Ett varumÀrke Àr bra för kunden pÄ mÄnga olika sÀtt, först och frÀmst sÄ talar varumÀrket om ursprunget eller tillverkaren av produkten eller tjÀnsten, men det allra viktigaste som varumÀrket gör för kunden Àr att det ger kunden sÀrskild mening och nÄgonting som kunden förhoppningsvis kan identifiera sig med. Om kunden har information om varumÀrket sÄ behöver han/hon inte leta sÄ mycketefter information om varumÀrket vilket Àr bra ur ett ekonomiskt perspektiv dÄ sökkostnaden blir lÄg.VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en inblick i hur ett företag arbetar med att minska luckan mellan Brand Promise och Brand Delivery. Vi ville jobba mot ett lokalt företag eftersom vi Àr frÄn omrÄdet bÄda tvÄ och eftersom GavleNet har en aktuell och intressant produkt sÄ valde vi arbeta mot dem. Vi har utfört muntliga och skriftliga intervjuer för att samla in data och Àven anvÀnt oss av relevant litteratur samt sökt i databaser och Àven pÄ andra sÀtt utnyttjat Internet. Vi valde att arbeta utifrÄn en modell som heter ?Brand Relation Management Model?, den bestÄr av Ätta faser: vision, kultur, identifiering, faststÀlla, arkitektur, engagera, kapitalisera och mÀtning.

Titel: Tidningen Sverigekontakt ? En tidning med fokus pÄ det svenskasprÄket och den svenska kulturenFörfattare: Claes JohanssonUppdragsgivare: Riksföreningen SverigekontaktKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 42Syfte: Syftet med studien Àr att göra en undersökning bland tidningslÀsarna om vilka möjligheterna till förÀndring Àr som kan bidra till att skapa en attraktivare och mer tilltalande tidning för sin mÄlgrupp.Metod: Kvalitativa intervjuer av 6 lÀsare samt en kvantitativ innehÄllsanalys av de 4 senaste tidningarna. Totalt 57 artiklar.Material: Djupintervjuer med tidningslÀsarna samt innehÄllsanalys av tidning.Huvudresultat: Jag kan efter sammanstÀllda resultat konstatera att utformningen har betydelse för hur engagerad publiken blir kring mediet. En förÀndring av tidningen Àr nödvÀndig för dess existens för att pÄ sikt breddasig Àven i sitt innehÄll sÄ att den tilltalar Àven den yngre lÀsaren. En tÀnkbar mÄlgrupp Àr unga lÀsarstudenter med intresse för utbildning inom det svenska sprÄket samt vÄr kultur.

I takt med dagens samhÀllsutveckling och den rÄdande konkurrensen i marknaden blir det allt viktigare för företag att satsa pÄ effektivitet. Förr i tiden sa man, ?Den som vÀntar pÄ nÄgot gott vÀntar aldrig för lÀnge?. Nu har det tankesÀttet förÀndrats, vilket innebÀr att i dagens lÀge krÀver kunden kvalité. Medvetandet om vad man kan fÄ har ökat hos bÄde kunden och företaget.

Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever transkulturell omvÄrdnad. Vidare ville författarna belysa kvalitén av de valda artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: litteraturstudie med deskriptiv design. 10 kvalitativa artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Medline och PubMed, samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att patienter frÄn en annan kultur kunde upphov till försvÄrat omvÄrdnadsarbete.

BAKGRUND: Sverige har de senaste decennierna blivit ett multikulturellt samhÀlle. En god kommunikation Àr en viktig aspekt i omvÄrdnaden. Om patienten och sjuksköterska inte kan kommunicera med varandra, leder det till onödigt lidande för patienten och en pÄfrestande situation för sjuksköterskan. De kulturella aspekterna kan pÄverka kommunikationen och vÄrdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Tidigare artiklar visar vikten av att sjuksköterskan har kunskap om andra kulturer.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att komma lite nÀrmare tvÄsprÄkighetens vÀrld och att fÄ en djupare kunskap om detta fascinerande universum. Att lÀra kÀnna de förhÄllanden och samspel som skapas mellan individer i det flersprÄkiga samhÀllet har blivit allt mer aktuellt och angelÀget och dÀrför valde jag det hÀr temat. ForskningsfrÄgor i detta arbete fokuseras pÄ tvÄsprÄkig inlÀrning och uppfostran och hur det pÄverkar individens identitet samt vilka fördelar respektive nackdelar tvÄsprÄkighet innebÀr. Arbetet Àr uppbyggt i tvÄ delar. Den första baseras pÄ litteratur studier som beskriver tvÄsprÄkighet pÄ ett generellt sÀtt och den andra pÄ en empirisk studie dÀr jag fokuserar pÄ nÄgra av de tvÄsprÄkiga spansktalande barn som bor i Sverige.

Begreppet vÀrdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta vÀrdefrÄgor. VÀrde-grundens begrepp kan skapa förvirring av de grundlÀggande och bestÀmda vÀrdering-arna vilket kan uppfattas som oklara och skapa problem i organisationen. En gemensam vÀrdegrund fÄr mÀnniskor att kÀnna delaktighet och skapa en gemenskap. En gemen-skap och blandning av bÄde kvinnor och mÀn föresprÄkas av rÀddningstjÀnsten men har mötts av protest av vissa som uttryck; "Kvinnor Àr inte lika bra brandmÀn som mÀn" (Vikström, 2013). Syftet Àr att undersöka hur rÀddningsförbund integrerar, uppfattar och arbetar med vÀrdegrund i organisationen.

