AbstractMany opinions are divided on what religious freedom should protect and the area is unexploredin preschool. Is it the parents, the child or preschool teacher right? The aim of the studywas to investigate Maria klasson Sundin´s concept and theoretical models of religious freedomfor children through three Swedish preschool settings and also how three teachers interpretsand expresses children's freedom of religion. Through a qualitative interview study theaim was to investigate how the concepts of religion, autonomy and freedom is interpreted andexpressed by the teachers so a picture through this three concepts can categorise the teachersin a model; freedom of thought, tradition and life interpretation model so a broader picturecan be made to understand how the children's freedom of religion is expressed in the preschoolsetting and how the teachers work. The Result showed through the analysis that themodels fail to categorise the teachers in any theoretical model but on the other hand the understandingof preschool teacher?s expression and interpretation of the concept of religion,autonomy and freedom showed both diversity and lack of knowledge on the subject mattersreligious freedom which fall within the child rights issues.

Trots de diskussioner angående religionens roll som förts mellan ateister och teister på senare år verkar det finnas få statistiska undersökningar på religionens roll som sänkare av stress och höjare av psykologiskt välbefinnande. Denna uppsats bidrar till den forskning på området som finns. Undersökningen utfördes genom att ett antal hypoteser med grund i en amerikansk undersökning från 2001 samt Maslows behovsteorier ställdes upp och testades genom Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient för att hitta samband mellan religiöst deltagande, stress och psykologiskt välbefinnande. Resultaten blev följande: Religion verkar huvudsakligen sänka stress och höja psykologiskt välbefinnande genom att besvara djupa existentiella frågor, medan exempelvis socialt stöd och hälsosamt leverne verkar vara sekundärt. Resultaten från uppsatsen har även visst stöd från den amerikanska undersökningen.

Denna uppsats undersöker aristokratiska kvinnors roller i den fornordiska kulturen i syfte att se om dessa roller kan förklara varför dessa kvinnor engagerade sig i kristnandeprocessen. Undersökningens resultat indikerar att kvinnornas uppgift var att vara en freothuwebbe, en vävare av fred mellan kungar och krigare och gudar och människor och att de också fortsatte med denna uppgift under och efter religionsskiftet, men vävde då istället fred mellan prästerna och kungen, mellan de framväxande staterna och den begynnande kyrkliga organisationen. .

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien är genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nätundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i många anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, då namnet stundtals associeras med frukostflingor. Gällande kultur visar det sig att K special är en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. Både tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn på livet och människors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.

Unga muslimer i Sverige kan via Internet möta muslimsk kultur och genom mediet känna gemenskap med andra muslimer. Att förena två kulturer är inte alltid enkelt och här kan svenska islamiska webbsidor vara till hjälp. I studien undersöks fem sådana webbplatser utifrån innehåll och utseende genom observationer och textanalyser. Innehållet på sidorna skildrar hur det kan vara för en muslim att växa upp i Sverige, men interaktiviteten och möjligheten till att träffa likasinnade som är karaktäristiskt för Internet som medium saknas. Studien visar att webbplatserna främst tillhandahåller information om islam på olika sätt men att interaktivitet inte främjas..

Monster fyller en väldigt viktig roll i dagens skräckfilm och skräckspel där en av deras största uppgifter är att vara skrämmande. Denna uppsats är en studie som fokuserar på hur man designar skrämmande monster inom spel och film. Vi har, med hjälp av teoretiska tolkningar, tagit reda på faktorer som kan påverka vad människor ser som monster samt hur man kan göra monstret skrämmande på en kognitiv nivå. Exempel på sådana här faktorer är kultur, etnicitet, religion. Även sexism och rasism har en betydelse i detta samband.

Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna.

This paper examines how Hinduism and Buddhism are portrayed in three textbooks for an upper secondary school course in religion and is limited to a selection of books published in 2009. Based on a qualitative content analysis, the paper examines the extent to which there is an intentional division, that is to say a line between ?them and us? in the ways in which the religions are described, and to what extent the description of these religions in the textbooks are Eurocentric. The study focuses on whether or not there is a ?them and us? perspective in the different books and if so, the ways in which this approach is evident.The result of this study shows that traces of a ?them and us? perspective can be found in all three books.

Förskolor ska ha en likabehandlingsplan från och med april 2006. För att ingen ska behöva känna sig kränkt eller diskriminerad på förskolan ska likabehandlingsplanen också innehålla en åtgärdsplan.  Examensarbetets syfte var att ta reda på om likabehandlingsplaner på förskolor synliggörs i verksamheten.  Det var den huvudsakliga frågeställningen i arbetet. Tre förskollärare har intervjuats och två enheters likabehandlingsplaner har jämförts och observationer på förskolorna har gjorts. Examensarbetets resultat visar att det inte är lätt att följa en likabehandlingsplan där alla ska bli lika bemötta.

Det har funnits en speciell mytisk bild av den fornskandinaviska mytologin sedan romantikens fantasifulla epok. Det ges ofta en bild som beskriver gudar och människors samspel på ett lekfullt sätt. Schamanismen har med sin annorlunda världsbild stått för något exotiskt men samtidigt skrämmande. I uppsatsen ges en beskrivning av fornskandinavisk sejd och samisk schamanism och en jämförelse mellan dessas likheter och skillnader. Genom att söka svar i både den poetiska och prosaiska Eddan, samt Heimskringla söker författaren komponenter för att beskriva det magiska fenomenet sejd.

Uppsatsens undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i italienska. Syftet med uppsatsen är att dokumentera och analysera hur lärare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jämföra hur lärarna ser på sambandet mellan språk och kultur i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna är bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner på kulturbegrepp inom språkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarläggs att styrdokumenten lämnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lärarna känner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.

Kultur har en central roll i utbildningen i moderna språk och de läroböcker som används i språkundervisningen bidrar avsevärt till att forma elevens bilder av målspråkskulturen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den syn på kultur som förmedlas i tre olika läroböcker i franska respektive spanska. En innehållsmässig analys av de sex läroböckerna genomförs, där fördelningen av Tornbergs tre kulturperspektiv studeras. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att Ett fullbordat faktum är det kulturperspektiv som präglar de sex läroböckerna. Hälften av samtliga nedslag som gjorts i läroböckerna återfinns i detta perspektiv. Resterande hälften fördelas mellan En kompetens för framtiden (30 %) och Ett möte i öppet landskap (20 %)..

Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvård av diabetes typ II påverkas av språksvårigheter kultur och kön. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som drabbar vuxna människor. Idag sjunker debuten i allt lägre åldrar.

Mitt examensarbete har varit inriktat på elevinflytandet, och då i synnerhet på elevinflytande inom ämnet religion och livsfrågor. Arbetets syfte har varit att undersöka på vilket sätt elevinflytandet styr val av metod och det didaktiska urvalet i religionsundervisning och lärande i religion och livsfrågor. Om eleverna ansåg att de hade ett sådant inflytande som gav dem möjlighet att påverka och om de upplevde att deras åsikter respekterades i livsfrågediskussioner. Jag har studerat litteratur om elevinflytande och om religions- och livsfrågeundervisning, och dessutom de aktuella styrdokumenten. Som informationshämtande metod har jag använt mig av kvalitativ intervju av åtta elever i årskurs nio i en skola belägen i en småstad i Norrbotten.

Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam ? de tre abrahamitiska religionerna ? i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012.För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan.Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom.