I denna studie har författarna utifrÄn intervjuer och enkÀter försökt se samband mellan kulturell mÄngfald och undervisning. PÄverkar den kulturella mÄngfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lÀrare?Tre lÀrare pÄ tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat pÄ en del frÄgor och delat med sig av sina erfarenheter.Interkulturell pedagogik Àr en metod som tar stor del i denna uppsats dÄ författarna undersöker om interkulturell pedagogik Àr en lÀmplig metod för att bemöta kulturell mÄngfald i skolan. .

Flygbolag Àr mÀktiga globala aktörer med en omfattande miljöpÄverkan, sÄ vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hÄllbar utveckling? För att svara pÄ detta genomförde vi en innehÄllsanalys dÀr vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hÄllbarhetsredovisningar. För att skapa en förstÄelse för hur samhÀllsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvÀrdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann Àr att USA Àr mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hÄllbarhet. Skillnaderna förklaras utifrÄn social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hÄllbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen mÄste följa, Àr olika mellan regionerna.

Studien innefattar en jÀmförelse av beteende och attityder till miljöfrÄgor mellan studenter frÄn Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet Àr att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund Äterspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrÄgor. Studien anvÀnder sig av en enkÀtundersökning som Àr baserad pÄ tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mÀtinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet med utgÄngspunkt frÄn teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövÀnliga beteende inom ett flertal omrÄden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de Ätervinner. Resultatet tyder pÄ att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

Inledningsvis identifieras de mÄl i kursplanen för fysik B pÄ gymnasieskolan som har kvantmekaniskt innehÄll. Syftet med detta arbete Àr att genom en textanalys utifrÄn dessa identifierade kursmÄl, beskriva hur fem gymnasielÀroböcker i fysik B tar upp de utvalda mÄlbeskrivningarna. NÀr det gÀller hur atomers struktur presenteras, saknar en av böckerna en modern kvantmekanisk beskrivning och tre böcker ger ingen modern kvantmekanisk beskrivning av elektronernas positioner i en atom. Problem med hur spinn ska beskrivas finns överlag i alla böckerna. Alla lÀroböckerna förankrar sin framstÀllning om sambandet mellan energinivÄer och atomspektra i Bohrs atommodell.

I studien har en relativt ovanlig intervjumetod, Repertory Grid Technology anvÀnts för att ge nÄgra blivande fysiklÀrares syn pÄ god fysikundervisning. Metoden inspirerar till anvÀndning i mÄnga andra sammanhang. Resultaten visar att god fysikundervisning bland annat uppfattas som krÀvande för lÀraren..

Min uppsats Àr en textanalytisk studie som undersöker och vÀrderar de ansprÄk pÄ det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hÀlft och i dokument som formulerats av aktörer pÄ fÀltet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte Àr att ta fram och pröva begrepp med vars hjÀlp man kan undersöka och kvalificera en lÀrarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lÀrarutbildning. Jag anvÀnder mig av Bourdieus fÀltbegrepp. Det Àr min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fÀlt under 90-talet. De tvÄ aktörer pÄ fÀltet som jag sÀrskilt fokuserar Àr Statens KulturrÄd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lÀrande.

Undersökningen Àr en utvÀrdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfÀlle att reflektera över sin identitet och att stÀrka sitt sjÀlvförtroende samt kunna placera sig sjÀlv i ett större kulturellt sammanhang för att dÀrigenom, i ett lÄngsiktigt perspektiv, ha lÀttare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Projektet har utformats med stöd av lÀroplaner och kursplaner för Àmnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frÄgor kan bidra till ett kritiskt förhÄllningssÀtt samt teorier om hur identiteter skapas. Genom intervjuer med ett fÄtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlÀmningsuppgifter har jag utvÀrderat projektet. Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att fÄ tillfÀlle att reflektera över den egna identiteten och att det Àmnesintegrerade arbetssÀttet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frÄgorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till anvÀndning. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna uppmuntrats att bilda egna uppfattningar och i viss mÄn ifrÄgasÀtta yttre pÄverkan..

Denna uppsats behandlar kulturens roll i skolan och vad som hÀnder nÀr det sker ett samarbete mellan skolans lÀrare och kulturpedagoger. Syftet Àr att undersöka lÀrarnas respektive kulturpedagogernas kunskapssyn och intentioner, i relation till deras uppdrag, nÀr de estetiska lÀroprocesserna tar plats i undervisningen. I litteraturgenomgÄngen redogörs det först för pedagogiska teoretikers syn pÄ kultur och estetik. DÀrefter behandlas aktuell kunskapssyn kring estetiska lÀroprocesser, för att vidare redogöra för det professionella kulturlivets roll i förhÄllande till skolan och hur detta Àr stÀllt i relation till ett förÀnderligt kunskapsuppdrag. Empirin till problempreciseringen Àr utförd med semistrukturerade intervjuer utifrÄn ett subjektivt urval. VÄr analys visar pÄ att sÄvÀl lÀrarna som kulturpedagogerna pÄ olika sÀtt förhÄller sig till estetikens möjligheter i lÀrandet samt att de samarbetsprojekt som genomförts varit utvecklande för eleverna inom bÄde ett kunskaps- och ett personlighetsutvecklande perspektiv samt för lÀrarna i ett kompetensutvecklande perspektiv..

