Människor har olika förutsättningar för att hitta i sin köksmiljö beroende på vilket hälsotillstånd som ligger till grund för den enskilde individen. Det finns personer som har ett försämrat arbetsminne på grund av att de fått diagnosen lindrig Alzheimers sjukdom. Idag ger många köksluckor ingen information om innehållet, och i varje enskild individs kök finns det olika objekt beroende på vad som används. Denna studie handlar om att hitta olika former av åtgärder i köksmiljöer för att lättare kunna hitta, det finns en förhoppning av att problemen med att inte hitta kan minska. Att använda datainsamlingstekniker som litteratur, intervjuer, workshop och fokusgrupp ska det gå att få reda på vilka åtgärder som kan fungera.

SAMMANFATTNINGHedersrelaterade frågor har fått allt mer utrymme i media och staten ökar sina insatser kring problematiken kontinuerligt. Jag har valt att utvärdera projektet ?samordning av kommunala verksamheter i kampen mot hedersrelaterat våld?. Förtryck i hederns namn existerar på grund av många olika faktorer. De jag har valt att belysa är kvinnans underordning i patriarkala samhällen, heder som något kulturbundet samt heder som maktmedel över den kvinnliga sexualiteten.

Globaliseringen har lett till att länders ekonomi, politik och kultur ständigt integreras och förändras i ett komplext nätverk. Den teknologiska utvecklingen som värderingar medfört har underlättat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sätter krav på företag att vara innovativa och flexibla inför förändringar. Strävan efter att överleva på den globala marknaden och att möta kunders efterfrågningar har lett till en internationalisering av företag.Detta kräver ett samarbete mellan organisationer som är lokaliserade i olika länder. I ett samarbete krävs effektiv kommunikation med ett flöde av förstålig och meningsfull information mellan involverade parter.

I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation är en process som både sändare och mottagare deltar i och omfattar såväl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa känslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan använda språket. När det finns en brist i förståelsen mellan patient och vårdare kan detta påverka relationen mellan vårdare och patient och därmed också vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vårdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrån vårdare och patient perspektiv.

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om och hur utmattningssyndrom påverkar förmågan att känna igen emotioner i ansiktsuttryck. En grupp patienter med utmattningssyndrom jämfördes med en matchad frisk kontrollgrupp (N=14). Grupperna undersöktes med ett datorbaserat test beståendes av färgbilder av autentiska ansiktsuttryck som gradvis i steg om 10% förändrades från ett neutralt ansiktsuttryck till någon av de fem grundemotionerna ilska, avsky, rädsla, glädje och ledsenhet. Mätningarna gjordes i termer av igenkänningsprecision och responshastighet. Resultatet visade att patientgruppen responderade signifikant långsammare än kontrollgruppen sett över samtliga emotioner i testet.

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen då företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om chefer verkligen har så stor betydelse som den allmänna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med särskilt hänseende till bibehållandet av företagskulturen då ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda på och klargör chefens betydelse för bibehållandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhållandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi därefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien.

För att skapa ökad förståelse och utveckla positiva och hållbara affärsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lära sig om kultur och kulturers påverkan i organisationer. Uppsatsen utgår ifrån kultur som något som definierar grupper av människor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sätta käppar i hjulet och skapa konflikter mellan människor eller grupper, så kallat kulturkrockar.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt förhållningsätt och materialet som hämtades in var från sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgått ifrån Hernadis tolknings modell genom att stå under, stå över och till slut stå istället för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken på olika sätt.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer på ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext.

Research shows that people with burnout experience a high degree of impairments in a range of cognitive functions including memory, attention and concentration. The overall aim of the present study is to investigate whether there is a correlation between subjective estimates of cognition and cognitive performance with objective tests in people with burnout with a focus on working memory and executive functions. Three specific questions were addressed; First, what cognitive problems are described and to what degree? Second, is the performance of executive and working memory tests related to self-reported cognitive problems? Third, are the self-reported cognitive problems related to measures of psychological distress? The study included 77 patients, 65 women and 12 men, with a mean age of 43.48 years. The results show that patients with burnout perceive themselves as having significantly impaired cognition in everyday life, which is clearly evident on the basis of the self-assessment forms PRMQ and CFQ.

Det här arbetet fokuserar på vikten av spelkaraktärers personlighet för förmedlingen av deras fysiska förmågor. Den teoretiska grunden till arbetet ligger i kognitiva och fysionomiska teorier om stereotyper. Det görs skillnad på mjuka och hårda karaktärsdrag, där mjuka karaktärsdrag avser personlighetsdrag och hårda karaktärsdrag avser fysiska egenskaper och förmågor. Arbetet undersöker om karaktärer som formges utan mjuka karaktärsdrag är fria från subjektiva värderingar utan att det förhindrar en korrekt uppfattning av karaktärens syfte.För att undersöka detta skapades åtta karaktärer som delades upp i två karaktärsgrupper. Den första gruppen innehöll både mjuka och hårda karaktärsdrag och den andra gruppen innehöll endast hårda karaktärsdrag.

När kulturer möts och förenas i det mångkulturella samhället kan konflikter uppstå. Dessa kan ibland få olyckliga slut, som i fallet med Fadime Sahindal. Det är därför viktigt att förstå hur tjejer med fler än en bakgrund skapar sin identitet för att samhället sak kunna avvärja dessa konflikter. Syftet med denna studie var dels att undersöka vilken roll faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har i formandet av identiteten hos unga, kvinnor uppvuxna i Sverige, men vars föräldrar är uppvuxna i Bangladesh. Dessutom syftade uppsatsen till att undersöka vilka för- och nackdelar de unga kvinnorna anser kommer med att ha både svensk och bengalisk bakgrund.

Sverige har under en längre tid haft en åldrande befolkning vilket resulterar i allt högre krav på hälso- och sjukvården då fler personer drabbas av ålderssjukdomar. Demens är en stor diagnosgrupp bland dessa och arbetsterapeuten har en viktig roll i behandlingen av personer med demens där bl.a. kognitiva hjälpmedel är ett nytt område inom arbetsterapi. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjälpmedel för personer med demenssjukdom. En deskriptiv kvalitativ metod användes och datainsamling gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter som arbetade inom kommunal demensvård i en mellanstor svensk stad.

Den här uppsatsen handlar om erkännande, om vikten av att erkännas som individ. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen består av teorier om erkännandets vikt för självbilden och syftet är att ge några exempel på hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever att de har bemötts i skolan utifrån sin kultur. Metoden för att finna dessa exempel är kvalitativa forskningsintervjuer med fem gymnasieungdomar. Dessa intervjuer har sedan analyserats i två steg, först genom meningskategorisering och sedan genom meningstolkning. De forskningsfrågor jag försöker besvara genom detta är hur ungdomarna ser på sig själva utifrån kulturell tillhörighet och hur de upplever att de blivit bemötta under skoltiden.

Titel I artighetens namn ? Hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag Författare Karolina Örsta Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Bengt Johansson Sidantal 48 Antal ord 19 383 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag. Metod Kvalitativ respondentintervju.

Verksamhetsstyrningens utformning och implementering har betydelse för att företag skakunna driva sina tillverkningsprocesser på ett framgångsrikt och effektivt sätt.Utlandsetableringar är idag förhållandevis vanligt på allt mer globaliserade marknader. Det vivill veta är om det finns variationer i verksamhetsstyrningen i en koncern som har produktioni Sverige och utlandet. I den mån variation finns försöker vi dessutom förklara den. Vi väljeratt fokusera ett antal styrmedel som är erkänt viktiga. Vår uppsats fokuserar ett antal relevantafaktorer som kan påverka skillnader i verksamhetsstyrning mellan länder.