I dagens samhälle står kroppen och Kroppsuppfattning ofta i fokus. Många undersökningar görs om både anorexi och fetma. Oftast inriktar sig dock undersökningarna på vuxna människor. Men att kroppen står i fokus uppmärksammas allt lägre ner i åldrarna. I åldrarna 10-15 år väljer flickor enligt forskare ett ideal som är smalare än vad deras egen kropp är.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors Kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva. Syfte: Att belysa kvinnors Kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors Kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot Kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla.

Bakgrund: Globalt sett är bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi, framförallt mastektomi som innebär att ett eller båda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet är det vanligt att kvinnors psykiska välmående påverkas.Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgått mastektomi.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt tillämpas och data analyserades genom en manifest innehållsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framträdde genom analysen; Kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. Utifrån kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förändrad Kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och känsla av att vara könlös.Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde både psykisk och fysisk påverkan.

Ett problematiskt förhållande till mat kan grunda sig i en negativ Kroppsuppfattning vilket isin tur kan bero på de normer och ideal som individen förväntas leva upp till för att passa in.Kroppsideal speglar inte bara hur kroppen bör se ut enligt normen, utan medföljs också avflertalet värderingar och fördomar om innehavaren. Syftet med denna studie är att utforska om,och i så fall hur, Kroppsuppfattningen påverkar relationen till ätande hos gymnasieungdomar.För att fördjupa syftet användes frågeställningar som rörde Kroppsuppfattning och ätmönster irelation till kön. Skillnaderna mellan könen belyses utifrån ett genusperspektiv. Totalt deltog222 ungdomar i studien som utfördes genom en enkät.Resultatet visade att det var vanligare att reglera sitt ätande eller att ha negativa känslorkopplat till ätande om Kroppsuppfattningen var negativ. Det framkom även att det var någotvanligare att tjejer hade negativa känslor kopplat till ätande.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

IntroduktionBröstcancer är den vanligaste cancersjukdom hos kvinnor i den svenska befolkningen. Vid icke spridd cancer är behandlingen alltid operation där en del eller hela bröstet opereras bort. Det kan vara mycket svårt för många kvinnor att acceptera bröstförlust och mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma och ger en försämrad Kroppsuppfattning. SyfteSyftet var att beskriva kvinnornas livskvalitet och psykosociala tillstånd efter mastektomi. MetodEn systematisk litteraturstudie baserades på granskning av 14 kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och diskuterades och sammanställde resultatet med olika tema. ResultatAnalysen resulterade i två huvudkategorier: Livskvalité och psykosociala konsekvenser. De psykosociala konsekvenserna efter genomförd mastektomi bestod av tre subkategorier nämligen: sämre Kroppsuppfattning, minskad sexuell lust samt ångest och depression vilket i sin tur ledde till försämrad livskvalitet. Slutsats    Försämrad livskvalitet, dålig Kroppsuppfattning och psykisk ohälsa såsom depression, ångest samt försämrat sexualliv påvisades hos majoriteten av kvinnor som genomgick mastektomi.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors Kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva. Syfte: Att belysa kvinnors Kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors Kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot Kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla.

Bakgrund: Bröstcancer är den främsta cancerformen hos kvinnor världen över. Kirurgi är den viktigaste behandlingen vid bröstcancer och innebär att antingen delar av bröstet eller hela bröstet avlägsnas. Till följd av kirurgin kan kvinnorna antingen välja att rekonstruera sitt bröst eller använda en protes. Många kvinnor beskriver en förändrad Kroppsuppfattning efter bröstoperationerna.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sin Kroppsuppfattning och dess inverkan på vardagen efter bröstoperation till följd av bröstcancer.Metod: Tolv kvalitativa artiklar valdes ut, sammanställdes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sökningen av artiklarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO.

