Efterbehandling på sprutbetongen skall enligt regelverk som BV-tunnel och Tunnel 2004 ske direkt efter sprutning. Fukthärdning av sprutbetongen behöver tillämpas då den relativa luftfuktigheten understiger 90 % vid betongytan. Fukthärdning skall då utföras så att betongytan ständigt är fuktig, under hela härdningsperioden fram tills att betongen har fått tillräcklig hållfasthet. Då cementet hydratiseras bildas olika kristaller som ger cementmaterialet dess hårdhet och hållfasthet. Med Krympning menas här rörelser i betongen som orsakas av vattenavgång i form av avdunstning från betongen och genom kemiska reaktioner i hydratationsprocessen. Syftet med denna rapport har varit att studera effekten av varierande fukthärdning på sprutbetongen.

Efterbehandling på sprutbetongen skall enligt regelverk som BV-tunnel och Tunnel 2004 ske direkt efter sprutning. Fukthärdning av sprutbetongen behöver tillämpas då den relativa luftfuktigheten understiger 90 % vid betongytan. Fukthärdning skall då utföras så att betongytan ständigt är fuktig, under hela härdningsperioden fram tills att betongen har fått tillräcklig hållfasthet. Då cementet hydratiseras bildas olika kristaller som ger cementmaterialet dess hårdhet och hållfasthet. Med Krympning menas här rörelser i betongen som orsakas av vattenavgång i form av avdunstning från betongen och genom kemiska reaktioner i hydratationsprocessen.

Användning av direktgjuten slitbetong som farbana är ett intressant beläggningsalternativ. Men för att kunna implementera alternativet i en större omfattning bör en ändring på formeln enligt bro 2004 del 62.323 för direktgjuten slitbetong göras. Detta på grund av att formeln ger för hög stålfiber mängd. Därför är denna rapport en del av förbättringen av formeln.I rapporten gör författaren en inventering där bl.a antal broar som har direktgjuten slitbetong som farbana, i vilka intervaller i både längd och broyta de finns samt var och när dessa broar byggdes tas fram. Det görs även en inventering om vilka typ av skador dessa broar har.

Detta examensarbete behandlar STT/F-bjälklagselementens Krympning och krypning. Arbetet har utförts på uppdrag av Strängbetong AB, med Örjan Pettersson som initiativtagare och handledare.STT/F-bjälklagselement är en prefabricerad förspänd betongprodukt bestående av två spända balkar med en ovanpåliggande armerad platta. De används som bjälklag i yttertakskonstruktioner och har, tack vare tunna balkliv och en sadelformad platta, låg vikt och kan uppnå spännvidder närmare 30 meter.Förspända element förändras efter gjutning på grund av Krympning, krypning samt stålets relaxation. Förutsättningarna varierar med bland annat olika betongkvalitet, förspänningsnivå, temperatur och luftfuktighet. Vid dimensionering tas hänsyn till dessa parametrar för att säkerställa maximal spännvidd och upplagslängd.

Available as pdf.

Som en följd av avvecklingen av flottningen i Norrland byggde SCA upp ett system med omlastningsplatser i inlandet där virket skulle lastas om från lastbil till järnväg för vidare transport till sundsvallsindustrierna, det så kallade Tövasystemet. Tövasystemet är uppbyggt av fyra inlandsterminaler belägna i Krokom, Hoting, Bräcke och Östavall. Dessutom finns en mottagande terminal i Töva väster om Sundsvall. Virke körs in med lastbil till terminalerna där det mäts in av VMF och lossas med traktor. Virkesomsättningen i Töva-systemet var 2008 1,8 miljoner m³fub.

Samhällsplaneringen idag anknyts ofta till någon form av expansion och förbättring. Genom dessa anknytningar skapas en föreställning om att Sveriges befolkningsmängd växer oupphörligt, och städer behöver ständigt utvidgas för att skapa plats för fler. Men stämmer föreställningen överrens med den verkliga situationen? I verkligheten är det många kommuner i Sverige som minskar i invånarantal. Ändå förespråkas en regionpolitik som prioriterar tillväxt.

