This is a qualitative research paper, which aims to examine how religion classes are conducted in inner-city and suburban schools. Interviews have been performed with two religion teachers, one at Grindtorp School in Alby and one at the English Gymnasium in Södermalm. There have been performed interviews with eight students, four from each school. The students have a different age, sex and religious beliefs. With these interviews we can get a better understanding how the students of today?s school think about the religious education.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna.

Detta arbete behandlar hur några av ateismens främsta företrädare, Richard Dawkins och Christopher Hitchens, valt att angripa religion och religionens påverkan på politik, utbildning, vetenskap och den individuella människan. Deras angrepp bemöts av kristna apologeter, I detta fall Alister McGrath och Dinesh D'Souza. För att finna svaren på våra frågeställningar så har vi genomfört ett litteraturstudium av ateistisk litteratur samt av apologeternas svar på densamma. Vi har använt oss av den hermeneutiska forskningsmetoden, i vilken vi med hjälp av vår förförståelse har tolkat de olika sidornas ståndpunkter. Resultatet visar att när det gäller ateisterna, så anser dessa att religion är en icke bevisad, icke vetenskaplig och vidskeplig kvarleva från ett äldre system som möjligen hade sin plats som förklaringsmodell för bronsålderns människor, men att religion inte borde ha någon plats i dagens logiska och vetenskapligt grundade samhälle De ser religionen som en motsats till vetenskap.

AbstractMy feature career as a teacher, for the early years of compulsory school, makes it interesting to finding out of how teaching religion can be donned. I am interested in what methods can be used for teaching religion That?s why my purpose aims to find out how five different teachers, of the early ages, works and what methods they use while teaching religion. My issue for this composition is: what methods, or to a point - methods supported by different teaching models, can be used for studying religion in compulsory school? Empirical and specialized literature points in the direction fore methods like storytelling, load reading, drama, group works, independent searching of information, working books and so on.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för människor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhället har blivit mångkulturellt har även den andliga och religiösa mångfalden ökat. Inom hälso- och sjukvård har man under de senaste åren diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

Titel: Press på kulturen eller kultur i pressen? ? En kartläggning av kulturen och kulturpolitiken i artiklar berörande Västra Götalandsregionen i regionens dagspress.Författare: Erik Karlsson, Jenny Svensson & Malin SvenssonUppdragsgivare: Kultursekretariatet i Västra GötalandsregionenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Sidantal: 41 inklusive bilagorHandledare: Britt BörjessonSyfte: Studiens syfte är att kartlägga dagspressbilden av kultur och kulturpolitik i artiklar berörande Västra Götalandsregionen.Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: Artiklar om kultur och kulturpolitik från tio regionala/lokala dagstidningar.Huvudresultat: Resultatet av denna undersökning visar att rapporteringen av kultur och kulturpolitik i regionens dagspress är relativt stort, hela 10 % av all rapportering om Västra Götalandsregionen berör ämnet kultur. Innehållet i de artiklar som fokuserar på kulturpolitik utgörs till största del av negativt skrivna händelser. Det går att utläsa att de artiklar som är insändare samt debattartiklar är skrivna av politiker eller andra högt uppsatta personer. Genom att fastställa 3 stereotyper har man kunnat slå fast vilka olika typer av kulturpolitiska artiklar det finns..

Syftet med denna rapport är att utreda hur kultur värdesätts i samhället. Tanken är att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskådlig modell. Rapporten fokuserar på de kulturverksamheter som är mål för den svenska kulturpolitiken, nämligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger särskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien.När det gäller att värdera kultur finns två dominerande synsätt genom historien. Med ett ?kulturkonservativt? synsätt uttalar man sig om vad som är bra och värdefull kultur i allmängiltig bemärkelse.

I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom SFIundervisning. Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande: ? Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur? ? Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur? De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur består av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda av författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras.