Bakgrund: Varje år stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta påverkar individens livskvalitet på ett eller annat sätt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen är gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje år i Sverige. Trippeldiagnostik som består av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning är en metod som hjälper att tidigt upptäcka cancern. Vanligaste behandlingsformen är kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försämrat välbefinnande respektive försämrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors Kroppsuppfattning förändras efter genomgången mastektomi vilket lämnar en påminnelse om sjukdomen i form av ett permanent ärr.

Introduktion Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, i Sverige diagnostiseras omkring 7000 kvinnor varje år. En bröstcancerdiagnos med efterföljande behandling kan innebära en livskris då en kvinna ifrågasätter den egna identiteten varav självuppfattning och kroppsbild är två punkter som kan beröras och orsaka lidande. Med fördjupad kunskap om patienters erfarenheter av hur självbild och Kroppsuppfattning påverkas vid en bröstcancerdiagnos och behandling kan sjuksköterskan individualisera stöd och omvårdnadsåtgärder för att minska lidande hos denna patientgrupp. Arbetet har sin utgångspunkt i teorin om att en förändring i en människas hälsotillstånd leder en transition, då människans upplevelse av sin identitet utmanas. Syfte Syftet med uppsatsen var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad självbild och Kroppsuppfattning vid en bröstcancerdiagnos och behandling.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 25 000 stomibärare. Stomiuppläggning och relaterande kirurgi kan leda till skador och smärta för kvinnor i bäckenområdet. Stomiuppläggning kan ge en förändring i Kroppsuppfattning och funktion.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor beskriver sin kropp efter stomiuppläggning samt hur de hanterar sin nya situation. Vidare vill kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter stomiuppläggning beskrivas samt hur de hanterar sin nya situation i sexuallivet. Kvaliteten avseende undersökningsgrupp för de inkluderade artiklarna kommer även att granskas.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar.

Sammandrag Mitt syfte är att undersöka hur några pedagoger använder sig av motorisk träning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgått från följande frågor i mitt arbete: Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur påverkar detta barns motorik och Kroppsuppfattning? Vilka förändringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motorikträning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött på sen de började med massage och motorikträning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma både inom förskolan och inom grundskolans tidigare år. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det är viktigt att man ägnar sig åt motorisk träning och att det även är av vikt att lägga mer fokus på massage/avslappning, eftersom dagens barn är stressade och behöver lära sig att slappna av Mina slutsatser är att motorisk träning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin Kroppsuppfattning och kan hjälpa dem att både slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutändan kan leda till bättre studieresultat..

The purpose of this study was to investigate how the adult world is produced in the books of Martin Widmark about LasseMajas detektivbyrå from a gender perspective.I wanted to answer questions concerning the appearance, personal characteristics, occupations and activities, and the relationship between children and adults to do my analysis.I decided to make a qualitative content analysis to answer my questions.I used the gender theories that describe how stereotypes excel. I related these gender theories to the books that I have studied.I also used previous research on gender roles in other children's books to compare their results with mine.After reading, analyzing and comparing the books I have come to the conclusion that gender roles in books about LasseMajas detektivbyrå is very gender stereotyped..

Jag beskriver i detta examensarbete FMT-metoden ? Funktionsinriktad MusikTerapi. Jag berättar också om arbetet med två av de adepter jag haft under min praktiktid i FMT-utbildningen. Den ena är en kvinna som drabbats av traumatisk hjärnskada, den andra en kvinna som fått diagnosen Maladaptiv stressreaktion. Mina frågeställningar är: Hur kan FMT stärka självkänslan, skapa en positiv kropps-uppfattning och nya handlingsmöjligheter hos personer med olika funktionsnedsättningar. Min slutsats är att personer genom FMT får den tid de behöver, och erbjuds goda förutsättningar, för att bearbeta och utveckla kroppens olika funktioner, med utgångspunkt ifrån sin egen utvecklingsnivå. Därigenom ger arbetet med FMT individer möjlighet att uppnå ökade handlingsmöjligheter, en positiv Kroppsuppfattning och stärkt självkänsla..