The aim of this master?s thesis is to study the discourses on culture as developed by EU Commission. The method applied is a discoursebased historical analysis, where analysis of arguments and metaphors are functional to the enlightening of the construction of discourses within EU cultural policy. EU official documents constitute the empirical material studied. The theoretical framework of the thesis draws upon cultural public sphere theory as well instrumentalist cultural policy research.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad musiklÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är har för förhÄllningssÀtt till musikÀmnets egenvÀrde. Detta utreds genom tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ syftet till att musik anvÀnds i skolan samt hur musikÀmnets egenvÀrde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som anvÀnds för att undersöka detta Àr hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklÀrare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglÀdje och kreativitet, att ge eleverna avbrott frÄn teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lÀrande. Musikundervisning bedrivs Àven i syfte att vara kultur- och traditionsbÀrande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande.

Mini-Maria Nordost Àr en av fyra öppenvÄrdsmottagningar i Göteborg för unga som har bekymmer med alkohol och eller droger. Verksamheten vÀnder sig till ungdomar upp till 21 Är och Àven till deras anhöriga. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur förÀldrar upplever mötet med mottagningen och samtal som metod. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr sex mammor har intervjuats, fyra med utlÀndsk bakgrund och tvÄ med svensk bakgrund. FrÄgestÀllningarna handlar om i vilken mÄn man upplever samtal som metod som meningsfull och hur erfarenhet av att vÀxa upp i en annan familjekultur Àn den svenska pÄverkar hur man hanterar bekymmer med tonÄrsbarns drogmissbruk.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa djupare förstÄelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte Àr att ge en teoretisk grund för vÄr magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen pÄ ett finsk-svenskt företag med utgÄngspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgÄtt frÄn tvÀrkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjÀlp av fem dimensioner gÄr att skilja nationella kulturer Ät. Vi har likasÄ anvÀnt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Abstract Denna studie handlar om att lyfta fram elevers intresse och uppfattning inom skönlitteratur. Studien syftar pÄ att ta fram vad det Àr som gör lÀsningen intressant. Hur pojkar och flickor uppfattar litteraturen och vilka böcker de föredrar samt hur klassförestÄndaren och bibliotekarien motiverar eleverna till att lÀsa. Samtliga av flickorna och pojkarna har fyllt i en enkÀt om lÀsintresse och hur mycket tid som lÀggs pÄ fritidslÀsningen. Flickorna och pojkarna har intervjuats liksom klassförestÄndaren och bibliotekarien.

Introduktion: Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle och invandringen frÄnutomeuropiska lÀnder har ökat de senaste decennierna. Fler kvinnor med annan kulturellbakgrund genomgÄr en graviditet och förlossning i Sverige Àn tidigare. Detta innebÀr attbarnmorskor möter kvinnor med annan uppfattning av graviditet och förlossning inommödravÄrden. MödravÄrden fyller en viktig funktion för kvinnor i det förebyggandetarbetet under graviditeten. MÄnga studier inom omrÄdet fokuserar frÀmst pÄ kvinnormed annan kulturell bakgrund och deras upplevelser inom hÀlso- och sjukvÄrden.

En undersökning av hur gymnasielÀrare i fysik anvÀnder metoder som inkluderar informations- och kommunikationsteknik i sin fysikundervisning gjordes. Studien baserades pÄ intervjuer samt enkÀtsvar av sex lÀrare frÄn olika gymnasieskolor inom VÀsternorrlands lÀn. Intervjuerna analyserades i en jakt pÄ övergripande mönster och enkÀtsvaren sammanstÀlldes för att ge kompletterande kvantitativt stöd till intervjuerna. Slutsatserna visar att ingen av de hÀr lÀrarna arbetar med metoden RealTime Physics, men att de till stor grad anvÀnder liknande metoder pÄ liknande sÀtt men Àven att det ?nns en spridning inom gruppen nÀr det gÀller hur de anvÀnder den hÀr metodtypen.Undersökningen visar Àven att den hÀr lÀrargruppen har en positiv syn pÄ den hÀr typen av metoder Àven om de identi?erat behov av mer teknisk utrustning, kompetens och tid för att arbeta pÄ det hÀr sÀttet..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ fram orsaker till varför samverkan mellan Àmnena idrott och fysik inte försiggÄr i större utstrÀckning Àn det gör idag och vilka möjligheter lÀrarna sjÀlva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda pÄ detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lÀrare i fysik och 8 lÀrare i idrott och hÀlsa. Resultaten av dessa intervjuer Àr att lÀrarna vill arbeta Àmnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker Àr organisatorisk tid och att man Àr osÀker i relationen till den lÀrare man i sÄ fall skall samarbeta med. LÀrarnas förslag pÄ lösningar Àr att dels fÄ större möjligheter att mötas, bÄde spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gÀllande att tydligare styra verksamheten.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik stÄr i fokus för denna uppsats. En utgÄngspunkt Àr att den politik som styr skolan Àven har inverkan pÄ, och Àr en produkt av, de diskurser som rÄder i samhÀllet nÀr det gÀller dessa frÄgor. Min undersökning Àr baserad pÄ situationen i Guatemala. DÀr finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvÄsprÄkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag hÀr genomför. Uppsatsen innehÄller Àven en jÀmförelse med lÀrares tankar kring detta pÄ plats i Guatemala, baserat pÄ vistelse och materialinsamling dÀr.

