På några byggskolor i Skåne utförs morgongympa. Morgongympan fungerar som en förebyggande åtgärd för att elever på byggprogrammet och byggnadsarbetare ute i arbetslivet ska utsättas för mindre skador och verk i Kroppen. Då skador inom byggbranschen är väldigt vanligt.Morgongympan utförs väldigt olika på byggprogrammen i Skåne. Lärarnas deltagande och utförandet påverkar elevernas motivation till morgongympan. Även en del byggföretag utför morgongympa idag vilket några av eleverna har fått uppleva och verkar positiva till..

Det har tidigare uppmärksammats att magnetfältsnivåerna kan vara relativt höga i kuvöser, framförallt på grund av den värmebädd som barnet ligger på. I epidemiologiska studier av barnleukemi och association till magnetfältsexponering har man funnit en antydan till överrisk bland för tidigt födda barn som legat i inkubatorer med höga magnetfältsnivåer. Man har även funnit påverkan på hjärtfrekvensvariabilitet hos barn som vårdats i kuvöser och här misstänker man förhöjda magnetfältsnivåer som en möjlig förklaring. Syftet med denna studie var att genom noggranna mätningar kartlägga lågfrekventa magnetfält i och kring två sorters kuvöser (Dräger 8000 IC och Giraffe OmniBed) samt kringutrustning till dessa. Vidare har långtidsregistreringar av magnetfältet utförts i båda kuvöstyperna.

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthållighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost där kolhydratintaget minimeras har dock visat på en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att Kroppen genomgår en metabolisk adaption, som både vid vila och under träning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bättre uthållighetsförmåga där atleten orkar utöva idrotten under en längre tid. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur en fettrik kost påverkar uthållighetsförmågan vid jämförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom området.Forskare är idag oense om hur lång tid det tar för Kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar.

Syftet med arbetet är att studera flickors och pojkars lek, fri från pedagogers inverkan. Forskningsbakgrunden beskriver skillnader i pojkars och flickors lek samt lekens betydelse för barns utveckling. Undersökningen genomfördes på en förskola med en kvalitativ metod, där barnen observerades med videokamera. I resultatet framkom vilka tema flickor och pojkar har i sin lek, hur de utnyttjar rummet, hur deras fysiska aktivitet beskrivs och vilka leksaker och material de använder i leken. Den stora skillnaden som vi kommit fram till är att flickor använder Kroppen och fysisk aktivitet mindre mångfacetterat än pojkarna.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människoKroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om Kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig..

Musikterapi har förmodligen alltid funnits. Detta examensarbete beskriver musikterapins historia och Funktionsinriktad Musikterapi (FMT). Jag har under min utbildning till musikterapeut vid Musikhögskolan Ingesund, praktiserat på ett demensboende. Jag beskriver arbetet och resultatet med två adepter (de som tar emot terapin).Min slutsats är att FMT-metoden kan höja vakenhetsnivån hos den med demenssjukdom. Metoden ger stöd för strukturering och därmed minnesbearbetning.

SammanfattningBakgrund: Upplevelsen av smärta är en inbyggd reflex, som normalt varnar för att något håller på att skadas eller redan har skadats i Kroppen, och får Kroppen att reagera innan något allvarligt sker. För att kunna ge en patient adekvat smärtbehandling bör en analys av smärtan göras, som förutsättning för att patienten ska kunna få en lämplig smärtbehandling. Smärtskattning är en viktig del av den fullständiga smärtanalysen. Dokumentation av smärtskattningen gör det möjligt att på ett systematiskt sätt utvärdera given smärt behandling. Forskning tyder på att sjuksköterskors smärtskattning innan smärtbehandling, dokumentation av smärtskattningen, smärtskattning innan undersökning och smärtskattning innan omvårdnad är bristfällig.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Upplevelsen av smärta är en inbyggd reflex, som normalt varnar för att något håller på att skadas eller redan har skadats i Kroppen, och får Kroppen att reagera innan något allvarligt sker. För att kunna ge en patient adekvat smärtbehandling bör en analys av smärtan göras, som förutsättning för att patienten ska kunna få en lämplig smärtbehandling. Smärtskattning är en viktig del av den fullständiga smärtanalysen. Dokumentation av smärtskattningen gör det möjligt att på ett systematiskt sätt utvärdera given smärt behandling. Forskning tyder på att sjuksköterskors smärtskattning innan smärtbehandling, dokumentation av smärtskattningen, smärtskattning innan undersökning och smärtskattning innan omvårdnad är bristfällig.

den här upsatsen kommer att diskutera en helhetssyn som delas av mina informanter vilka arbetar som komplementärmedicinska terapeuter. Dessa terapeuter ser på Kroppen ur tre tre olika vinklar. De upplever att människan har en fysisk, en emotionell och en själslig del som behöver ses över under en behandling och jag finner att denna syn på människan delar de med exempelvis shamaner. Jag kommer att jämnföra denna typ av helhetssyn med den västerländska medicinens helhetssyn för att se vad eller om det finns någon skillnad..

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om Kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om Kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Den här studien handlar om olika diskurser kring genitala ingrepp på personer som upplever att de har en annan könsidentitet än den juridiska könstillhörigheten, och vill genomföra en juridisk könsändring. Syftet med uppsatsen var att genom analyser av dessa diskurser försöka förstå hur genitalierna är kopplade till den sociala konstruktionen av kön och genus. Intervjuer har gjorts med personer som finns med i utrednings- och beslutsprocess eller har verkställighetsfunktion som berör de genitala ingreppen. Det har inneburit psykiatriker, kirurger och jurister. Intervjuer har även gjorts med föreningsrepresentanter för transsexuella, före detta transsexuella och transpersoner.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om Kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Fallskador orsakar 3,5 miljoner dödsfall i världen. Forskning visar att det finns över 400 identifierade riskfaktorer vid fallolyckor. I Europa förolyckades även fler äldre människor på grund av fall än vad som förolyckades i trafiken. I Sverige har de äldres andel i befolkningen ökat. Idag är 1,6 miljoner människor 65 år eller äldre, vilket beräknas fortsätta att öka till följd av att medellivslängden stiger.

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthållighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost där kolhydratintaget minimeras har dock visat på en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att Kroppen genomgår en metabolisk adaption, som både vid vila och under träning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bättre uthållighetsförmåga där atleten orkar utöva idrotten under en längre tid. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur en fettrik kost påverkar uthållighetsförmågan vid jämförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom området.Forskare är idag oense om hur lång tid det tar för Kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar.