BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin sjĂ€lvförstĂ„else, omvĂ€rldsuppfattning och sociala sammanhĂ„llning och skapa bĂ€ttre relationer vilket leder till förbĂ€ttrad inlĂ€rning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vĂ„rt arbete Ă€r att nĂ€rmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i tvĂ„ utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. EnkĂ€tundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. UtifrĂ„n enkĂ€tresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven Ă€r de tydligaste anledningarna till förutsĂ€ttningar eller svĂ„righeter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att mĂ„nga önskar att det kunde utnyttjas i större utstrĂ€ckning.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

Vi strÀvar alltid efter att förstÄ det som sker i den vÀrld vi lever i. Till vÄr hjÀlp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lÀrt oss under vÄra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar vÄra upplevelser och sÀtter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda hÀndelser omöjliga att förstÄ och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur Àr ett av de verktyg vi mÀnniskor anvÀnder för att förklara den verklighet vi lever i.

SammanfattningDetta Àr en rÀttsdogmatisk utredning om Eskilstuna kommuns befogenhet att lÀmna ekonomiskt bidrag till MÀlardalens högskola. Syftet Àr att utreda huruvida kommunallagen medger att en kommun lÀmnar ekonomiskt bidrag till en högskola med staten som huvudman. Sveriges kommuner har en viss sjÀlvbestÀmmanderÀtt som Àr lagstadgad, dock sÀtter kommunallagen 2:1 grÀnser för vilka angelÀgenheter en kommun fÄr engagera sig i. Paragrafen stÀller krav pÄ att det finns allmÀnintresse hos kommunmedborgarna för att kommunen ska kunna engagera sig i angelÀgenheten, att det finns en anknytning till kommunens omrÄde och medlemmar, samt att det Àr en angelÀgenhet som inte ankommer pÄ nÄgon annan att sköta. I uppsatsen visas Eskilstuna kommuns ekonomiska bidrag till MÀlardalens högskola och dessa jÀmförs med gÀllande rÀttspraxis genom ekonomiska berÀkningar.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvÄsprÄkighet samt förskolan, skolans och samhÀllets pÄverkan för andrasprÄksinlÀrningen. Vi tar Àven upp modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, samt olika arbetssÀtt och arbetsmetoder för att frÀmjaandrasprÄksinlÀrningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan sprÄk och kultur och utgÄrfrÄn teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger SÀljö.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvÄsprÄkighet och deras kultur samt Àven vilka metoder och arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att frÀmja barnets modersmÄl och utveckla det svenska sprÄket i en mÄngkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat Ätta pedagoger som arbetar i mÄngkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del Àven beskrivit urval, hur vi gick tillvÀga för att besvara vÄrt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna sÄg bÄde för och nackdelar med att vara tvÄsprÄkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmÄl var viktigt för att de ska kunna utveckla bÄde sitt modersmÄl och det svenska sprÄket.

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en djupare kunskap om flersprÄkighet och om vilka faktorer som kan pÄverka identiteten hos en flersprÄkig individ. FlersprÄkighet Àr numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i vÀrlden. Mina frÄgestÀllningar handlar om pÄ vilket sÀtt olika faktorer sÄsom familj, skola och samhÀlle pÄverkar en flersprÄkig individs förhÄllande till sitt sprÄk och sin kultur. Arbetet bygger frÀmst pÄ en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkÀt till sju flersprÄkiga ungdomar som gÄr i Ättan.

The aim with this essay was that on the basis of the care staff?s interpretations study how the unaccompanied refugee children consider cultural differences in the Swedish society and how it influenced the children. The study was carried out through six qualitative interviews with care workers at a municipal group accommodation for unaccompanied refugee children in the south of Sweden. The individual interviews were semi-structured and built on a list of questions with different subjects that were linked to the aim and question formulation for the essay. The analysis was carried out from Lazarus theory about coping and Antonovsky?s theory about ?SOC?, sense of coherence, with focus on the three components, comprehensibility, manageability and meaningfulness.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som pÄverkar alkoholförsÀljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som Àr mest betydelsefull, samt om det skett nÄgon förÀndring av dessa faktorers pÄverkan mellan Ären 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser dÀr vi har anvÀnt oss av statistik om Sveriges kommuner och anvÀnt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjÀlp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och vÀrldsstÀder. Vi har anvÀnt oss av medianinkomst som indikator pÄ ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi anvÀnt utbildningsnivÄ som indikator och för vÀrldsstÀderna som globaliseringens nav, har vi undersökt nÀrheten till vÀrldsstÀderna Stockholm och Köpenhamn.

Hur utformas spelkaraktÀrer för att förmedla skrÀck till betraktaren?  SpelkaraktÀrer inom survival-horrorgenren har flera konventioner baserade pÄ skrÀckgenrens tidigare historia. BÄde kvinnliga och manliga karaktÀrer har tydligt fokus pÄ sexualisering. Kropp och klÀdsel anvÀnds för att markera avstÄnd frÄn betraktarens kultur. FÀrger som betonar sexualitet, vÄld och ondska Äterkommer i karaktÀrernas utformning.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur gymnasieelever ser pÄ skönlitteratur, vad de har för krav för att den ska upplevas som lÀsvÀrd, samt att se hur skönlitteratur kan anvÀndas för att frÀmja kulturell förstÄelse. Vidare vill jag se hur pedagoger ser pÄ möjligheterna att anvÀnda skönlitteratur för att frÀmja elevernas kulturella förstÄelse. Uppsatsen Àr riktad mot Àmnet engelska och undersökningen genomfördes i form av djupintervjuer med fyra engelsklÀrare samt en enkÀtundersökning med elever. EnkÀtundersökningen genomfördes i en klass som undervisades av vardera pedagogen. Resultatet av undersökningen visade att lÀrarna och eleverna till stor del Àr överens om vad som ska lÀras ut Àven om lÀrarna tenderar att bli lite mer faktaorienterade i sjÀlva genomförandet.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan mĂ€n i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de stĂ„r i relation till allmĂ€nna normativa vĂ€rderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen Ă€r att jĂ€mföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad Ă€r det dĂ„ i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som pĂ„verkar dessa handlingar's uttryck och pĂ„verkar i sĂ„fall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan mĂ€n blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frĂ„gestĂ€llning").

AbstractOur purpose was to understand how social workers experience the possible complexities that working with economical aid can entail. As an example we chose to focus on long-term economical aid work. We aimed to address the question of which factors could affect their work. In a prior study, done by Dellgran & Höjer (2003) the conclusion was drawn  that  the combination of economical aid, healthcare and schools makeup a third of  practical social work in the terms of the proportion of the amount of social workers, but only 8 percent of the research is done in those areas. Other studies (Stranz, 2007) demonstrate that the research that is done on working with economical aid is deficient.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förÀndringsarbete pÄ avdelningen för ekonomiskt bistÄnd inom socialtjÀnsten, med mÄlet att klienten ska bli sjÀlvförsörjande. Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förvÀntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsÀtter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhÀngigt organisationstypen. Tidigare forskning har Àven visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjÀnsten Àr tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan Àrenden.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.