SyfteSyftet med uppsatsen Ă€r att förklara hur man inom kultursektorn i praktiken ser pĂ„ kopplingen kultur och ekonomisk tillvĂ€xt. Min avsikt Ă€r att studera och analysera bĂ„de attityder och faktiskt beteende för att se var en eventuell utvecklingspotential finns.MetodUndersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats och empiriinsamlingen har skett genom ostrukturerade intervjuer. En litteraturgenomgĂ„ng av befintlig teori inom Ă€mnet har gjorts för att skapa en referensram för analysen av det empiriska materialet.TeoriDen teori som har studerats behandlar frĂ€mst omrĂ„det kultur, kulturpolitik och kulturens roll(er) i regional utveckling. Även platsmarknadsföring och Cultural Planning beskrivs i teorikapitlet.EmpiriDet empiriska materialet baseras pĂ„ intervjuer med sex personer som pĂ„ olika sĂ€tt besitter kunskaper inom kulturomrĂ„det eller platsmarknadsföring.Analys och slutsatserDe nya roller som kulturen tilldelas i teorin kan vara svĂ„ra att omsĂ€tta till praktik i och med den uppdelning som fortfarande finns mellan kultursektorn, nĂ€ringsliv och politiker. För att kunna utvecklas i framtiden tror jag att vĂ€rldarna mĂ„ste nĂ€rma sig varandra och utveckla en gemensam begreppsapparat.

Men?s magazines is a form of media that has been present and popular among men for decades and even centuries. In the beginning of 1990 the popularity for men?s magazines boosted as the new ideal man was presented. The new lad represented a new masculinity that was more honest about its ideals and point of views.

Den hÀr rapporten belyser hÀstsport och integration utifrÄn projektet, Stallet ? En mötesplats. Studien lyfter fram de möjligheter samt begrÀnsningar som upplevs finnas för ökad integration inom hÀstsport. Deltagande barn och ungdomar i projektet, projektledare, idrottsrörelsen och kultur och fritid har fÄtt delge sin syn pÄ det hela. Studien Àr en kvalitativ intervjuforskning som till viss del kan ses som en utvÀrderingsstudie, 13 intervjuer har utförts, 10 av dessa Àr med ungdomar med svensk respektive utlÀndsk bakgrund, resterande Àr med projektledare, utvecklingskonsulent pÄ SmÄlandsidrotten samt Kalmar kommuns kultur och fritidnÀmnds ordförande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke vÀljer jag att rikta in mig pÄ gymnasieungdomar. LÀrare behöver bli bÀttre pÄ att anvÀnda vardagsbilder i undervisningen och inhÀmta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlÀrare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser pÄ bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det Àr detta intresse som ligger till grund för uppsatsen.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa djupare förstÄelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte Àr att ge en teoretisk grund för vÄr magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen pÄ ett finsk-svenskt företag med utgÄngspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgÄtt frÄn tvÀrkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjÀlp av fem dimensioner gÄr att skilja nationella kulturer Ät. Vi har likasÄ anvÀnt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

This Bachelor?s thesis focuses on those terms that, from a Swedish perspective, have to be fulfilled to entitle deduction for definitive losses in a cross-border merger situation. The thesis analyses one of the ten rulings from the Swedish Supreme Administrative Court which were published in 2009.The ruling is analysed in the light of the Treaty on the Functioning of the European Union, the merger directive and the Court of Justice rulings in Marks & Spencer and Lidl. The purpose is to examine if the Swedish rules concerning cross-border mergers is compatible with the EU-law. The Swedish rules concerning mergers are found in chapter 37 in the Swedish income tax act.