Utvecklingen av sjöstridskrafternas luftförsvarssystem blir allt mer kostsam. Om luft-försvaret får en mer offensiv roll i framtiden, tvingas man kanske välja mellan ett kryssningsrobotsystem och ett långräckviddigt luftvärnsrobotsystem. En stokastisk modell har tagits fram. Med denna modell som grund har 23625 simuleringar genom-förts med 189 olika kombinationer av parametrar. Enligt dessa simuleringar bör en sjöstyrka bestyckas med både ett kryssningsrobotsystem och ett långräckviddigt luft-värnsrobotsystem.

Uppsatsen diskuterar möjliga lufthot mot Sverige i dag och i framtiden intill ca 2020 ur ett teknisktperspektiv, samt föreslår att Kryssningsrobotar samt autonoma substridsdelar från dessa bör varadimensionerande för utformningen av det svenska luftförsvaret.Stridsdelar med såväl konventionella-, massförstörelse-, som möjliga framtida vapen behandlas. Somvapenbärare diskuteras flygplan, helikoptrar, obemannade farkoster (UAV/UCAV), Kryssningsrobotar,ballistiska missiler och satelliter..

I uppsatsen studeras hur ett svenskt försvar mot Kryssningsrobotar och ballistiska robotar kan utformas.Uppsatsen konstaterar att en aktör med tillgång till Kryssningsrobotar och ballistiska robotar har enfjärrbekämpningsförmåga till en förhållandevis låg kostnad. För att ytterligare förstärka sinfjärrstridspotential kan aktören förse dessa vapensystem med massförstörelseeffekt. Uppsatsen visar att ettframtida försvarskoncept mot det aktuella hotet är en kombination av offensiva och defensiva insatser. Föratt skydda nationen från insatser med massförstörelsevapen burna av en kryssningsrobot krävsvapensystem med långa räckvidder så att bekämpningen kan ske över hav eller obefolkade områden. Enbekämpad stridsdel med massförstörelsevapen kan resultera i ett restnedfall med förödande effekt.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett demonstratorperspektiv föreslå vilken typ av lvrobotsystem som skall vara lvrobotdemonstrator 2010. Metoden som används är att beskriva olika myndigheters uppfattning om demonstrator, den hotbild från luftmål som är aktuell 2010-2020, de aktuella svenska lvrobotsystemen och de uppgifter som FM anser att dessa skall lösa samt teknikutveckling för lvrobotar. En analys av underlaget ger mer konkreta syften och nivåer på demonstratorer, en jämförelse mellan hot och lvrobotsystemens förmåga visar vilka förmågor lvrobotsystemen saknar, slutsatser av lvförbandens uppgifter och teknikutveckling redovisas. Med stöd ur hela underlaget diskuteras sedan vad som skall demonstreras och hur detta skall demonstreras. Avslutningsvis identifieras två system som kan möta kraven på demonstratorn och ett av systemen väljs.

I denna uppsats undersöks huruvida HPM (High Power Microwaves) kan användas som enverkansform i framtida luftvärnssystem för att bekämpa kryssningsmissiler. Studien undersökervilket hot kryssningsmissiler kan utgöra, hur de är konstruerade och hur HPM kan påverka dem.Uppsatsen redogör för hur det nya luftvärnskonceptet är uppbyggt och vilka krav på förmågor somställs på framtida luftvärnssystem. Den undersöker även hur ett HPM-system är uppbyggt ochvilken verkan det kan ha på elektriska system i en kryssningsmissil. Vidare diskuteras vilkeneffekt tre olika HPM-system kan ha mot kryssningsmissiler kopplat till de krav som ställs iluftvärnskonceptet.Huvudslutsatsen indikerar att HPM-system kan ha verkan mot kryssningsmissiler. HPM-systemkan nyttjas främst i scenarier där det ställs höga krav på eldhastigheten mot kryssningsmissiler påkorta avstånd.