Sökresultat:
2777 Uppsatser om Kultur och sprćk - Sida 17 av 186
Att vara tonÄrstjej i en visuell kultur : en undersökning av tjejers identitetsarbete och visuella kommunikation
Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.
Med bibeln i den ena handen och den romska kulturen i den andra : en studie om romerna i pingstkyrkan
Hur gick det till nÀr romerna gick med i pingstkyrkan och varför ville pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och dÄ de upptÀckte att sÄ var fallet och att romerna i flera andra europeiska lÀnder var med i de lÀndernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle fÄ vara med i Sverige ocksÄ. PingstvÀnnerna var ju ocksÄ en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytÀnkande.Grunden inom pingstkyrkan Àr densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvÀnnerna mellan fingrarna för dÀrför att romerna ÀndÄ Àr en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrÄn dem och för att det inte direkt strider mot pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i pingstkyrkan Àr renlighetsreglerna som de hÄller mycket strikt pÄ.
"TUSEN och En natT" : NÀr kulturer möts i ett utvecklingsprojekt
Denna uppsats behandlar synen pĂ„ kultur inom utvecklingsprojektet tusenet. Tusenet Ă€r ett projekt mellan Sverige och Turkiet och en del av Turkietprogrammet, som syftar till att underlĂ€tta och frĂ€mja Turkiets medlemskap i EU samt att fördjupa de svensk-turkiska relationerna. DĂ„ denna uppsats bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer vill vi skapa förstĂ„else snarare Ă€n att komma fram till nĂ„gra absoluta sanningar. Studien Ă€r baserad pĂ„ sex stycken kvalitativa intervjuer med representanter frĂ„n de svenska deltagarna i tusenet. Ăven en mindre omfattande telefonintervju för att utreda projektnamnet har utförts.
"I am my own Che Guevara. I do my own revolution." ("Jag Àr min egen Che Guevara. Jag gör min egen revolution") Ett identitetsskapande arbete för tvÄ avgÄngselever med KME som huvudÀmne vid LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c)
HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.
Inte utan min hijab : En studie om en grupp slöjbÀrande muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab
 Bakgrund: I dagens Europa finns aktörer med delade Äsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta pÄ grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras frÄn samhÀllet och integrationen försvÄras.Syfte: Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbÀrande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det Àr Àven intressant hur förestÀllningar och upplevelser om slöjan hÀnger samman med processer som rör identitet och kultur. En mÀnniskas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, dÀrför Àr det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod.
"En undersökning av mötet mellan olika kulturer i Försvarsmakten"
Att studera organisationskultur Àr enligt mÄnga forskare ett mÄngfacetterat Àmne och kulturenuppfattas som djup, bred och komplex.Detta gör det intressant att undersöka hur kulturen yttrar sig i vÄra tre försvarsgrenar.Syftet med denna uppsats Àr att studera mötet mellan civil och militÀr kultur samt förhÄllandetmellan civilanstÀllda och militÀr chef och finna ut om det finns nÄgra indikationer som pekarpÄ kulturella skillnader och likheter mellan försvarsgrenarna.Observationer och intervjuer har genomförts pÄ tre stycken ServiceförrÄd, ett i nÀra anslutningtill respektive försvarsgren.Uppsatsens teorianknytning Àr hÀmtad inom omrÄdet Organisationskultur. Undersökningenhar en explorativ ansats och metoderna som anvÀnts Àr kvalitativa.I analysen pekar resultatet pÄ att det framförallt finns skillnader nÀr det gÀller umgÀngestonoch jargong och likheter nÀr det gÀller att behandla alla kunder lika, vÀrnpliktig som officer..
TV-tittande pÄ förskolan : Hör barn-TV hemma i förskolan?
The purpose with this essay is to reveal the recurrent debate about children?s TV-watching and to investigate if and how teachers should use the TV as a help in the preschool education..
Hur skapas en inkluderande mÄngfaldskultur? - En fallstudie om hur en organisation hanterar mÄngfald
Organisationer i dagens samhÀlle mÄste stÀndigt utvecklas för att kunna vara konkurrenskraftiga och i takt med strÀvandet efter effektivitet har det skapats ett större fokus pÄ medarbetarnas vÀlmÄende. I samspelet inom en organisation sÄ skapas det en kultur med normer och vÀrderingar som styr strukturer och processer och i denna kultur blir organisationens syn pÄ medarbetarna tydlig. VÄrt syfte var att undersöka hur en organisation hanterar mÄngfald och hur det uppfattas av medarbetarna samt hur den befintliga kulturen pÄverkar medarbetarnas attityder till förÀndringar. Vi har undersökt hur medarbetarna inom organisationen ser pÄ mÄngfald och vad de har för uppfattningar kring en ökad mÄngfald pÄ arbetsplatsen och för att fÄ svar pÄ detta har vi gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har anvÀnt oss av teorier som berör medarbetarskap, organisationer, organisationskulturer, förÀndringsprocesser och maktstrukturer för att kunna tolka vÄrt resultat.
NÀr tvÄ kulturer möts i samma organisation : En studie av ett japanskt företag i Mexiko
Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhÀlle. Multinationella företag breder ut sig över vÀrlden och anpassar sig efter lokala arbetsförhÄllanden i hopp om att anstÀlla kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med bÄde lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer Àven vissa svÄrigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, Àr Àven ledning och arbetsstyrka frÄn olika kulturer. MÀnniskor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som ocksÄ grundlÀgger vÀrderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan pÄ de anstÀllda och pÄverkar bl a.