How can you do a right measurement of culture as well as with other social sectors and with what can culture contribute when it comes to a townÂŽs development? We found out that in Linköping the regional federation Ostsam recently (2005) started mapping the region's creative centers in order to look into the spreading of the culture in the county, and then use the uniqueness of the culture as an advantage in society- planning contexts. The reason was that both municipal - and State directions detected that the culture has a broader importance when it comes to building up society and infrastructure than earlier considered. This is called Cultural planning and is the foundation- method that Östsam used when working with their new projekt The creative sector. The outcome of the Östsam study resulted in an exciting study basis to work further on with and to examine through own demarcations and directions.This research manages the matter of the creative sector as an extension to the cultural sector.

Kronisk njursvikt Àr ett allvarligt och pÄ sikt livshotande sjukdomstillstÄnd.Patienten med kronisk njursvikt utsÀtts för en mÀngd stressorer relaterade till sjukdomstillstÄndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvÄrdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. TvÄ kategorier framkom i resultatet som var "att fÄ förutsÀttninar för coping" och "att ha förutsÀttningar för coping".

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det rÄder ojÀmlikhet mellan romer och övrig befolkning pÄ mÄnga av livets centrala omrÄden. De romska grupperna Àr sÀrskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vÄr kunskap och vÄra tolkningar av samhÀllet, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina Àldre hjÀlpbehövande förÀldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvÄrdare och deras förklaringar till att förÀldrarna inte utnyttjar hjÀlp frÄn den offentliga Àldreomsorgen, som hemtjÀnst eller Àldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vÄrdar sina förÀldrar genomfördes. De teoretiska utgÄngspunkterna som valdes för att förstÄ den informella omsorgens sociala verklighet pÄ ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, sprÄkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till lÀnkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vÄrdar sina förÀldrar ansÄg att det var deras plikt att hjÀlpa en förÀlder som tidigare i livet tagit hand om dem.

I denna uppsats presenterar och diskuterar författaren tre invÀndningar som riktats mot dygdetikern Rosalind Hursthouses förslag om vad som Àr en moraliskt riktig handling. Hursthouse menar att en handling Àr moraliskt riktig om den Àr vad en dygdig agent karaktÀrsenligt skulle göra i omstÀndigheterna. Den form av invÀndningar som författaren presenterar och diskuterar i uppsatsen försöker visa pÄ att Hursthouses förslag exkluderar handlingar som vanligen anses Àr rÀtt.Författaren argumenterar för att en dygdetik lik den Neo-Aristoteliska dygdetik Hursthouse försvarar kan formuleras sÄ att den undgÄr invÀndningar som presenteras i uppsatsen. Författaren föreslÄr att vi istÀllet för att förstÄ Hursthouses förslag som om det gÀllde de faktiska handlingar som en dygdig agent gör, istÀllet bör uppmÀrksamma att en dygdig agent följer handlingsmaximer vilka hon prövat under sin moraliska utveckling till att bli dygdig. Författaren föreslÄr vidare att det Àr huruvida en handling utgÄr frÄn en maxim som karaktÀrsenligt kan ingÄ i ett dygdigt liv som Àr avgörande om den Àr moraliskt riktig eller inte..

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyrÄerNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: SjÀlva funktionen hos en revisor bygger pÄ en oberoende och objektiv granskning. DÄ det förekommit en del revisionsskandaler pÄ senare Är, finns det anledning att tro att sÄ inte alltid Àr fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, dÀribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar pÄ en positiv pÄverkan pÄ medarbetarna nÀr det kommer till att stÀrka dem moraliskt och frÀmja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har ocksÄ indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva pÄverkan ledaren har nÀr det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den hÀr studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta pÄverkan pÄ revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets pÄverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkÀter till 1000 godkÀnda och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och Àr i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen Àr att genom diskursanalys kartlÀgga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur ser Palatset pÄ begreppen barn och kultur, och hur förhÄller sig detta synsÀtt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmÀnna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material frÄn Palatset. Analysen synliggör barnet med rÀttigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.