Platta på mark är en av de vanligaste grundkonstruktionerna i Sverige idag, där ett stortproblem är uppkomsten av oönskade sprickor. En vanlig orsak till att betongplattor spricker ärförhindrad Krympning på grund av tvång. För platta på mark är det undergrund, plintar ochvoter som skapar tvånget i plattan då den fria Krympningen delvis blir förhindrad av denfriktion som skapas mellan konstruktion och undergrund. Det har länge antagits att tvånget ien platta på mark ökar med plattstorleken, men storleken på ökningen har varit okänd. Syftetmed detta arbete är att med hjälp av FEM-analys ta reda på vilket tvång som bildas i en plattapå mark på grund av gradientKrympning för olika undergrunder.För att kunna verifiera resultaten från FEM-analysen har två olika program används,Cervenka Consultings Atena och StruSofts FEM-design.

Betong är ett av de vanligaste använda byggmaterialen vid uppförande av grund och stomme. Betongens egenskaper gör den mycket tålig för yttre påfrestningar och därav gör den till ett mycket användbart material i många olika situationer. Det finns dock problem som kan uppstå vid användandet av betong. Ett av de vanligare är sprickbildning. Det finns flera orsaker till att detta förekommer, till exempel yttre påverkan, krypning, temperatur- och fuktrelaterade rörelser.

Konventionell betong måste vibreras för att den skall fylla ut formen och omsluta armeringen, men även för att en homogen betong utan stora luftinneslutningar skall erhållas. Vibreringsmomentet är ett mycket tungt arbetsmoment som sliter hårt på främst rygg, axlar och nacke. Vibreringen ger även upphov till s k vita fingrar vilket orsakas av en försämrad blodcirkulation till följd av att vibrationer från vibratorstavarna fortplantar sig upp i händerna. På mitten av 80-talet började en vibreringsfri betong att utvecklas i Japan och till Sverige kom den för några år sedan. Den vibreringsfria betongen skall, utan vibrering, fylla ut formen och omsluta armeringen.

Virkesaffärer går idag till på olika sätt när skogföretag köper virke från skogsägare. Det finns fyra försäljningsformer, varav avverkningsuppdrag är den vanligaste. Betalningstidpunkten för en virkesaffär kan variera. Om betalningen sker först efter allt virke har blivit inmätt har ledtiden, och därmed transportledtiden, en stor betydelse för betalningstidpunkten. Huvudsyftet med studien var att undersöka transportledtiden och fastställa ränteförlusten som uppstår på grund av transportledtiden vid en virkesaffär, i de fall där betalning sker då allt virke är slutmätt. Fyra delsyften vilka även besvarades i denna studie var följande: 1. Varierar transportledtiden med avseende på årstid? 2. Varierar transportledtiden med avseende på sortiment? 3. Finns det ett samband mellan en trakts volym och transportledtiden? 4. Bör skogsägare välja olika kontraktsformer beroende på transportledtiden? Materialet till studien samlades in från skogsföretag, banker och officiell statistik.

Efter introduktionen av Eurokoderna har mängden minimiarmering i betongkonstruktioner ökat. Denna ökning beror på skillnader i metoderna som nu används för att beräkna mängden minimiarmering i olika typer av betongkonstruktioner och de som användes tidigare då BKR var den gällande normen. Minimiarmering används i betongkonstruktioner för att omfördela tvångsdeformationer. I detta arbete undersöks om mängden minimiarmering kan minskas utan att dess huvudsakliga funktion går förlorad. I arbetet har ett antal metoder för att beräkna minimiarmering jämförts för att se hur stora skillnaderna i armeringsmängd blir, varför dessa uppkommer och vilka för- och nackdelar som finns med metoderna.

Ett välkänt problem inom betongkonstruktioner, såsom industrigolv, är temperatur och framförallt krympinducerade sprickor. Följderna, om dessa inte beaktas på rätt sätt, kan medföra kostsamma reparationer och innebära reducerad beständighet och funktion. Befintliga tekniker skulle kunna förklara orsakerna till sprickornas uppkomst på ett bättre sätt och därigenom kunna undvikas. Dessa måste kombineras på rätt sätt då dagens sprickanalyser ofta är väldigt osäkra eftersom just de ingående yttre och inre parametrarna inte beaktas korrekt. Dessutom finns ett behov att beräkna sprickvidder ifall sprickrisken blir för hög.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

Betongplattor på mark är en ofta använd grundläggningsmetod. Trots detta är sprickbildning ett vanligt problem där kraven på maximala sprickvidder ofta inte uppfylls. De sprickor som bildas i plattorna uppkommer bl.a. till följd av dess uttorkning, och då olika fuktförhållanden råder på var sida om plattan utvecklas en Krympning som varierar med en gradient över tvärsnittet. Vid dimensionering av armeringen för denna inre last och sprickbildningen den orsakar, finns endast otillräckliga analysermetoder att tillgå i normer.