Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivssamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivssamarbeten.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella läroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhåller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förväntningar på skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har läroplanens två inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andraspråk för år 1-6 fokuserats. Utifrån poststrukturella grundantaganden om språkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att få syn på undersökningsobjektets förhållande till en sådan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjälp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp på poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen på hur begreppet kultur framförallt används i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mångfald används som problemframställning i de undersökta texterna.

Nilsson, A & Svensson, T. Omvårdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vårdpersonalens omhändertagande av döende patient från islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Genom världens globalisering och de öppna gränser det har medfört, har arbetet som sjukvårdspersonal fått ytterligare en inriktning, nämligen den kulturkongru-enta vården.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i två dokumentärfilmer. Huvudtemat i filmerna är global uppvärmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna är en del i och genom detta belysa frågor som berör visuell Kultur och popularisering av vetenskap..

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar.

Uppsatsen är en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell Kultur och identitet i två läroböcker i italienska som används på gymnasienivå. Uppsatsens syfte är att analysera hur nationell Kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhälleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen läggs särskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer återspeglas i läroböckerna. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är inspirerade av den brittiske sociolingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgår från kulturforskaren Stuart Halls resonemang. I uppsatsen används Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgångspunkt. I analysen klarläggs att läroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojämlika maktförhållanden inom nationella kulturer och i viss mån även mellan nationella kulturer. I läroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som återger en ojämn maktbalans inom det italienska samhället mellan norra och södra Italien. Läroböckernas representation av italiensk kultur utgår stundtals från ett etnocentriskt svenskt perspektiv där diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras. I avslutningen diskuteras även tänkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges på vidare forskning inom området..

Regeringen vill lägga mer vikt på att stärka möjligheten till Kultur och social delaktighet. De belyser vikten av att skapa trygghet och att minska isolering inom grupper som till exempel långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Kulturaktiviteter som konst, film, musik och teater har bevisats ha en positiv effekt på hälsan genom bland annat ökad social funktion, ökad livskraft och ökad fysisk hälsa. Det avser både att delta i samt att uppleva utan att delta i kulturen.Syftet med denna studie var att undersöka om kulturaktiviteter kan påvisa en skillnad i återgång till arbete och psykisk ohälsa hos långtidssjukskrivna personer med psykisk ohälsa, samt undersöka vilken påverkan egna förväntningar har på återgång till arbete. Det insamlade materialet kom från enkätdata ur projektet Kultur och hälsa, genomförd av landstingets enhet Kompetenscentrum för hälsa i Västerås stad.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

En studie i hur lekar kan inspirera till digitalt gameplay och samtidigt förmedla lekarnas kultur till spelaren. Detta har testats genom att göra ett prototypspel där varje bana är baserad på en leks mekaniker eller mening. Spelaren måste själv i slutändan analysera banan med en beskrivning av leken som sin enda ledtråd. Detta för att om spelaren själv blir engagerad och ska minnas vad den gjort kommer spelaren på så sätt minnas kulturen det medförde..

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk Kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att Kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Idag är det många kvinnor som är verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte så framgångsrika inom chefspositioner. Det är olika företagsfaktorer som är avgörande i det fallet. Syftet med det här arbetet är att kartlägga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svårt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnå syftet i det här arbetet, används en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke är stereotypiskt för män och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den äldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förväntas inte att agera så auktoritära samt att svenska företagens kultur skiljer sig från den svenska nationella kulturen..

Uppsatsen behandlar ämnet Svenska som andraspråk och syftet har varit att dokumentera och utvärdera omorganisationen för ämnet på en gymnasieskola. Syftet har också varit att utvärdera vad eleverna själva anser om sin språkutveckling, syn på Kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i ämnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har använts är samtal med lärarna, enkäter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lärarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas språkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssätt och här belystes temat Språk, Kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt sångpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sång, samt hur de ser på ämnet vad gäller sångsätt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sångpedagoger, verksamma vid åtta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Materialet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att endast ett fåtal av informanterna anser att folklig sång förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sång anger svagt elevintresse och brist på egna kunskaper i folklig sång som skäl.

Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivå, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svårigheter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svårigheter i så fall kan vara. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del grundas på semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har främst två teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivåer.