I dagsläget finns det inget enhetligt regelverk gällande specifikt drogtester i den privata och offentliga sektorn. Den aktuella frågeställningen, hur skiljer sig arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda i privat respektive offentlig sektor har besvarats med hjälp av lagar, rättspraxis, förarbeten och annan litteratur. Grunden i uppsatsen är rättsfall från Arbetsdomstolen och Europadomstolen eftersom lagstiftning gällande drogtester saknas. Fem rättsfall berör den privata sektorn och två rättsfall berör den offentliga sektorn. I samtliga fall har Arbetsdomstolen gjort en intresseavvägning mellan arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda och arbetstagarens rätt att skydda sin personliga integritet för att avgöra om arbetsgivaren har rätt att drogtesta sina anställda med hjälp av arbetsledningsrätten.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Bakgrund: Aktuell forskning har exempelvis visat att patienter som drabbats av en stroke och fått massage under tiden på sjukhuset förbättrat sin förmåga att genomföra aktiviteter i det dagliga livet snabbare än kontrollgruppen.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av mjuk massage inom sjukvården.Metod: Litteraturöversikten baseras på tio kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka har funnits i databasen Cinahl. Fribergs analysmetod har använts i analysdelen. Sökorden var: touch, experience, care, touching, patient, nursing, nurs*, massage, tactile, tactile massage, soft tissue massage och aromatherapy. I diskussionen kopplas resultatet till den teoretiska utgångspunkten som är Katie Erikssons omvårdnadsteori, samt det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet vårda.Resultat: I resultatet framkom fyra teman varav ett har två underteman. I första temat, Relationen till massören, beskrivs patientens relation och känslor gentemot massören.

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar.

Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former.

Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former.

Min undersökning behandlar representationer av människokroppen i konsten. Frågeställningarna är: hur har konsten använt modellteckning för att skapa bilden av människan och vilken funktion har den i konsten representerade människokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig på den vetenskapliga och akademiska synen av människan, utifrån vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgår från en människosyn där människans kropp primärt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad människa eller person, vilket kom att användas av konsten och odlas genom modellteckning. Det är under renässansen som det vetenskapliga tänkandet och modellteckningen etablerande inom konsten.

Bakgrund: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som förkommer hos mellan 40 till 50 procent av den svenska befolkningen. Den kroppsliga förändringen som smärtan innebär påverkar identiteten, kontakten med världen och med andra människor. Att hantera smärtan och livssituationen är en utmaning som olika människor hanterar på olika sätt. Bristen på objektiva tecken bidrar till att stigmatisering av patienter med långvarig smärta förekommer såväl i privata relationer som i vårdrelationer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och hanterar sin livssituation.Metod: För denna litteraturöversikt har elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserats. Artiklarna har relevans för syftet.

Denna studie har ägnats åt att studera och fördjupa kunskapen kring skamaffekten i relation till negativa kroppsupplevelser. Det har skett genom en litterarstudie vars utgångspunkt har varit tre frågeställningar.Den första frågeställningen har berört hur skamaffekten kan beskrivas. Som svar på denna frågeställning visar studien att skammen har många markörer, att skammen har sina tidliga kroppsliga uttryck, att skamupplevelsen är en mycket obehaligt upplevelser och att människor på en mängd sätt försöker skydda sig från skamupplevelsen. Till följd av alla skyddsmekanismer kan skamaffekten uppträda i en högst förklädd form och vara svår att identifiera som just skam. Studien visar även att skam som en social emotion påverkar den relationella förmågan på ett högst negativt sätt.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthållas under längre tid än ett år hos motionärer som tidigare genomgått beteendeförändring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. Frågeställningar:? Har motiven till att vara fysiskt aktiv förändrats?? Vilka strategier för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan identifieras?? Vilka andra faktorer för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan definieras?? Vad krävs för att vidmakthålla den fysiska aktivitetsgraden?MetodUtifrån studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lämpade. Fem motionärer, vilka samtliga vidmakthållit regelbunden fysisk aktivitet längre än ett år, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete.Forskningsfrågor:Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt?Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.MetodVid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar.ResultatResultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt.

Bakgrund: När sjukdom inte längre går att bota övergår vården från att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebär att lindra och vården handlar om att främja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping är ett centralt begrepp som innebär strategier för att handskas med svåra situationer och hoppet är en viktig sådan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestå av allt från att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande är ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och är inte enbart kopplat till sjukdom.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur pedagogernas verbala och kroppsliga agerande i förskolans samling bidrar till att skapa könskonstruktioner interaktionellt. Som teoretisk utgångspunkt används historikern Hirdmans genussystem, vilket bygger på resonemanget att samhällets struktur kring kön och genus organiseras utifrån en dikotomi mellan könen och en hierarki där mannen/det manliga är överordnat kvinna/det kvinnliga. Därtill används ett kompletterande synsätt där också en eventuell pluralism i könskonstruerandet inom könskategorierna ska kunna bli synlig. Den datainsamlingsmetod som har använts är observation med hjälp av videoinspelningar, och analysen har sedan genomförts utifrån etnografiska riktlinjer. Observationerna har genomförts på en 3-5-årsavdelning och omfattar tio observationstillfällen som tidsmässigt varierar mellan femton och femtio minuter.

Bakgrund: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som förkommer hos mellan 40 till 50 procent av den svenska befolkningen. Den kroppsliga förändringen som smärtan innebär påverkar identiteten, kontakten med världen och med andra människor. Att hantera smärtan och livssituationen är en utmaning som olika människor hanterar på olika sätt. Bristen på objektiva tecken bidrar till att stigmatisering av patienter med långvarig smärta förekommer såväl i privata relationer som i vårdrelationer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och hanterar sin livssituation.Metod: För denna litteraturöversikt har elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserats. Artiklarna har relevans för syftet.