This study is about a social workers? knowledge of shame. Shame in this context is the embarrassment and humiliation that many people feel when they have to apply for financial assistance which equates to approximately half a million people each year in Sweden. The aim of this study is to understand if and how social workers in this field become acquainted with shame, and how it is exposed and then handled by the social workers in the meeting and work with clients. In order to achieve the purpose of the study, we also to some extent, need to study knowledge and how social workers obtain knowledge in social work.

De mÄl för energieffektivisering och minskade utslÀpp av vÀxthusgaser som EU har satt upp stÀller krav pÄ den svenska industrisektorn. Detta dÄ industrin stÄr för en betydande del av Sveriges energianvÀndning och vÀxthusgasemissioner. Ett sÀtt att energieffektivisera och, dÄ energikÀllan Àr fossil, Àven minska utslÀppen av vÀxthusgaser Àr att minska sina energiförluster. Detta kan exempelvis Ästadkommas genom förbÀttrad isolering pÄ tekniska installationer samt ÄtgÀrd av oisolerade ytor. En tidigare studie, utförd av Ecofys visar pÄ stor potential till minskade förluster genom sÄ kallad ekonomisk dimensionering.

Uppsatsen kommer reflektera kring vad som gör ett spel till en e-sport med fokus pÄ tre huvuddelar inom e-sport idag. Detta baseras pÄ Klines, Peuters och Dyer-Withefords teori om Three Circuits of interactivity; Teknik, Marknadsföring och Kultur. Dessa tre delar utgör e-sport.Alla spel som finns pÄ marknaden idag Àr tÀvlingsinriktade och gÄr ut pÄ att lösa problem, men alla spel Àr inte e-sporter och det finns Àven spel som försvunnit frÄn scenen. Vi ville undersöka hur detta var möjligt. Vilka faktorer Àr det som gör att vissa spel bli e-sporter?Vi samlade information under DreamHack Vinter 2011 frÄn flera kÀllor inom e-sport.

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen pÄgÄr inom en mÀngd omrÄden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat pÄ en stor variation mellan ledarskap i Europeiska lÀnder, samtidigt som andra studier pÄvisar att nationell kultur tycks ha inverkan pÄ ledarskap. TvÄ lÀnder inom EU som skiljer sig avsevÀrt Ät med avseende pÄ kultur Àr Sverige och Spanien. Det blir dÄ intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som Àr prÀglad av den svenska kulturen i sitt sÀtt att leda, antar i Spanien. PÄverkar den spanska kulturen svenska ledare, och sÄ fall hur mycket och pÄ vilket sÀtt? Syfte: Syftet Àr att bidra med förstÄelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha pÄverkat ledarskapsstilen.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begrÀnsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts dÀr sex mellanchefer intervjuats pÄ organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas förestÀllning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier anvÀnts, dÀr relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stÄtt i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har Àven behandlats.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om Àldre Syrianers deltagande i den kommunala ÀldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för Àldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, sprÄktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik Àr inte endast ett svenskt utan Àven ett globalt fenomen eftersom det kommer att stÀlla andra och högre krav pÄ Àldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte Àr att undersöka Àldre syrianers deltagande i den kommunala Àldreomsorgen. Dessutom Àmnas tvÄ frÄgestÀllningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga Àldreomsorgen. Dessutom rör frÄgestÀllningarna vad som kan pÄverka deltagandet i den offentliga Àldreomsorgen och kan det pÄverkas av religiösa, sprÄkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig pÄ en enkÀtundersökning innehÄllandes totalt 31 respondenter.

Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna samer upplever som hÀlsofrÀmjande i sina liv. Totalt deltog tre 18-Äriga samer. Metoden bestod av enskilda intervjuer samt bildskapade och bildtolkning i grupp. Vid bildtolkningen fick deltagarna ge bilderna nyckelbegrepp, vilka anvÀndes som grund i temaskapandet. Textmaterialet analyserades med en latent innehÄllsanalys.

FrĂ„gor om var man kommer ifrĂ„n Ă€r nĂ„got som ofta stĂ€lls i dagens samhĂ€lle. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund Ă€n den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhĂ€llet samt deras vĂ€nner pĂ„verkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de vĂ€ljer att vara och bete sig pĂ„ ett visst sĂ€tt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta Ă€r en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger pĂ„ sju intervjuer med individer i Ă„ldrarna 25-40 som biologiskt har tvĂ„ olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

The main purpose of this thesis was to examine how hospital librarians worked with young people at a children?s and young people?s hospital in Sweden. We wanted to see how they promoted their health with culture and cultural means such as book trolleys. We did a case study, and made three qualitative interviews with the hospital librarians. The purpose was also to find out what the hospital librarians thought of young peoples.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor ska sjuksköterskor vid omvÄrdnad se till hela mÀnniskan, detta innefattar mÄnga olika delar bland annat kultur. I ett allt mer mÄngkulturellt samhÀlle ökar kraven pÄ sjuksköterskor att utöva transkulturell omvÄrdnad.Syfte: Syftet för denna studie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet i en vÄrdrelation.Metod: Genom en litteraturstudie granskades elva artiklar och sammanstÀlldes utifrÄn likheter och skillnader.Resultat: Fenomenet kan tydliggöras utifrÄn tvÄ teman med subteman. 1)Kommunikation med subteman; SprÄkbarriÀrer, KroppssprÄk och Tolkar och 2) Kulturella skillnader med subteman; FörvÀntningar, Anhöriga och Vi och dom.Slutsats: För att kunna ge god omvÄrdnad behöver sjuksköterskor se till den unika individen och dennes behov. Det krÀver att sjuksköterskor ser mÀnniskan bakom kulturen samt har en insikt i dess pÄverkan pÄ mÀnniskans beteende. NÀr detta inte tas hÀnsyn till ökar risken för vÄrdlidande och bristande patientsÀkerhet..

I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa mÀnniskor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgÄr ifrÄn nationalekonomiskt teori, mer precist Àr det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som stÄr i fokus. Författaren frÄgar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill sÀga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt..

MĂ„nga av dagens fredsfrĂ€mjande insatser genomförs i insatsomrĂ„den som Ă„tminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som hĂ€rrör dĂ€rifrĂ„n hotar och pĂ„verkar Ă€ven mĂ€nniskor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktomrĂ„det intervenerar utomstĂ„ende stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrĂ€mjande internationella insatser mĂ„las upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjĂ€lpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmĂ„gan finns, dĂ„ mĂ€nskliga rĂ€ttigheter krĂ€nks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlĂ€gga hur de tvĂ„ största, blockpolitiskt Ă„tskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer pÄ ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler lÀnder vÀljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance frÄn andra lÀnder, oftast frÄn de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestÀmmelse eller förordning. DÄ det har pÄvisats tydliga skillnader mellan olika lÀnders corporate governance system, kan det ifrÄgasÀttas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad som hÀnder meden regulativ reform dÄ den införs i en ny kultur och affÀrskontext. Som exempel pÄ en regulativ reform har vi i vÄrt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hÀnda med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affÀrskontext, har vi valt att titta nÀrmare pÄ implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer frÄn en annan kultur och affÀrskontext kommer att omtolkas dÄ den överförs till en ny kontext.

Internationella företag med stordriftsfördelar har klarat sig bÀst under lÄgkonjunktur och andra ekonomiskt svÄra situationer. Globaliseringen har lett till en homogen marknad och en ökad standardisering, kvalitet och kÀnslor spelar i och med det en allt större roll. Vissa svenska företag har kunnat överleva och till och med haft möjlighet att expandera pÄ den hÄrda internationellt konkurrensutsatta marknaden..