Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor är bröstcancer och varje år insjuknar 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Bröstcancerbehandling är olika och innefattar exempelvis kirurgi, strålbehandling och mastektomi. Faktorer som ökar risken för bröstcancer är kön, ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare sjukdomshistoria, sent klimakterium, tidig menstruation. Vid ärftlighet och ökad risk för att drabbas av bröstcancer kan mastektomi göras i profylaktiskt syfte. Mastektomi är en behandling där hela bröstet opereras bort, ibland båda brösten.

Bröstcancer kan vara en omvälvande upplevelse samtidigt som det kan medföra obehagliga sjukhusbesök och läkarvård, som i ett ögonblick kan vända upp och ner på tillvaron. Under året 2007 fick 45 män en bröstcancerdiagnos i Sverige. Att möta en man som har fått diagnosen bröstcancer kan vara en väldigt speciell och ovanlig situation för vårdpersonalen eftersom diagnosen är relativt ovanlig. Detta kan resultera i att vårdpersonalen inte vet hur dem ska bemöta mannen i den aktuella vårdsituationen. För att förstå mannen som får bröstcancer måste hans upplevelser bejakas.

Examensarbetet handlar om pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet på Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma område i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begränsningar verksamheterna har när det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på fysisk aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frågeställningar är: Vilken inställning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsättningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger från både förskola och skola.

Introduktion: Långvariga smärt- och spänningsproblem är idag ett utbrett samhällsproblem och tillståndet kan ha flera orsaker. Det finns tydliga samband mellan Kroppsuppfattning, medvetenhet och hur smärta kan befästas i kropp och identitet. En långvarig smärtproblematik kan leda till fysisk och mental ohälsa vilket kan resultera i ett individuellt lidande samt på sikt även medföra ökade sjukvårdskostnader i samhället. Personer med långvarig smärta kan idag bland annat erbjudas basal kroppskännedom, BK, som behandling för sitt smärttillstånd. BK har i studier visat potential både på individ- och samhällelignivå.

BakgrundLäroplanen för förskolan föreskriver att musiken ska användas både som innehåll och metod i verksamheten för att främja barnens lärande och utveckling. Trots läroplanens uppdrag får förskollärarstudenter allt mindre utbildning inom musiken och dess användningsområden. Flera olika forskare lyfter fram musikens positiva betydelse för barnens tidiga utveckling. Pedagogerna behöver dock vara medvetna om syftet med musikstunderna för att kunna rikta barnens uppmärksamhet mot det tänkta lärandet, detta enligt den utvecklingspedagogiska teorin som vi har valt att utgå ifrån.SyfteSyftet med vår undersökning var att ta reda på vad verksamma pedagoger har för syften med musikstunderna i förskolan. Ser pedagogerna ett lärande hos barnen genom musiken och synliggör de i så fall för barnen vilka kunskaper de tagit till sig?MetodVi valde att använda oss av self-report som redskap där pedagogerna gavs möjlighet att i lugn och ro skriftligt beskriva hur de använder sig av musiken i sina verksamheter utifrån några frågeställningar.ResultatI vår undersökning fann vi att pedagogerna oftast hade ett medvetet syfte med sina musikstunder och att det förekom både spontana och planerade musikstunder.

Introduktion Att leva med en stomi innebär både fysiska, mentala och sociala utmaningar för patienten. Alla patienter är enskilda individer som har olika behov. För att sjuksköterskan ska kunna möta dessa behov behövs mer kunskap om hur patienter med stomi upplever sin situation och hur deras omvårdnadsbehov ser ut.Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa patientens upplevelse av att leva med stomi samt erfarenhet av vård och behov av omvårdnad. Metod Arbetet är en litteraturöversikt och bygger på fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Dessa har tagits fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och övriga världen. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige. Bakom varje bröstcancer drabbad kvinna finns det i allmänhet en man eller make som har en betydande roll i hela sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att belysa männens svåra situationer som närstående när kvinnan drabbas av bröstcancer. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie som utgick från elva vetenskapliga artiklar.

Som njursjuk är patienten beroende av en kärlaccess, tillgång till blodbanan, för att kunna få dialysbehandling. För att få adekvat dialysbehandling behöver kärlaccessen fungera tillfredsställande. Kärlaccessen kan utsättas för många komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av såväl vårdpersonal som patienten själv. Patientens oro och ångest över kärlaccessens funktion skapar ett lidande och därmed ett behov av god vård som ger patienten möjlighet att känna sig trygg i vårdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det är för hemodialyspatienten att leva med en kärlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vård av kärlaccessen för dialys.

Syfte och frågeställningStudiens syfte:Muscle Dysmorphia (M.D.) är ett syndrom som kännetecknas av en störd Kroppsuppfattning och låg självkänsla. Syftet med denna C-uppsats är att studera förekomst av M.D. bland styrketränande män i två olika stora städer.Studiens frågeställning:Finns det någon skillnad i förekomst av M.D. bland män i ålderskategorin 16-50 år som styrketränar på gym i storstad (Stockholm) kontra medelstor stad (Lidköping)?MetodUnder vår B-uppsats kartlades diagnoskriterier och definition för M.D.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning där personerna har en förvrängd Kroppsuppfattning och en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Detta leder till att personen använder olika metoder för att få en så låg kroppsvikt som möjligt. Sjukdomen debuterar ofta i tonåren och påverkar främst kvinnor.Syfte: Att beskriva unga kvinnors (12-25år) erfarenheter av omvårdnaden med Anorexia nervosa samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: Designen för litteraturstudien var deskriptiv och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. För att hitta dessa användes databaserna Cinahl, Medline och Scopus.Huvudresultat: I föreliggande studie har det visat sig att en god vårdrelation bidrar till trygghet och motivation till att tillfriskna. Det finns både negativa och positiva aspekter med att vårdas i grupp.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor både i utvecklings- och industriländer. Den vanligaste behandlingen är operation, oftast används bröstbevarande kirurgi. När tumören är för omfattande måste hela bröstet opereras bort, vilket kallas för mastektomi. Kvinnans bröst är viktigt för att hon ska känna sig fullvärdig som kvinna och majoriteten av de som genomgått en mastektomi drabbas av förändrad identitet, sämre självförtroende och självkänsla. Syfte: Att beskriva erfarenheter och hantering av mastektomi hos kvinnor i samband med bröstcancer.

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och står för ungefär 30 procent av alla cancerfall. Mastektomi är ett av behandlingsalternativen där hela bröstkörteln tas bort. I Sverige genomgår ungefär hälften av alla kvinnor med bröstcancer en mastektomi. Livskvalitet är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innefattar både psykiska, fysiska och sociala aspekter av livet. Då cancer drabbar hela människan blir livskvalitetsbegreppet med flerdimensionell karaktär användbar inom cancervården.

SammanfattningBakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning där den anorexiasjuke medvetet strävar efter en ohälsosam viktnedgång på grund av en felaktig Kroppsuppfattning. Sjukdomen påverkar inte bara den enskilda individen utan också dess närstående och familjemedlemmar, vilket kan leda till en stor påfrestning och lidande för de närstående som vårdar en anorexiasjuk. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes behov av stöd när en person i nära relation insjuknat i anorexia nervosa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. En systematisk litteratursökning genomfördes och kompletterades med en manuell sökning.

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och står för ungefär 30 procent av alla cancerfall. Mastektomi är ett av behandlingsalternativen där hela bröstkörteln tas bort. I Sverige genomgår ungefär hälften av alla kvinnor med bröstcancer en mastektomi. Livskvalitet är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innefattar både psykiska, fysiska och sociala aspekter av livet. Då cancer drabbar hela människan blir livskvalitetsbegreppet med flerdimensionell karaktär användbar inom cancervården.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och övriga världen. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige. Bakom varje bröstcancer drabbad kvinna finns det i allmänhet en man eller make som har en betydande roll i hela sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att belysa männens svåra situationer som närstående när kvinnan drabbas av bröstcancer. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie som utgick från elva vetenskapliga artiklar.