En studie i hur lekar kan inspirera till digitalt gameplay och samtidigt förmedla lekarnas kultur till spelaren. Detta har testats genom att göra ett prototypspel dÀr varje bana Àr baserad pÄ en leks mekaniker eller mening. Spelaren mÄste sjÀlv i slutÀndan analysera banan med en beskrivning av leken som sin enda ledtrÄd. Detta för att om spelaren sjÀlv blir engagerad och ska minnas vad den gjort kommer spelaren pÄ sÄ sÀtt minnas kulturen det medförde..

Syftet med studien Àr att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva sjÀlvscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer frÄn olika kulturer. Den kulturella variation som studeras Àr individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan tvÄ individer dÀr den ena kommunikationsparten kommer frÄn en individualistisk kultur och den andra frÄn en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och sjÀlvscheman ömsesidigt pÄverkar varandra och att sÄvÀl den kulturella bakgrunden som sjÀlvschemana pÄverkar det kommunikativa beteendet. TvÄ kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lÄgkontextkommunikation, definieras. De bÄda kommunikationsstilarna anvÀnds sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjÀra, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Idag Àr det mÄnga kvinnor som Àr verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte sÄ framgÄngsrika inom chefspositioner. Det Àr olika företagsfaktorer som Àr avgörande i det fallet. Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svÄrt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnÄ syftet i det hÀr arbetet, anvÀnds en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke Àr stereotypiskt för mÀn och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den Àldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förvÀntas inte att agera sÄ auktoritÀra samt att svenska företagens kultur skiljer sig frÄn den svenska nationella kulturen..

Uppsatsen behandlar Àmnet Svenska som andrasprÄk och syftet har varit att dokumentera och utvÀrdera omorganisationen för Àmnet pÄ en gymnasieskola. Syftet har ocksÄ varit att utvÀrdera vad eleverna sjÀlva anser om sin sprÄkutveckling, syn pÄ kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i Àmnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har anvÀnts Àr samtal med lÀrarna, enkÀter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lÀrarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas sprÄkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssÀtt och hÀr belystes temat SprÄk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sÄngpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sÄng, samt hur de ser pÄ Àmnet vad gÀller sÄngsÀtt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sÄngpedagoger, verksamma vid Ätta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Materialet har sedan analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att endast ett fÄtal av informanterna anser att folklig sÄng förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sÄng anger svagt elevintresse och brist pÄ egna kunskaper i folklig sÄng som skÀl.

Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivĂ„, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Ă€r att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svĂ„righeter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svĂ„righeter i sĂ„ fall kan vara. Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie som till stor del grundas pĂ„ semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har frĂ€mst tvĂ„ teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivĂ„er.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. UtifrÄn Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förÀndring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag pÄ den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien Àr kvalitativ och utifrÄn en deduktiv ansats. PrimÀrdatainsamling har gjorts med hjÀlp av tre respondenter samt har en sekundÀrdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vÄr primÀrdata och sekundÀrdataanalys visar pÄ att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utstrÀckning beror pÄ historiens utformning av mÀnniskors vÀrderingar. Historian influerar mycket pÄ hur ett lands kultur gestaltas. VÀrderingar tar tid att förÀndra och pÄ grund av det Äterfinns mycket av kommunismens tankesÀtt i dagens Ryssland. .

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

Denna studie undersöker hur kultur framstÀlls i tre lÀroböcker för elever i Ärskurs 7 i Àmnet engelska. De lÀroböcker som undersöks i studien Àr Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken Àr analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av sprÄket och för att analysera texter för att ta fram det vÀsentliga innehÄllet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingÄr. Den teoretiska utgÄngspunkten som studien bygger pÄ Àr ett funktionellt perspektiv.Resultatet av studien visar att det Àr den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande sÀrstÀllningen i alla tre lÀroböcker. Den brittiska varianten av engelskan Àr den som föresprÄkas i böckerna och dÀr tvÄ av de tre analyserade lÀroböcker i den hÀr studien pÄvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten.

The purpose of the study is to explore how social workers work with youths that seek financial assistance and what importance gender plays in this process. The participants were six female social workers that work with financial assistance. They were interviewed and had to reflect over a case, where the client where either male or female. The results was analyzed and compared in relation to social constructive theory and gender theory. The study shows that social workers work in two parallel processes, when they decide about financial assistance and other help benefits, the formal and the intuitive.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad det betyder att vara ensamstÄende mamma samt vilka svÄrigheter dessa möter i ett konsumtionssamhÀlle. HuvudfrÄgorna i uppsatsen Àr: Vad innebÀr det att vara ensamstÄende mamma och hur pÄverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur Àr det att hushÄlla med lÄga inkomster som ensamstÄende och utföra omsorgsarbete och ge det bÀsta för barnens vÀlbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstÄende mödrar och uppsatsens huvudfrÄgor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstÄende mödrar fÄr avstÄ frÄn exempelvis sociala aktiviteter med sina vÀnner pÄ grund av deras lÄga inkomst, men Àven hur de prioriterar deras barn framför sig sjÀlva. Andra utmaningar som ensamstÄende mödrar möter Àr exempelvis hur samhÀllet ser pÄ dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas.

En önskan finns frĂ„n brödföretaget Polarbröd AB i Älvsbyn att veta om det Ă€r tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att utvinna etanol ur gasen frĂ„n bakugnarna. För detta Ă€ndamĂ„l togs prover pĂ„ gasen som sedan analyserades med gaskromatografi. Proverna visade att gasen innehöll etanolĂ„nga motsvarande en volym av upp till 30 m3 etanol i vĂ€tskeform per Ă„r. De tekniska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna för att separera ut denna etanol undersöktes och det visade sig vara tekniskt fullt möjligt men ekonomiskt tveksamt att genomföra en sĂ„dan separering med konventionella metoder. Nya separationsmetoder under utveckling visade pĂ„ betydligt bĂ€ttre ekonomiska förutsĂ€ttningar.

En studie i hur lekar kan inspirera till digitalt gameplay och samtidigt förmedla lekarnas kultur till spelaren. Detta har testats genom att göra ett prototypspel dÀr varje bana Àr baserad pÄ en leks mekaniker eller mening. Spelaren mÄste sjÀlv i slutÀndan analysera banan med en beskrivning av leken som sin enda ledtrÄd. Detta för att om spelaren sjÀlv blir engagerad och ska minnas vad den gjort kommer spelaren pÄ sÄ sÀtt minnas kulturen det medförde..

Uppsatsens syfte Àr att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vÄr uppfattning om kultur och sport i samhÀllet. Varför lÄter sport- och kulturjournalistik sÄ olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera tvÄ av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de tvÄ genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrÄn begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och lÄg samhÀllelig status. Uppsatsens slutsatser Àr att uppdelningen mellan sport och kultur hÄlls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur Àr skapade efter uttryckens olika samhÀlleliga status.