FörÀldrastödsutbildning ? om gruppledares reflektioner kring kultur och förÀldraskap
Fokus för denna studie Àr de förÀldrastödsutbildningar som i snabb takt introduceras i Sverige. Dessa Àr ofta manualbaserade program vilket innebÀr att de inte bör Àndras. Syftet med dem Àr att ge förÀldrar stöd och nya verktyg i uppfostran av sina barn. I USA finns en pÄgÄende debatt om huruvida sÄdana förÀldrastödsutbildningar kan fungera pÄ ett likvÀrdigt sÀtt för alla förÀldrar oavsett vilken kulturell bakgrund eller vilka levnadsvillkor man har. Den debatten grundar sig pÄ tanken om att synen pÄ förÀldraskap och barnuppfostran kan skilja sig avsevÀrt Ät mellan olika kulturer samt att programmen dÀrmed pÄ olika sÀtt Àr normativa med en vÀsterlÀndsk syn pÄ förÀldraskap.
Det blĂ„a stĂ„r för hopp, det röda stĂ„r för kĂ€rlek : En utvĂ€rdering av hur Ăsters IF:s sportsliga resultat har pĂ„verkat dess seniorverksamhet, med fokus pĂ„ organisation, kultur och identitet
Ăsters IF var fram till 1988 föreningen som aldrig hade Ă„kt ur en serie och samlat pĂ„ sig fyra SM-guld och ett cup-guld. Idag Ă€r det föreningen som tvĂ„ gĂ„nger under 2000-talet har Ă„kt raka vĂ€gen frĂ„n Allsvenskan till division 1 pĂ„ tvĂ„ sĂ€songer. I denna studie, vars syfte Ă€r att utvĂ€rdera Ăsters IF och dess seniorverksamhet, har vi velat skapa en övergripande bild av hur föreningens kultur, organisation och identitet har pĂ„verkats av seniorverksamhetens sportsliga resultat genom Ă„ren. Vi har Ă€ven velat se vilka effekter detta har gett för föreningens strĂ€van efter att Ă„terigen stabilisera sig som ett svenskt elitfotbollslag. Vi har i vĂ„rt arbete anvĂ€nt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod.Resultatet visar att Ăsters IF under en lĂ„ng tid har verkat utan en röd trĂ„d och kontinuitet har saknats inom föreningen bĂ„de hos den administrativa organisationen och inom den sportsliga verksamheten. Det har gjort att Ăsters IF idag Ă€r en förening som kĂ€mpar med att hitta sin identitet. Det Ă€r oklart vad föreningen stĂ„r för och vilken vĂ€g den vill ta för att nĂ„ tillbaka till elitfotbollen.
Kulturturism, finns det? : En fallstudie av Barcelona
Denna uppsats Àr slutprodukten av vÄr fallstudie av Barcelona. Studien innehÄller upplevelser, observationer, intervjuer och framförallt intressanta möten och spontana diskussioner med representanter för turistnÀringen, andra turister, samt lokalbefolkning. Barcelona Àr speciell pÄ det sÀtt att staden har en rik kultur som Àr en förutsÀttning för dess turismnÀring och kan dÀrmed beskrivas som en kulturdestination. Genom att beskriva de viktigaste kulturella attributen för Barcelona vill vi reda ut begreppet kulturturism som Àr ett mÄngfacetterat begrepp. Det Àr kring detta resonemang vi har utvecklat vÄr huvudfrÄga.
Relationskvalité, attributioner och sjÀlvinsikt i det vÀsterlÀndska samhÀllet
Denna studie Àmnade studera sambandet mellan sjÀlvinsikt, attributioner och relationskvalité. Tidigare studier har visat att det finns ett tydligt samband mellan attributioner och relationskvalité. VÄrt syfte var att expandera och replikera detta fynd och placera in det i ett större sammanhang, kultur-relationskedjan, dÀr Àven sjÀlvinsikt och kultur ingÄr. Femtiosex personer (28 par), majoriteten studenter, deltog i studien som utfördes individuellt i enkÀtform. Resultatet visade pÄ en replikering av tidigare fynd i sambandet mellan attributioner och relationskvalité (r(56)=-0,320, p < 0,05).
FransmÀnnen och vi - olika som bÀr? : En kritisk diskursanalys av lÀroböcker i franska och om förmedlingen av franskhet och en viss fransk kultur.
Denna studie har som utgÄngspunkt att analysera lÀroböcker för nybörjare i franska för att se vilken kulturell bild som ges av franskhet och fransk identitet. Genom att anvÀnda en kritisk diskursanalys som metod, kan man upptÀcka de representationer som ges av olika kulturella företeelser. Emellertid Àr begreppet kultur komplext att definiera och sammanfatta; det handlar om en dynamisk alltjÀmt pÄgÄende process som Àr nÀra sammanlÀnkad med identitet, nationalitet och lÀrande. DÀrför Àr det relevant att studera lÀroböckernas definitionsramar för att undersöka hur tankegÄngar kring uppdelningen av ?vi-och-dem? ser ut.
à NYO. Ett bildverk om förbannade missöden och Àlskade bedrifter i svensk historia
SAMMANDRAGHistorien kan definieras som vÄr förflutna verklighet. DÀr finns ledtrÄdar till varför vÄr kultur och vÄrt samhÀlle ser ut som det gör. LedtrÄdar till varför revolutioner uppstÄr eller varför dramaserien Rederiet slutade sÀndas. Alla historiska utvecklingslinjer har lett fram till den verklighet vi lever i idag och detta projekt belyser nÄgra ögonblick pÄ vÀgen. Jag upplever att svensk kultur- och samhÀllshistoria ofta presenteras pÄ ett onyanserat och likriktat sÀtt.