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten frÄn ett ryttarperspektiv med fokus pÄ hur sporten utövas i dagens samhÀlle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha nÀr det kommer till att fortsÀtta tÀvla pÄ elitnivÄ. Detta har undersökts genom en jÀmförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare pÄ olika nivÄer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med mÄnga unga kvinnor pÄ hobbynivÄ och nÄgra fÄ mÀn inom ryttareliten. Varför Àr det sÄ var en av de tidiga funderingarna som fanns med nÀr denna uppsats började utformas.Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrÄn Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen stÀllts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar pÄ fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhÀllet.Resultaten av studien visar att det skett en stor förÀndring inom ridsporten det senaste hundra Ären, att gÄ frÄn en manligt dominerad sport dÀr kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populÀr sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan dÀrför ses som huvudutövarna medan det Àr relativt fÄ mÀn som Àr aktiva inom ridsporten pÄ lÀgre nivÄer och trots detta sÄ Àr det pÄ elitnivÄ ungefÀr lika mÄnga mÀn som kvinnor.

SjukvÄrden i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha sprÄk, kultur och religion som skiljer sig frÄn vÄrdgivarens. Detta kan skapa svÄrigheter för vÄrdgivaren i det tvÀrkulturella vÄrdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv pÄ det tvÀrkulturella vÄrdmötet Àr sÀllsynt. DÀrav denna studie.Syftet Àr att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vÄrdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtÀtaste audionommottagningar.

Ekoturism har utvecklats som ett alternativ till annan typ av turism, med inriktning pĂ„ att undvika negativa effekter pĂ„ lokala ekosystem. I Sverige finns ekoturism som bedrivs i relativt orörda naturmiljöer, men ocksĂ„ ekoturism som bedrivs i miljöer som pĂ„verkats av mĂ€nniskan pĂ„ olika sĂ€tt och som rymmer bĂ„de kulturvĂ€rden och naturvĂ€rden. PĂ„ gĂ„rden Sjögetorp i Östergötland bedrivs ekoturismverksamhet i familjeföretaget Urnatur. Mitt syfte med studien var att undersöka vilka kulturvĂ€rden och naturvĂ€rden som finns pĂ„ gĂ„rden idag, och hur dessa vĂ€rden hĂ€nger ihop med ekoturismen. Jag genomförde en inventering av hela fastigheten dĂ€r jag registrerade Ă€goslag och strukturer viktiga för kultur och naturvĂ€rden. För mer information om gĂ„rdens skötsel och ekoturismverksamheten intervjuade jag Ă€garna. Jag undersökte ocksĂ„ historiskt kartmaterial för att kunna sĂ€tta gĂ„rdens skötsel idag i perspektiv till hur jordbrukslandskapet sett ut historiskt. I min inventering dokumenterade jag mĂ„nga olika typer av naturvĂ€rden, bland annat död ved i mĂ„nga former, hamlade trĂ€d, slĂ„tterĂ€ngar, betesĂ€ngar och skog skött till förmĂ„n för lövtrĂ€d. KulturvĂ€rden som fanns var ofta kopplade till naturvĂ€rden, som till exempel slĂ„tter, hamlade trĂ€d och skogsbete.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benÀmnas som kulturmiljöer, vilket Àr hela omrÄden som har pÄverkats av mÀnniskan pÄ ett eller annat sÀtt. I dessa omrÄden fanns andra vÀrderingar Àn endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hÄllbarhet och utveckling. BÄda dessa begrepp Àr grundpelare i uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin Àr en förgrening till systemteori, i vilken samhÀllet ses som en helhet. Enligt resiliensteorin Àr samhÀllet likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhÀllet, dessa variabler Àr; sociala, politiska, miljömÀssiga och ekonomiska.

Studie har avsett att undersöka hur den postkoloniala teorin manifesteras i tvÄ ungdomsromaner, samt hur dessa manifestationer har parodierats. En tematiskt och narratologisk analysmetod har anvÀnts i studien. Resultaten ÄskÄdliggör att de bÄda romanerna kan betraktas som en parodi över det allmÀnmÀnskliga behovet av en kulturell identitet..

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förÀndrat beteende? En etnografisk studie inom PrimÀrvÄrden Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift Àr att förankra forskningstÀnkandet bland primÀrvÄrdsanstÀllda i Halland. En framgÄngsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse pÄ fÀltet har en grupp av anstÀllda inte velat gÄ vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv pÄ gruppnivÄ beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anstÀllda att gÄ vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer Àr grunderna till att en del av primÀrvÄrdens anstÀllda inte gÄr vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist pÄ förebilder..

Den Europeiska Unionen har pÄ senare Är stÀllts inför en utmaning dÄ en alltmer utbredd euroskepticism rotar sig hos medlemsstaternas befolkningar. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan att en medlemsstat har ett ekonomiskt gynnsamt eller ogynnsamt förhÄllande till EU, och euroskepticism mellan Är 2007 och 2011. Detta har gjorts genom att studera hur EU-budgeten utformas och hur den senare fördelas bland medlemsstaterna, dÀrefter har Eurobarometerns enkÀtundersökningar legat till grund för att fÄ ta del av hur opinionen kring EU ser ut bland befolkningarna. I studien Àr EU:s samtliga 27 medlemsstater inkluderade. Resultatet visade att graden av euroskepticism under den studerade tidsramen har förÀndrats till det vÀrre..

Trots att intentionerna med organisationsförĂ€ndringen har mĂ„nga goda utgĂ„ngspunkter kan den stöta pĂ„ problem vid implementeringsfasen. Det har framkommit att meningsskiljaktigheter uppkommit till följd av rĂ€dsla för Ă„sidosĂ€ttande av personliga intressen och otydlig kommunikation. Även hanteringen av processen, skapandet av angelĂ€genhetsmedvetande och tydliggörande av mĂ„l och visioner Ă€r faktorer som lett till att upplevelserna av förĂ€ndringsarbetet skiljt sig Ă„t..