Religion på Internet är en undersökning som behandlar frågor om hur Internetanvändare argumenterar kring skapelsemyter på diskussionsforum på Internet. Vidare argumenteras det för en identitetsskapande aspekt av Internet ? kan sökare, med hjälp av diskussionsforum på Internet, skapa sig en identitet? I ett sekulariserat samhälle utgår man ofta från att religionen förlorar sin betydelse, men det är viktigt att skilja mellan sekulariseringen på organisationsnivå och på individnivå. På individnivå är religionen fortfarande viktig, vilket framgår av de forum som används i den här undersökningen samt i den litteraturstudie som är en del av uppsatsen. Många, framför allt unga, Internetanvändare använder diskussionsforum för att ge uttryck för sina funderingar och med den o-begränsning som Internet innebär kan användarna lätt hitta svar och kommentarer som både kan stärka och bryta ner den egna identiteten. När det gäller religion på Internet är det viktigt att skilja mellan Internet-religion och religion på Internet.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts på ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprätthålla och föra vidare organisationskulturen. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur större händelser har påverkat bolagets kultur. I undersökningen använde vi oss av en kvalitativ metod. En sådan metod lämpar sig bäst då studerande av organisationskultur innebär tolkningar av människors tankar, handlingar och beteenden.   Det råder delade meningar i frågan om ledningen kan styra organisationskultur.

The purpose of this study in the psychology of religion is to explore the process of an individual?s shift in orienting system, from a religious to an atheistic. The materials used are autobiographical accounts obtained from two books. One that has been used as a primary source and one as a secondary. By using Rambo?s process oriented theory of religious conversion relevant themes and categories were chosen and later subjected to further analysis using Pargament?s theory of religion and coping.

Syftet med denna uppsats var att ifrågasätta den ofta antagna åsikten att en dialog mellan olika religionstraditioner kan skapa enhet, samstämmighet och en stadig grund för att lösa sociala problem, såsom diskriminering, fördomar, segregering och motsättningar. Nordirland valdes som fallstudie på grund av att religionen där förespråkas ha en betydande roll i historien, och för att en konstruktiv dialog mellan katoliker och protestanter ses som en möjlig åtgärd i syftet att lösa problemen i samhället.Slutsatsen är att religionen kan ha en värdefull roll i lösningen av konflikter och överkommandet av negativa stereotyper, fördomar och diskriminering. Det är dock problematiskt att godta denna funktion som den ultimata lösningen på konflikter och problem, och man bör inkludera andra faktorer som samverkar med religionen. Även maktrelationer inom den religiösa kontexten samt en utbredd segregering i samhället kan utgöra hinder för en interreligiös dialog. Med utgångspunkt i uppsatsens resultat kan man således ifrågasätta religionens roll som en del av lösningen på problemen i dagens Nordirland, där en alternativ lösning istället kan vara ett undvikande av den starka fokuseringen på religion och istället en uppmärksamhet på den nordirländska identiteten, som sällan förespråkats i historien..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och om olika typer av religion, etnicitet, funktionsnedsättning och sexualitet framställs och förekommer i tre läroböcker i spanska för högstadiet samt undersöka könsfördelningen. Detta för att ta reda på hur läroböckerna kunde kopplas till den del av läroplanen som handlar om att skapa förståelse för andra människor och att ingen ska diskrimineras på grund av ovanstående grunder. Uppsatsen utgick från ett intersektionellt perspektiv och metoden var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att funktionsnedsättning, religion, etniska minoriteter och personer som inte är heterosexuella är ovanliga i dessa läroböcker. Det visade sig också att män till viss del är överrepresenterade, främst vad gäller kända personer.

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers inställning och värderingar till religionsundervisning, livsåskådning och religion. Studiedeltagarna bestod utav två klasser på en gymnasieskola i mellersta Sverige, där båda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkätstudie som samlades in och analyserades. Resultatet visade att elever på en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade även att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osäkra på Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde på ett liv efter detta, så kallad reinkarnation.

Det sublima är en överväldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och får det att framstå som försvinnande litet. Det beskrivs som en känsla mellan lust och skräck.Exempel på fenomen som ofta fått symbolisera det sublima är hotfulla berg och tornande åskmoln.Begreppet har genom historien främst blivit aktuellt i tider av stor förändring, samhällelig och religiös omstörtning; tider då människor söker trygghet i en upplevelse av något större än jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet härstammar från antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, då det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet påkonstnärer som förknippas med begreppet är Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en föreläsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skräck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om något liknande och blev helt tagen: de här upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om två saker: dels ett begrepp för att beskriva något annat än fulhet och skönhet i konst.