Inledning:Sjuksköterskors upplevelser av effekter av att ha deltagit i processinriktad omvårdnadshandledning (POH) i direkt anslutning av handledningen, finns beskriven i flera studier. Hur sjuksköterskor upplever effekter av POH några år efter avslutat handledning, finns endast beskrivet i ett fåtal studier. Författaren tycker det skulle vara betydelsefullt att utvärdera sjuksköterskornas upplevelser av effekterna i POH ytterligare.Syfte:Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och betydelse av processinriktad omvårdnadshandledning minst tre år efter avslutad handledning.Hur sjuksköterskor upplevde att det var att delta i POH?Om sjuksköterskor upplever att de har kvar några effekter från att deltagit i POH?Metod:Kvalitativ metod med intervjuer enligt Trost (1993) användes. Där analysen utfördes enligt Graneheim & Lundman (2004) innehållsanalys för att bearbeta insamlad data.Resultat:Människan upplevs bestå av en enhet med olika delar en, kroppslig, själslig och andlig dimension.

HIV, Hepatit B och C är förekommande i hela världen. Globalt är antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner är smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskap förändrar attityder hos sjukvårdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rädsla, kunskap och viljan att vårda samt kunskap och basala hygienrutiner.

Filmen Uncle Boonmee Who Can Recall His Past Lives (2010) presenterar ett antal scener som är till synes orelaterade till filmens övergripande handling. Filmens titel antyder att dessa scener möjligen kan vara minnen ur titelkaraktärens tidigare liv, emellertid finns det ytters lite underlag för en sådan tolkning i själva filmen. Syftet blir därmed att närmare undersöka dessa scener, att söka tematiska kopplingar mellan dessa scener och filmen som helhet, samt att försöka komma fram till hur dessa scener kan ses arbeta med minnen.Laura U. Marks bok, The Skin of the Film (2000), har valts som underlag för den följande analysen i förhoppning att de tankar som läggs fram där skall kunna nyttjas för att tolka och diskutera de nämnda scenerna i filmen. I arbetet nyttjas därtill den metod som förespråkas av det hermeneutiska vetenskapsidealet för att erhålla kunskap.Arbetet visar på att filmen inte nödvändigtvis söker att gestalta minnen utan kan ses locka åskådaren till att minnas genom att presentera bilder som bäst förstås genom kroppslig inlevelse i bilden, kort sagt; filmen söker att aktivera åskådarens minne genom bilder med haptiska kvaliteter.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att granska och lyfta fram vetenskapliga artiklar om beröringens/massagens upplevelser och effekter vid oro/ångest hos cancerpatienter. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, Medline, SveMed +, Pubmed och Elin@Dalarna och artiklarnas inklusionskriterier var att den taktila beröringen/massagen var av kroppslig kontakt, och de skulle rikta sig till vuxna cancerpatienter som upplevde symtom som oro och ångest. Artiklarna fick inte var äldre än 10 år. Resultatet påvisade att oro/ångest kunde minskas signifikant med massage/beröring hos cancerpatienter. I studier där upplevda effekter undersöktes visades det att vid beröring/massage hos cancerpatienter minskades oro/ångest och upplevelsen beskrevs som att spänningar försvann och att en avslappnande känsla infann sig.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare på Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring använts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger på en kvantitativ enkätundersökning där 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet är implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids är explicit, att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap.

SammanfattningKängurumetoden (KMC) innebär att bära nyfödda barn direkt mot en människas hud. Detta påverkar barnet på olika sätt och mycket finns dokumenterat kring detta. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser med att vårda sitt nyfödda barn med kängurumetod. För att besvara syftet utfördes en systematisk litteraturstudie. Resultatet från tio artiklar sammanfattades i fem olika kategorier.

Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom västerländsk kultur som nedvärderat kroppen och separerat den från själen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter från olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv på kropp och själ, samt en mängd förhållningssätt till klientens och terapeutens egen kropp framträtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbärare och rik informationskälla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhållningssätt till beröring och benämnandets centrala roll som brygga mellan kropp och själ. En relationell modell byggd på kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjälpa klienter att närma sig andra och sig själva har utformats.

Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken funktion och betydelse kroppen har i första säsongen av CSI: Crime Scenen Investigation (CBS, 2000-). Detta eftersom det kan ge en ökad förståelse för de föreställningar som omgärdar kroppen i vår kultur idag. Författaren gör närläsningar av analysobjektet som relateras till relevant litteratur, såväl som tidigare praktiker och representationer av kroppslighet.I den första delen undersöker författaren vilken roll kroppen spelar i utredningsarbetets sökande efter en säker sanning. Författaren konstaterar att utredarna använder sig av en kroppslig utredningsteknik och att kroppen dessutom ses som en privilegierad form av bevis, vars tillgänglighet ökar med hjälp av obduktionsförfarandet och olika teknologiska hjälpmedel. Vidare ifrågasätter författaren hur långsökta slutsatser om individen dras från kroppen.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det är möjligt för organisationer att hjälpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel på verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas känslor inför detta. Respondenterna valdes på grund av deras långa verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg på arbetsplatsen och i sig själv. Respondenterna kunde inte sätta ord på sina kunskaper då de värderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvårade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.

Personer som lever med sjukdom upplever många gånger begränsningar och förluster i det dagliga livet. För personer med sjukdom är känslan av kroppslig integritet ofta påverkad och i dessa situationer blir det särskilt viktigt för människor att känna sig förstådda i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en tarmstomi. Litteratursökningen resulterade till 11 kvalitativa studier som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; Att känna sig chockad och äcklad, Att känna oro och osäkerhet i livet med stomi, Att känna sig annorlunda och pinsam, Att känna stomin som ett hot mot intimitet och attraktivitet, Att lära sig att leva med stomin.

Stress kan definieras som obalans mellan de krav och den förmåga som den enskilde individen ställs inför och hur detta hanteras. Stress är en naturlig reaktion som skyddar vår existens. När stressen blir långvarig kan den leda till ohälsa. Sjuksköterskor möter patienter med stressrelaterad ohälsa inom olika vårdformer. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av stress kopplat till utmattningssyndrom och hur sjuksköterskor i ett tidigt skede kan identifiera stressrelaterade symtom.

 Syftet med studien är att göra tydligt vilken kunskap förskollärare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute på fältet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollärare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstäckande enkätundersökning riktad till 400 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare behöver en grundläggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstå och vidta alt. hänvisa till nödvändiga åtgärder. Det framgår även att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt.

Bakgrund: De patienter som insjuknat i stroke löper stor risk att drabbas av sekundär depression, vilket kan leda till högre mortalitet. Syfte: Syftet är att belysa situationen med fokus på indikationer och symtom hos patienter som har drabbats av sekundär depression efter stroke i Europa. Metod: En systematisk litteraturstudie med en analys inspirerad av innehållsanalys. Analysen av 10 kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method artikel utgör underlag för resultatet. Resultat: Följande kategorier arbetades fram: kroppslig svaghet, könsskillnader, tidsaspekt och känslor.

Syftet med denna studie är att med hjälp av litteratur samt intervjuer och en observation undersöka hur de på en skola arbetar med Howard Gardners multipla intelligenser. Observationen kommer att genomföras under matematiklektionen i två klasser där eleverna är mellan sex och nio år gamla. Vi kommer även att genomföra två intervjuer med pedagogerna i klasserna vi observerat samt rektor på skolan. Genom observationerna och intervjuerna har vi sett likheter med den litteratur vi hittat om Howard Gardners teori och hur de arbetar på skolan vi observerat. Resultatet av observationen visar att eleverna arbetar med arbetsschema där de sju första intelligenserna som är lingvistisk (språklig) intelligens, logisk-matematisk intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens, visuell-spatial intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell (social) intelligens och intrapersonell (reflekterande) intelligens, används i olika uppgifter.