprÄksutbildning för förÀldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt sÀte i Göteborg.Resultatet visar att det finns sex olika omrÄden som bedöms som viktiga av förÀldrarna för att delta i teckensprÄksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmÀnna aspekter. Viktigast Àr att fÄ teckensprÄkundervisning som Àr anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivÄ, att fÄ ta del av samhÀllsinformation som gÀller personer i behov av teckensprÄk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att fÄ diskutera hur man bör göra med modersmÄlet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras ocksÄ om kursplanerna för den reguljÀra och den alternativa TUFF-utbildningen, i nÄgot avseende avspeglar de aspekter som förÀldrarna anser Àr viktiga..

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Sverige har gÄtt frÄn ett monokulturellt samhÀlle till ett mÄngkulturellt samhÀlle. En allt större del av Sveriges befolkning bestÄr av mÀnniskor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en Äldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund stÀllt nytt krav pÄ svensk hÀlso- och sjukvÄrd. Detta innebÀr att sjuksköterskor kommer att trÀffa mÀnniskor frÄn olika kulturer och med olika vÄrd behov. Med detta i beaktande Àr det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvÄrdnad och kulturkompetens i mötet med patienten.

Den hÀr vetenskapliga essÀns syfte Àr att belysa svÄrigheterna i att hantera en mÄngkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. EssÀn bygger pÄ tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika vÀrde. Jag vill ocksÄ visa pÄ hur lÀroplanen förhÄller sig till kulturell identitet och allas lika vÀrde. EssÀn speglar egna erfarenheter som anvÀnds i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mÄngkulturella skola möter flera hinder.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn en receptionsanalys av HÀrskarringens bilder av mÀn diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhÀllet och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört tvÄ gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta kÀllmaterial analyserades med hjÀlp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis Àr sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade Àven medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet.